Vad innebär cerebellär ataxi?

Cerebellär ataxi är inte en enskild sjukdom, utan en beskrivning av symtom som beror på en skada eller sjukdom i lillhjärnan. Vid cerebellär ataxi klarar du inte att samordna dina rörelser, utan de blir skakiga och utan precision. Besvären blir oftast kvar resten av livet.

En vanlig orsak till cerebellär ataxi är stroke, det vill säga att du har fått en blödning eller infarkt i lillhjärnan. Men även sjukdomar som multipel skleros och alkoholberoende är vanliga orsaker.

Det finns även genetiskt överförd cerebellär ataxi som du kan få i åldern 30 till 50 år. Då kan dina ögonrörelser eller svalgets funktion påverkas. Du kan också få skakningar i armarna eller överkroppen. Den formen av cerebellär ataxi kan vara svår att skilja från till exempel Parkinsons sjukdom och du behöver därför bli undersökt av en neurolog, som är specialist på hjärnans och nervsystemets sjukdomar. I utredningen ingår flera undersökningar, bland annat magnetkamera.

Den är ovanligt, men så kallad akut cerebellär ataxi kan uppstå som en komplikation efter en virusinfektion. Barn kan få det till exempel efter vattkoppor medan vuxna kan få det vid andra typer av infektioner, till exempel körtelfeber eller mykoplasmainfektion.

Symtomen vid akut cerebellär ataxi brukar minska inom några veckor eller månader och du får vanligtvis inga bestående besvär.