Blodgrupper
Blodet innehåller röda blodkroppar. Dessa kan delas in i olika blodgrupper. Vid en blodtransfusion är det viktigt att blodgivarens blodgrupp stämmer överens med blodgruppen hos den person som tar emot blod. De två vanligaste systemen för att dela in blodgrupper är AB0-systemet och Rh-systemet.
Människor har olika blodgrupper
Alla människors blod har ungefär samma innehåll. Ändå går det att dela in olika människors blod i 346 olika blodgrupper. Det beror på att det finns små olikheter på de röda blodkropparnas yta. Vilken blodgrupp du har bestäms av vilka gener du har.
Blodgrupperna delas upp i A, B, 0 och Rh
Oftast används dessa två system för att dela in blodgrupperna:
- AB0-systemet
- Rh-systemet.
AB0-systemet
Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper:
- A
- B
- AB
- 0, som står för noll.
Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
I många länder används bokstaven O i stället för siffran noll. O står för det tyska ordet ohne, som betyder utan.
Proteiner på blodkroppens yta bestämmer vilken blodgrupp du har
Det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner som kallas antigener. Antigenerna sitter på de röda blodkropparnas yta.
Du som har blodgrupp A har A-antigen på blodkropparnas yta. Du som har blodgrupp B har B-antigen. Du som har blodgrupp AB har både A-antigen och B-antigen på blodkropparnas yta. Hos en del saknas både A-antigen och B-antigen. Då har du blodgrupp 0.
I blodet finns antikroppar mot vissa blodgrupper
Förutom antigen på blodkropparnas yta har du även proteiner som kallas antikroppar i blodet. Antikropparna angriper blodkroppar med en viss typ av antigen på sin yta. Det gör att blod från olika blodgrupper inte kan blandas hur som helst.
Du som har blodgrupp A, har antikroppar i blodet som angriper B-blodkroppar. Du som har blodgrupp B har antikroppar mot A-blodkroppar. Vid blodgrupp AB saknas antikroppar mot både A-blodkroppar och B-blodkroppar. Du som har blodgrupp 0 har antikroppar både för A-blodkroppar och B-blodkroppar.
Även Rh-antigenen måste stämma
Det finns flera antigener än A-antigen och B-antigen på blodkropparnas yta. Ett av dessa antigen kallas Rh-antigen. Du som har Rh-antigen är Rh-positiv. Det förkortas med Rh+. Du som saknar Rh-antigen är Rh-negativ. Det förkortas med Rh-.
De flesta européer är Rh-positiva. Ibland används benämningen D+ respektive D- i stället för Rh+ eller Rh-.
Hur får jag reda på min blodgrupp?
Du kan få reda på vilken blodgrupp du har om du är blodgivare. Informationen finns också om du till exempel har fött barn eller har blivit opererad.
Det går inte att se om du loggar in för att läsa din journal.
1177 på telefon kan heller inte svara på vilken blodgrupp du har.
Viktigt med rätt blodgrupp vid transfusion
Det går inte att ta emot blod från vem som helst. Före en blodtransfusion måste både givarens och mottagarens blod testas noga.
Blodgruppen bestäms och dessutom kontrolleras att givarens blod passar ihop med mottagarens. Det är viktigt att kontrollera att inte en reaktion mellan antigenerna och antikropparna inträffar när blodet från två personer blandas. Om du får fel sorts blod klumpar de röda blodkropparna ihop sig och spricker. Det kan vara livshotande.
De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:
A kan ge blod till: A och AB
0 kan ge blod till: Alla blodgrupper
B kan ge blod till: B och AB
AB kan ge blod till: AB
De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:
Rh+ kan ge blod till: Rh+
Rh- kan ge blod till: Rh+ och Rh-
I en nödsituation kan alla ta emot blod av typen 0 Rh-
Blod som är av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla. På operationsavdelningar och akutmottagningar brukar det därför finnas sådant blod. Då kan man använda det i situationer då blod behövs snabbt och när det inte finns tid att testa givarens och mottagarens blod.
Rh-negativ blodgrupp och graviditet
Ibland händer det att en person som är gravid har blod av typen Rh- och bär på ett foster med Rh+. Då kan det bildas antikroppar mot fostrets blodkroppar i mammans blod. Ibland kan det göra att barnet föds med allvarlig blodbrist och det finns risk för hjärnskador. Därför kan barnets blod behöva bytas. Nu för tiden finns det bra sätt att övervaka och behandla gravida och foster med olika Rh-blodgrupper. Därför är det numera ovanligt att blodet behöver bytas på barnet.