Nervceller är uppbyggda på liknande sätt som andra celler i kroppen. De innehåller en cellkärna och andra delar i cellen som har olika uppgifter.

Nervceller har nervtrådar som leder signaler

Något som skiljer nervcellerna från andra celler är att de har trådliknande utskott. Varje nervcell har en lång nervtråd som kallas axon. Axonerna leder signaler ut från nervcellen. Nervcellen har också flera kortare nervtrådar som kallas dendriter. Dendriterna leder signaler in till cellen. Med hjälp av nervtrådarna har cellerna kontakt med andra nervceller, muskler eller körtlar. De längsta nervtrådarna är över en meter långa och finns i ischiasnerven i benet. Både de långa och korta nervtrådarna delas upp i flera nervändar så att de kan ha kontakt med många andra celler.

Myelin skyddar en del nervtrådar

En del nervtrådar omges av ett skydd som kallas myelinskida. Myelinet består av fett och fungerar som isolering och skydd för nervtråden. Myelinet täcker inte hela nerven, utan det finns små mellanrum som kallas noder.

Nerver med myelinskida leder signaler snabbare än nerver utan myelinskida. Det beror på att signalen hoppar mellan noderna.

Nervvävnad läker dåligt

Nervvävnad som skadas läker inte så bra. Det beror på att fullt utvecklade nervceller inte kan dela sig och bilda nya celler.  Det är bara de nervceller som inte har utvecklats färdigt som kan dela sig. De omogna nervcellerna kallas stamceller.

Däremot kan en nervtråd, alltså ett axon, som skadats växa ut igen.

Nervceller kan ta emot och skicka signaler. Signalen sprids i nervcellen och vidare ut till nervtrådarna. Sedan fortsätter signalen att spridas till andra celler. En nervcell kan ha kontakt med mer än tusen andra nervceller. En nervcell kan också kontaktas av ytterligare tusen andra celler. På så sätt bildas ett nätverk av celler.

I synapsen förs nervsignalen vidare från en cell till en annan cell

En synaps är den plats där en nervcell kontaktar en annan cell. Synapser kan finnas mellan två nervceller, mellan en nervcell och en muskelcell, eller mellan en nervcell och en körtelcell.

Ibland leds inte nervsignalen vidare

Ibland stannar signalen utan att det bildas någon ny signal i nästa cell. Det är en viktig funktion då detta gör att vi slipper få alltför många signaler. Ett exempel på detta är att hjärnan bromsar signaler som annars skulle kunna utvecklas till ett epileptiskt anfall.

Nervsystemet har flera viktiga uppgifter i kroppen. Bland annat gör nervsystemet att kroppens olika delar snabbt kan få kontakt med varandra och fungera ihop. Nervsystemet tar också emot och registrerar information från olika delar av kroppen. Det gör att du blir medveten om vad du ser, hör och känner. Därefter lagras upplevelserna i minnet. Nervsystemet styr också olika vävnader och organ, som muskler och körtlar. Till exempel när du tuggar på något. Då är det nerver från hjärnan som stimulerar spottkörtlarna så att de bildar saliv.

Nervsystemet kan delas in i två delar:  

• Centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.
• Perifera nervsystemet som består av nerverna.

Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan. Det kan till exempel vara signaler från huden om att vi känner värme, kyla eller beröring. Det kan också vara signaler till olika muskler som gör att vi kan röra på oss. Från urinblåsan och tarmen skickas signaler som får oss att känna att vi behöver gå på toaletten.  

Nervsignalerna passerar ryggmärgen

Ryggmärgens uppgift är att ta emot och skicka vidare nervsignaler mellan hjärnan och resten av kroppen. En skada på ryggmärgen kan hindra nervsignalerna att skickas vidare. Då kan du bli förlamad och förlora känseln i olika delar av kroppen.

Hjärnan tolkar signalerna

Signalerna som når hjärnan bearbetas och tolkas. Hjärnan gör oss därmed medvetna om vad vi upplever. Hjärnan skickar också ut signaler om hur kroppen ska reagera på upplevelsen.

Ryggmärgen sköter kroppens reflexer

Ibland räcker det att en impuls når ryggmärgen för att kroppen ska reagera. Impulsen behöver alltså inte nå hjärnan först. Sådana reaktioner kallas för reflexer. En del reflexer hjälper till att skydda kroppen mot skador. Om du till exempel råkar lägga handen på något varmt och bränner dig, drar du undan handen innan du hunnit bli medveten om värmen och smärtan. Reflexen sker snabbare än om nervimpulsen måste hinna nå hjärnan innan den leder till att handen tas bort.

Hjärnan och ryggmärgen består av nerver

Ryggmärgen och hjärnan består av nervceller och nervtrådar som kallas grå och vit substans. I den grå substansen finns nervcellernas cellkroppar. Den vita substansen innehåller nervtrådar omgivna av stödjeceller, så kallade gliaceller. Nervtrådarna skickar vidare nervsignaler. I hjärnan ligger den grå och vita substansen skyddad innanför skallbenet. Ryggmärgen ligger skyddad i ryggradens kotor.

Vätska och hinnor omger hjärnan och ryggmärgen

Hjärnan och ryggmärgen omges och skyddas av tre hinnor. Hinnorna som omger hjärnan kallas hjärnhinnor. Mellan de två innersta hinnorna finns hjärn-ryggmärgsvätska.

Hinnorna som omger ryggmärgen kallas ryggmärgshinnor. Den mellersta ryggmärgshinnan bildar en säck i den nedersta delen av ryggraden. Där finns också hjärn-ryggmärgsvätska. Vid misstanke om nervsjukdomar kan ibland ett så kallat ryggvätskeprov tas därifrån.