Stress är en reaktion i kroppen som ger dig mer kraft ett tag.

Stress kan ge extra energi

När du blir stressad skickar hjärnan signaler till resten av kroppen. Då börjar hjärtat slå fortare, du andas snabbare och musklerna spänns. Det kan göra att du blir snabbare eller får extra energi en stund. Det kan också göra att det blir lättare att fokusera på en uppgift. Men det kan vara skadligt att vara i stressad för länge utan paus. Då kan stressen göra att du till exempel blir spänd, får ont i kroppen och svårt att sova. En del får svårt att koncentrera sig och ibland inte orkar göra någonting alls.

Viktigt med balans mellan vila och aktivitet

Hjärnan och resten av kroppen klarar inte hur mycket stress som helst. Du behöver få tid att vila och samla ny kraft för att kroppen och hjärnan ska fungera som de ska.

Kroppen kan påverkas av stress på många sätt. Det kan visa sig på olika sätt för olika personer. Tydliga tecken kan vara ett eller flera av följande saker:

• Du har svårt att koppla av och kan ha svårt att somna. Du vaknar tidigare än du ska utan att kunna somna om. Du kan också vara trött på morgonen, även när du sovit tillräckligt länge och ostört flera nätter i rad.
• Du tycker att tiden inte räcker till. Då är det vanligt att välja bort vila och sådant du mår bra av.
• Du har svårare att koncentrera dig och kan få dåligt minne.
• Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker. Du kan också fastna i negativa tankar och kan känna oro eller ångest. En del kan känna sig likgiltiga för vad som händer omkring dem.
• Du får ont i magen och huvudet. En del kan få hjärtklappning och svårare att andas ordentligt. Du kan också få ont i kroppen av att du är spänd. Du får lättare infektioner.
• Du känner dig nedstämd och trött och undviker kontakt med vänner och tappar lusten för sex.
• Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen. Det är också vanligt att äta mer fett och socker eller dricka mer alkohol som en tröst.

Du kan kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården om du har hög stress och får sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

På vårdcentralen kan du träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog. Du kan också få hjälp av en fysioterapeut.

Ibland är det svårt att veta varför man är stressad. Här är några exempel på sådant som är vanligt att bli stressad av:

• Du har för höga krav på dig själv inom många områden samtidigt. Det kan till exempel vara att du alltid måste prestera bra på jobbet eller i skolan. Du kan också känna att du måste vara en perfekt vän eller förälder som alltid ställer upp för andra. Stress kan också bero på att du känner att du måste träna ofta, se bra ut och vara omtyckt.
• Andra personer har för höga krav på dig. Det kan till exempel vara en chef, en vän, en släkting, eller någon som du har en nära relation med. 
• Tiden räcker inte till för allt som du måste eller vill göra. Det kan till exempel vara sådant du ska göra hemma, på jobbet eller på fritiden som att träffa vänner, träna, vara med familjen eller något annat du vill göra.
• Du är orolig för sådant som du inte känner att du har kontroll över. Det kan till exempel vara klimatet, framtiden eller att andra pratar om dig.
• Det är jobbigt på arbetet, i skolan eller hemma. Du kan ha svårt att hänga med, eller blir störd av ljud och rörelser omkring dig. Du kan också påverkas om en närstående mår dåligt eller bråkar, eller om du ska separera från den du bor med.
• Du har för lite att göra utan att ha valt det själv. Det kan till exempel vara att du är arbetslös eller inte har något att göra på fritiden.
• Du har varit med om något svårt som gör att allt känns tungt och du inte riktigt vet hur du ska hantera det. Det kan till exempel vara sorg, en kris eller en sjukdom. Det kan också vara att du har blivit utsatt för våld, mobbning, eller andra kränkningar. Läs om våld, övergrepp och sexuella trakasserier.

Det är vanligt att kroppen reagerar med stress under några minuter eller timmar. Därefter är det viktigt att du får vila eller göra något avkopplande eller något som du tycker är roligt.

Så länge du får tid för återhämtning och sömn kan kroppen klara av stressiga perioder utan att ta skada.

Ibland kan stress bli skadlig

Stressen kan bli skadlig om du är i stressande situationer under en längre tid. Det gäller både verkliga situationer och sådana som du tänker dig eller oroar dig för.

Det kan till exempel göra att du får högre blodtryck och dina spända muskler kan börja göra ont. Du kan få svårt att minnas och koncentrera dig. Då är det viktigt att få stressen att minska. Läs om vad du kan göra för att minska stressen.

Stress som pågår länge kan göra det inte finns några extra krafter kvar när det behövs. Det kan till exempel vara att få en sjukdom, att bli arbetslös eller att någon du tycker om dör.

Det är svårare att vila upp sig från vissa stressande situationer. Det kan till exempel vara mobbning, svåra ekonomiska problem, eller en alltför hög arbetsbelastning.

Det kan också vara man varit med om en olycka eller blivit misshandlad. Du behöver oftast stöd och hjälp för att ta dig ur en sådan. Läs om posttraumatisk stress.

Sjuk av stress

Ibland kan kroppen påverkas mer allvarligt av stress. Det är om stressen pågår under många år. Du kan du till exempel få utmattningssyndrom. Stressjukdomar kan ta lång tid att läka. Därför är det viktigt att ta hand om stress så snart som möjligt.

Du kan också få en hjärtinfarkt. En del kan få fibromyalgi eller någon annan sjukdom som gör att kroppen gör ont.

Rökning är påfrestande för kroppen

Rökning är en påfrestning för kroppen. Pulsen och blodtrycket ökar av röken i lungorna och av att nikotinet går ut i blodet. Det ökar stressen i kroppen.

Nikotinet gör också att blodet lättare blir trögflytande. Det kan göra att risken ökar för att få blodproppar om man röker i flera år. Det finns hjälp att sluta röka.

Det finns olika hjälp och stöd att få för att må bättre. Vilken hjälp du behöver beror på vad som gör att du känner dig stressad.

Paus från aktiviteter och ändrade arbetsuppgifter

Du kan behöva ta en paus från något som tar mycket tid och kraft på din fritid.

Du som har ett jobb som stressar dig kan behöva få ändrade arbetsuppgifter. Det kan vara under en viss tid eller helt och hållet. Att byta arbetsuppgifter kan göra att du inte blir sjuk av stress.

Psykoterapi kan hjälpa

Det är viktigt att du söker hjälp så snart som möjligt om du mår dåligt av stress och känner att du inte kan hantera den på egen hand.

Du kan bli hjälpt av olika former av psykoterapi. Det kan till exempel vara KBT på nätet. Det gäller både stress som orsakas av arbetslivet och stress du känner på hemma eller på fritiden. Läs om olika former av psykoterapi och psykologisk behandling.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som gör att personalen inte blir stressad. Varje arbetsplats ska också ha en policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och kunna komma tillbaka till arbetslivet.

Personalen på företagshälsovården kan bidra till att din arbetsplats startar ett arbete kring god arbetsmiljö. Det gäller om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovården.

Stöd på arbetsplatsen

En god arbetsmiljö innebär att det finns ett socialt stöd på arbetsplatsen. Det kan till exempel vara känslomässigt stöd, till exempel att du har någon att prata med, och att någon bryr sig om dig och frågar hur du mår.

En god arbetsmiljö innebär också att du får återkoppling på dina prestationer från din chef. Det är viktigt för att känna att arbetsgivaren ser vad du gör och uppskattar det.

Din arbetsgivare ska också ge dig stöd när du ska genomföra en arbetsuppgift som är svår att klara av själv. Det innebär att du ska få anvisningar, hjälp och råd. Det stärker din kompetens.

Som anställd har du ett ansvar att berätta för din chef om du mår dåligt på grund av din arbetssituation. Du kan prata med skyddsombudet på din arbetsplats om din chef inte gör något åt problemen.

Det är viktigt att förstå att det kan vara allvarligt när någon i din omgivning är på väg att bli sjuk av stress eller redan har blivit det är. Det gäller både barn och vuxna. Försök att avlasta och hjälpa om det går. Du kan till exempel handla, laga mat, passa barn eller göra andra ärenden.

Det är bra att lära dig mer om stress. Då kan du lättare förstå vad som händer, vad den som är sjuk upplever och hur den personen kan reagera. Läs mer om vad du kan göra för att minska stress.

Att kroppen reagerar med stress har varit nödvändigt för att människan ska kunna överleva fysiska hot. I vårt moderna samhälle behöver vi sällan kämpa fysiskt för att överleva. Trots det sker ungefär samma saker i kroppen om du till exempel har för mycket att göra, utsätts för mycket buller eller blir arg på någon

Du kan inte styra stressen

En stor del av kroppen styrs inte av den egna viljan. Till exempel slår ditt hjärta utan att du behöver tänka på det. På samma sätt andas lungorna och magsäcken smälter maten du äter. Det är den del av kroppens nervsystem. Stress är en sådan reaktion som inte styrs av viljan.

Kamp-flyktreaktionen

Att kroppen reagerar så här kallas ibland för kamp-flyktreaktionen. Det betyder att hjärnan och kroppen ställer in sig på att antingen kämpa emot ett hot eller fly från det. Då ger kroppen extra kraft till musklerna genom att olika stresshormoner utsöndras i blodet. Samtidigt går matsmältningen långsammare. Det är för att det inte är lika viktigt att smälta maten när du är i en livshotande situation. Det märks genom att du kan få förstoppning eller diarré. Stressen kan också påverka känslorna. Det kan du märka genom att du känner dig orolig, irriterad eller arg.

Hjärnan och kroppen reagerar på samma sätt för alla typer av hot. Det kan till exempel vara att inte hinna med arbetsuppgifter eller ha svårt att betala räkningar.

Spela död-reaktionen

Det finns en stressreaktion som kallas spela död-reaktionen. Den är vanligt om hotet känns för stort. Då är det vanligt att känna det som om du ska svimma eller få yrsel. Du kan också bli trött eller svag i musklerna. Att få besvär med magen är också vanligt. Det är också vanligt att vilja isolera sig. En del kan känna ett behov att äta mer socker och fet mat för att kroppen signalerar att den är utmattad av stressen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.