Krupp
Krupp orsakas av en virusinfektion. Barn som har krupp får ofta en skällande hosta och en väsande eller pipande andning. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska besvären hos barnet. Ibland behöver barn med krupp även få annan behandling för att underlätta andningen.
Symtom vid krupp
Krupp brukar ge ett eller flera av följande besvär:
- Barnet får en skällande hosta.
- Det piper eller väser när barnet andas, särskilt när barnet andas in.
- Barnet får svårt att andas.
- Barnet blir hes.
Innan kruppbesvären börjar kan barnet ha haft vanliga förkylningssymtom i någon eller några dagar. Besvären kan också komma plötsligt, utan att barnet har haft några förkylningssymtom.
Vanligast på kvällen eller natten
Besvären vid krupp beror på att stämbanden och området nedanför stämbanden har blivit svullna. När barnet ligger ner ökar svullnaden. Därför kommer ofta kruppbesvären på kvällen eller natten när barnet ska sova eller har sovit en stund.
Besvären startar ofta direkt med skällande hosta och att det piper eller väser när barnet andas in.
Kruppbesvären brukar pågå i ett till två dygn, och sällan längre än en vecka. Vissa barn har besvär även på dagen, även om besvären oftast är värre på natten.
Krupp kan vara obehagligt både för barnet och för dig som vuxen. Men det är ovanligt att krupp leder till allvarliga besvär.
Svårare besvär med andningen
Ibland kan besvären hos barnet bli svårare. Var uppmärksam på barnets andning och hur hen mår i övrigt.
Det ser ansträngt och jobbigt ut för barnet att andas om hen har svårare besvär. Andningen blir snabbare och hjärtat slår fortare. Huden mellan revbenen och kring nyckelbenen kan dras inåt när barnet andas in.
Vid mycket svåra besvär kan barnets läppar, handflator och fingrar bli blåfärgade. Det är ett tecken på syrebrist. Barnet blir då ofta trött och hängig och svår att väcka, vilket är allvarliga tecken.
När och var ska jag söka vård för barnet?
Om barnet har skällande hosta, lite svårt att andas och mår bra i övrigt kan det ofta räcka med att följa de råd som du själv kan göra.
Men ibland ska du söka vård för ditt barn.
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av följande besvär:
- Barnet har andningsbesvär som inte lättar inom cirka 15–30 minuter trots att hen sitter upprätt i ditt knä.
- Barnet är mycket hängig, till exempel inte lika kontaktbar som vanligt, ointresserad av omgivningen eller orkar inte äta.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Ring 112 om barnet har svårt att andas och har blå läppar eller handflator.
Hur länge ska barn stanna hemma?
Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.
Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta. Barn som rör mycket på sig kan börja hosta mer utan att det betyder att de har blivit sjuka igen.
Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.
Läs mer om att vårda tillfälligt sjuka barn hemma.
Vad kan jag göra själv?
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska besvären och göra det lättare för barnet.
Här är några exempel:
- Ofta brukar det räcka om barnet får komma upp och sitta i din famn eller stå upp. Det gör att svullnaden i slemhinnan minskar.
- Trösta och lugna barnet. Det är vanligt att barnet är orolig, skriker eller gråter och då blir besvären värre. Försök också att behålla lugnet själv, så att du bättre kan trösta barnet.
- Försök få barnet att dricka, eftersom dryck kan lindra hostan.
- Du kan ge nässprej om barnet är täppt i näsan. Det kan göra det lättare för barnet att andas.
När andningen har blivit bättre och barnet ska sova kan du höja huvudändan på barnets säng, det kan minska risken för att besvären ska komma tillbaka. Enklast är att bädda med extra kuddar vid huvudändan. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.
Barn kan få svårt att äta och dricka på grund av hostan eller ont i halsen. Då kan du ge barnet smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Läs mer om receptfria läkemedel för barn här.
Undersökningar
Oftast behöver läkaren inte göra några särskilda undersökningar av barnet, förutom en vanlig kroppsundersökning.
Behandling
Om barnet får allvarligare besvär kan hen få behandling på en akutmottagning eller ett sjukhus. Behandlingen minskar svullnaden och gör det lättare att andas.
Behandling med kortison och adrenalin
Krupp kan behandlas med kortison i tablettform. Tabletterna löses upp i lite vatten. Som ett alternativ till tabletter kan barnet få andas in kortison. Kortison minskar inflammationen och svullnaden i luftrören.
För att svullnaden ska minska snabbare och det ska bli lättare att andas kan barnet få andas in adrenalin. Adrenalin är ett hormon som drar ihop blodkärlen vilket i sin tur minskar svullnaden i luftrörens slemhinnor. Biverkningarna av adrenalin är att hjärtat slår snabbare och att blodtrycket ökar, men det går snabbt över.
Barn som har fått adrenalin brukar få stanna kvar på sjukhuset en stund för att se om behandlingen hjälper och om effekten håller i sig.
Behandling med läkemedel som andas in behövs framför allt om barnet har en väsande eller pipande andning även när hen vilar och tar det lugnt. Vid svårare andningsbesvär får barnet även syrgas.
Eftersom krupp orsakas av en virusinfektion kan den inte behandlas med antibiotika.
Vad är krupp?
Krupp är en sjukdom som orsakas av vanliga förkylningsvirus. Det finns flera olika typer av virus som kan ge upphov till krupp. Vanligast är en sort som kallas för parainfluensavirus. Andra orsaker är till exempel influensavirus och RS-virus.
Sjukdom hos yngre barn
Krupp är vanligast på hösten och vintern. Det är framför allt barn mellan sex månader och tre år som får sjukdomen. Krupp är vanligast kring tvåårsåldern. När barn blir äldre brukar kruppbesvären minska, och i åldern fem–sex år har besvären oftast försvunnit.
Vissa barn får ofta kruppbesvär vid en virusinfektion. Andra barn får besvär någon enstaka gång.
Krupp är samma sak som viruskrupp
Krupp är samma sak som viruskrupp.
Tidigare kallades krupp för falsk krupp eller pseudokrupp. Det beror på att sjukdomen difteri kallades för äkta krupp. Difteri är en allvarlig sjukdom som orsakas av bakterier. I dag är difteri mycket ovanligt i Sverige eftersom alla barn erbjuds vaccin mot sjukdomen.
Hur kan jag minska risken för krupp?
Det är bra att höja huvudändan i sängen när barnet blir förkyld, om barnet tidigare har haft kruppbesvär. Då minskar risken för att luftrören ska svullna.
De olika virus som kan orsaka krupp är så vanliga att själva smittan är svår att undvika. Smittan sprids framför allt genom direktkontakt från hand till mun. Den kan även spridas genom luften med små droppar, till exempel när någon hostar.
Barn som utsätts för tobaksrök i omgivningen blir lättare förkylda, så undvik att röka i närheten av barn.
Vad händer i kroppen?
Infektionen gör att det blir en inflammation och slemhinnorna i halsen och luftrören svullnar. Ibland skapar infektionen även en förkylning, men det behöver inte vara så.
Svullnad nedanför stämbanden
Vissa barn får en mer kraftig inflammation på stämbanden, delar av struphuvudet och strax nedanför stämbanden. Det gör att luften har svårare att komma fram och barnet får en väsande eller pipande andning. Barnet får svårt att andas om svullnaden blir kraftig. Svullnaden kring stämbanden gör också att barnet blir hes.
En av orsakerna till att det framför allt är yngre barn som får krupp är att luftrören är smalare ju yngre barnet är. Därför kan redan en liten svullnad av slemhinnan leda till att det blir svårt för luften att passera.
Läs mer om hur luftvägarna och lungorna fungerar.
Påverka och delta i vården
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.
Informationen ska gå att förstå
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att förstå den information ni får av vårdpersonalen. Även barn ska få information och vara delaktiga. Det finns ingen åldersgräns för detta.
Ställ frågor om ni inte förstår. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.