Under graviditeten får barnet antikroppar när barnet ligger i magen. Antikropparna skyddar framför allt mot sådana infektioner som den som är gravid har haft. Även bröstmjölk innehåller antikroppar som kan ge skydd mot infektioner.

Efter ett halvår har antikropparna som barnet fick när hen låg i magen under graviditeten börjat försvinna. Då är det vanligt att hen börjar få fler infektioner. Det är särskilt vanligt att få infektioner i luftvägarna, till exempel förkylning. Barnet brukar nu också träffa fler människor och utsätts då för olika smittor, bland annat på öppna förskolan. 

Genom att utsättas för smittor byggs barnets immunförsvar upp. Ju äldre barnet blir, desto färre infektioner brukar barnet få. Oftast är infektionerna lindriga och kan skötas hemma. Varje infektion tar i genomsnitt en till två veckor att läka ut.

När det är kallt ute är de flesta inomhus mer än annars. Då sprids infektioner lättare. Därför ökar antalet luftvägsinfektioner på vintern, till exempel förkylning och hosta.

Vanligt med sex till åtta infektioner per år

Under de första fyra åren har barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Sedan minskar antalet. Oftast får barnet förkylning, hosta, ont i halsen eller öroninflammation. Det är också vanligt att barn får infektioner i magen med kräkningar och diarré.

En del barn är sjuka oftare än andra. Det brukar inom vården kallas för att barnet är extra infektionskänslig. Det betyder nästan aldrig att det är något allvarligt fel på barnets immunförsvar. Infektionskänsligheten brukar växa bort med åren.

Hur många infektioner en person får under sitt liv beror på olika saker. Det handlar dels om sådant som inte går att påverka, till exempel ärftlighet. Det handlar också om sådant som går att påverka, till exempel hur man utsätter sig för smitta.

Infektioner smittar på olika sätt. Här kan du läsa om hur virus och bakterier sprids.

Kontaktsmitta – smittar genom direkt kontakt

Smitta kan spridas vid direkt kontakt mellan personer, till exempel genom att man tar varandra i handen. Det kallas för kontaktsmitta. Ofta är det så förkylningsvirus sprids.

Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i. Det kan till exempel vara handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

Smitta genom luften

När en person nyser eller hostar samlas droppar i luften. De kan innehålla smittämnen. De kan smitta när de landar på någon eller att någon andas in droppar. Denna typ av smitta kallas för droppsmitta.

När dropparna har fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Det kallas dropp- och kontaktsmitta. Ofta sprids magsjuka och infektioner i luftvägarna på det här sättet.

Droppar kan vara olika stora och spridas olika långt.

Inomhus kan små droppar som bildas när någon hostar eller nyser finnas länge i luften. Personer som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som sedan kan fästa sig i kroppens luftvägar och göra att det blir en infektion. Exempel är vattkoppor och influensa. Denna typ av smittas kallas för luftburen smitta.

Utomhus blåser smittämnet lätt bort.

Det är svårt att undvika att smitta varandra. Barn kan få med sig smittor hem från till exempel förskolan eller skolan.

En del är extra känsliga för infektioner. Det gäller bland annat nyfödda syskon eller andra personer som har nedsatt immunförsvar. Det är därför alltid bra att vara extra noga med hygienen när du själv eller barnet har en infektion.

Tvätta händerna bästa tipset

Ett av de bästa sätten att undvika att smitta sprids är att tvätta händerna ofta. Ha som vana att alltid tvätta händerna innan ni ska äta och efter toalettbesök.

Det är också bra att tänka på följande:

• Lär barnet att hosta i armvecket. Var en god förebild genom att göra så du också.
• Använd engångsnäsdukar.
• Tvätta sådant som snuttefilt, gosedjur och leksaker när barnet har blivit frisk.
• Var utomhus varje dag.

Här är några råd för att undvika att bli smittad av bakterier i maten:

• Håll varm mat varm – minst sextio grader.
• Håll kall mat kall – högst åtta grader. Var särskilt noga med hanteringen av känsliga livsmedel, till exempel rå köttfärs och majonnäs.
• Se till att maten kyls och värms snabbt.
• Förvara råvaror för sig och lagad mat för sig.
• Håll arbetsytor och redskap rena.

Mer information finns på Livsmedelsverkets hemsida.

Förskolan ska ha rutiner för att hindra och stoppa smittspridning. Kommunens miljönämnd kontrollerar att dessa rutiner sköts som de ska.

Bra att vara ute året om

Barn som går i förskola brukar få fler infektioner, på grund av att många barn vistas tillsammans. Därför är det särskilt bra att barn i förskolan är ute mycket och är noga med att tvätta händerna. Se till att du och ditt barn också är ute mycket tillsammans när ni har tid.

Viktigt med god ventilation inomhus

Det är viktigt med god ventilation och bra luft inomhus. Detta gäller särskilt i förskolor och skolor där många barn är samtidigt.

Rökning ökar risken för infektioner

Barn som utsätts för tobaksrök hemma har oftare infektioner i luftvägarna jämfört med barn som växer upp utan att någon röker. Även om du som vuxen röker under fläkten eller utomhus kan barnet andas in skadliga ämnen, till exempel den rök som har fastnat på kläderna.

Med infektionssjukdomar menas alla sjukdomar som orsakas av smittämnen som bakterier, virus, svamp, encelliga djur och maskar.

Virus och bakterier är vanligast

Infektioner i luftvägarna är de vanligaste infektionerna hos barn. De allra flesta orsakas av virus, till exempel vid förkylning och influensa.

Ibland kan barn först få en virusinfektion och sedan en bakterieinfektion. Ett exempel är att barnet först får en förkylning och sedan en öroninflammation. En del infektioner orsakas från början av bakterier, till exempel halsfluss orsakad av streptokocker.

En infektion som orsakas av encelliga organismer, maskar, löss eller andra parasiter kallas för infestation. I Sverige är det i stort sett två infestationer hos barn som är vanliga, springmask och huvudlöss. De smittar endast via direktkontakt med personer eller föremål som sjuka personer har varit i kontakt med.

Ibland behövs antibiotika

Det är bara bakterieinfektioner som kan behandlas med antibiotika. Det beror på att antibiotika inte hjälper mot virus.

Alla bakterieinfektioner behöver inte och bör inte behandlas med antibiotika. Om de är lindriga kan de läka ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

för att kunna vara aktiva i vården är det viktigt att du och barnet förstår informationen som ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.