Att få en lätt elstöt kan kännas obehagligt men man får sällan skador. Det beror på att lätta elstötar ger väldigt lite ström.

Här är exempel vad som kan göra att man får en lätt elstöt:

• stickkontakten på en sladd som du just har dragit ut från väggkontakten.
• statisk elektricitet.
• elstängsel runt en djurhage.

Statisk elektricitet kan bildas om du till exempel borstar håret med en borste i plast eller tar av dig en stickad tröja.

Du kan få ström genom kroppen av saker som du har hemma och som är inkopplade. Det kan vara en kontakt, en sladd, en lampa eller en elapparat som är trasig.

Oftast får man bara lite ström genom kroppen. Efter mindre än en sekund händer något av följande:

• Musklernas skyddsreflex gör att man rycker undan kroppsdelen så att man inte längre får ström i sig.
• Det finns en fungerande jordfelsbrytare som bryter strömmen.

Symtom

Det kan göra ont där strömmen gick in i kroppen, och det kan värka runt omkring det området. Det går över efter en kort stund.

Det är vanligt att bli rädd, men oftast får man inga bestående skador.

Vid en allvarlig elolycka går det mycket ström genom kroppen. Det kan hända om du får ström genom kroppen i en sekund eller längre. Det kan också hända om du till exempel kommer för nära en nedfallen elledning utomhus.

Ett eller flera av följande symtom är tecken på en allvarlig elolycka:

• Du får kramp så att du fastnar och fortsätter att få ström i dig.
• Du får svårt att andas.
• Du blir medvetslös. Hjärtat slår oregelbundet eller snabbare än vanligt, eller stannar helt så att du dör.

Symtom direkt efter en allvarlig elolycka

Direkt efter en allvarlig elolycka kan du få ett eller flera av följande symtom:

• Du kan ha brännskador där strömmen gick in i kroppen.
• Känseln kan vara nedsatt där strömmen gick in i kroppen.
• Musklerna kan värka och kännas svaga.
• Du kan må illa och känna dig yr.
• Det kan vara svårt att kissa.
• Urinen kan vara rödbrun.

Symtom efter några dagar upp till ett år

Du kan få fler symtom som kan komma efter några dagar, veckor, månader eller år. Här är några exempel på symtom:

• Det kan göra ont på olika sätt i den del av kroppen där strömmen gick in i kroppen. Du kan ha lite ont hela tiden, eller ibland känna en skärande eller brännande smärta.
• Du kan ha svårt att känna värme eller kyla i huden där strömmen gick in i kroppen.
• Blodcirkulationen kan bli nedsatt. Du kan till exempel få vita fingrar och tår när det är kallt.
• Du kan få besvär med lågt blodtryck. Det kan göra att du känner dig yr, svag och kallsvettig när du reser dig upp.
• Du kan få urininkontinens.
• Du kan få svårt att få stånd eller att behålla ståndet.
• Du kan få svårt med minnet och att koncentrera dig.
• Du kan känna dig nedstämd, orolig eller få ångest.

Symtomen kan gå över eller bli starkare

Symtomen kan gå över efter ett tag. Det kan ta från några veckor upp till några år.

För en del blir symtomen starkare. Då kan man till exempel få mer ont eller få mer besvär med nedsatt känsel. Det beror på hur allvarlig elolyckan var.

De allra flesta behöver inte söka vård efter en lätt elstöt eller om de bara har fått lite ström genom kroppen. Besvären brukar gå över av sig själv.

Ring telefonnummer 1177 om du känner dig osäker på vad du har varit med om. Då kan du få sjukvårdsrådgivning, och händelsen förs in i din journal. Det kan vara viktigt för att du ska få den vård du behöver för symtom som kan komma senare. En del kan få symtom flera år efter en elolycka.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som har gått över men kommer tillbaka, eller om du har symtom som har blivit starkare.

När det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning efter en allvarlig elolycka. Det gäller även om du är osäker på hur elolyckan gick till.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om något av följande stämmer in på dig eller någon i din närhet:

• Du eller personen har svårt att andas eller andas inte alls.
• Du eller personen har oregelbunden puls eller ingen puls.
• Du eller personen har kramper.
• Du eller personen har varit medvetslös, eller personen är medvetslös.
• Du eller personen har en pacemaker eller implanterbar defibrillator, så kallad ICD.

Gör så här om en person fastnar och fortsätter att få ström i sig:

Bryt genast strömmen

Ryck ur sladden, eller stäng av huvudströmbrytaren.

Om strömmen inte går att bryta

Dra bort personen, men nudda inte huden. Då kan du själv få ström i kroppen. Ta tag i kläderna, eller använd ett föremål som inte leder ström.

Kontakta vården – ge hjärt-lungräddning om det behövs

Kontakta vården när personen har kommit loss. Om personen andas onormalt eller inte alls, ge hjärt-lungräddning i väntan på mer hjälp.

Läkaren undersöker hela kroppen, till exempel på följande sätt:

• Lyssnar på hjärtat och mäter blodtrycket.
• Undersöker hjärtat med EKG.
• Undersöker huden, bland annat för att se om du har fått brännskador.

Du får också lämna blodprov och urinprov.

Du kan behöva stanna kvar några timmar på sjukhuset för observation.

Fler undersökningar

Du kan behöva bli undersökt av olika läkare som är specialister på till exempel följande:

• nerverna, hjärnan och musklerna
• ögonen
• öronen
• huden
• skelettet och lederna.

Behandlingen beror på vilka skador och symtom du har.

Om du har ont finns olika behandlingar och läkemedel.

Det är vanligt att behöva bearbeta händelsen om man har varit med om en elolycka.

Läs mer om psykoterapi och psykologisk behandling.

Att få ström genom kroppen kan påverka alla typer av vävnader.

Det kan vara svårt att upptäcka alla skador. Det beror på att strömmen kan ta olika vägar genom kroppen, och även dela sig i kroppen.

Så här kan kroppen påverkas efter en allvarlig elolycka.

• Hjärtat kan få allvarliga rytmrubbningar.
• Huden, nerverna, blodkärlen, hjärtat och bindväven kan få brännskador.
• Skelettet, lederna och njurarna kan skadas om du fick kramp i musklerna.

Skador i nervcellerna märks efter ett tag

De symtom som kan komma efter några dagar upp till ett år beror på skador i nerverna. Till en början fungerar nerverna som de ska, men sedan börjar skadorna märkas på olika sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.