Vad man äter och dricker och hur mycket man rör sig kan påverka vikten. Näringen som kroppen behöver för att växa och utvecklas kommer från mat och dryck. Kroppen behöver göra av med lika mycket energi som den får i sig, för att inte gå upp eller ner för mycket i vikt. Barnet gör av med energi både när hen rör sig och när hen vilar.

Vad föräldrar väger och vägde

Ärftlighet handlar om de gener man ärver från sina föräldrar. Vad barnet väger beror också till viss del på vad föräldrarna väger och vad de vägde som barn, men det kan variera mycket. Ärftligheten kan påverka olika saker som aptit, mättnadskänsla och kroppsform. Vissa personer är i grunden långa och smala, andra är kortare och lite rundare.

När vikten går upp eller ner

Här nämns några saker som kan göra att barnet går ner i vikt:

• Barnet har ofta infektioner. Det kan till exempel vara förkylning eller magsjuka. Aptiten blir oftast sämre, samtidigt som kroppen behöver extra kalorier för att bekämpa infektionen.
• Barnet har en långvarig eller livslång sjukdom. Det kan till exempel vara matallergier, celiaki som också kallas glutenintolerans, medfödda hjärtfel, en hjärnskada eller en inflammatorisk tarmsjukdom.
• Barnet äter väldigt lite eller vägrar att äta. Väldigt aktiva barn kan ibland äta för lite i förhållande till hur mycket de rör sig.
• Barnet mår dåligt psykiskt. Hen kan till exempel ha varit med om en svår förändring eller inte ha fått tillräckligt med närhet och trygghet. Små barn behöver nära kontakt med minst en vuxen. Barn påverkas av hur familjen mår, även när de är nyfödda.
• Barnet är född för tidigt. Det är vanligare att för tidigt födda barn har svårigheter att äta och smälta maten. Det är vanligt att barnet går upp för lite i vikt.

Här nämns några saker som kan göra att barnet går upp för mycket i vikt:

• Barnet får mat och dryck med för mycket energi. Det gäller särskilt om hen äter och dricker till exempel kakor, godis och läsk. Det gäller också om barnet småäter ofta.
• Barnet rör sig för lite.

Förstå orsakerna

Du behöver förstå vad orsaken till viktförändringen är för att kunna göra något. Du behöver förstå om det till exempel beror på att barnet har en sjukdom som gör att hen inte får i sig näring, eller om det beror på livsstilsvanor i familjen.

Spelar barnets vikt någon roll för hälsan?

Det är ovanligt att barnet får stora problem med hälsan på grund av att vikten förändras för mycket åt något håll. Oftast behöver barnet ha vägt för lite eller för mycket en längre period, eller att det har skett en snabb och tydlig förändring av vikten.

Det finns forskning som visar att barn som har övervikt kan få problem med hälsan som vuxna, till exempel att de lättare får diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Riskerna gäller framför allt om de fortsätter att vara överviktiga som vuxna. Men riskerna uppstår inte direkt utan under en lång tid. Genom att ändra vanor kan barnets viktutveckling ändras, och då minskar riskerna.

Först ökar barn mest i vikt, sedan smalnar de av och växer mer på längden.

0-1 år

Det första levnadsåret ökar barnet mycket i vikt. Vid ett års ålder har barnet blivit tre gånger så tung som vid födseln.

Hur mycket barnet väger vid födseln beror framför allt på i vilken graviditetsvecka hen föds. Vikten påverkas också av hur barnet mår och om den som födde barnet till exempel hade någon sjukdom under graviditeten. Därefter påverkas vikten mer av ärftligheten och livsstilsvanor.

För tidigt födda barn växer oftast i kapp andra jämnåriga barn med tiden.

De första dagarna efter födseln går de flesta barn ner i vikt. Det beror på omfördelning av vätska i kroppen, att barnet bajsar och att hen inte har börjat att äta ordentligt. Vikten brukar öka när amningen eller matningen kommit i gång. Det kan ibland ta upp till två veckor innan barnet väger lika mycket som vid födseln.

Barn som får bröstmjölksersättning under sitt första levnadsår kan ibland gå upp mer i vikt än barn som ammas.

Det är vanligt att barn kräks i samband med att de äter, och det brukar inte göra att barnet går ner i vikt. Kontakta vården om barnet kräks mycket, och inte verkar må bra i övrigt.

Här kan du läsa om när barnet börjar äta vanlig mat.

1-6 år

Från och med cirka ett års ålder börjar barn gå och röra sig mycket mer. Då gör de av med mycket energi. Barn börjar nu också äta mer vanlig mat. Många barn ammar mindre eller har slutat att amma.

Vikten ökar inte i samma takt som tidigare. Barn ökar i längd och blir långsamt smalare. När barnet är i fem-sex års ålder börjar revbenen ibland att synas.

Det är vanligt att barn äter långsamt och det kan påverka vikten. Nu förstår barnet också att hen själv kan bestämma hur hen äter. Det kan göra att vikten inte ökar så mycket som förväntat.

Det är viktigt att försöka ge barnet en varierad kost och låta hen upptäcka och vara nyfiken på olika smaker. Det gör att det är lättare att äta hälosamt när barnet blir äldre. En vana att få sötsaker ofta kan ge ett ökat sug efter sött som kan vara svårt att bryta.

Läs mer om vad barn bör äta i den här åldern. Läs också om varför barn inte vill äta, och vad du kan göra för att öka barnets matlust.

Barn behöver röra sig mycket

Barn i den här åldern behöver vara fysiskt aktiva i minst tre timmar varje dag, och aktiviteten bör spridas över hela dagen. Barn ska helst inte vara stillasittande i mer än en timme åt gången, med undantag för att sova.

Läs mer om tips för att få barn att röra sig.

7-13 år

Nu får barn nya vanor som kan göra att en del går upp i vikt och en del går ner i vikt. En del barn kanske tränar mycket och behöver äta mer för att orka. En del barn sitter stilla mycket, och ökar kanske för mycket i vikt på grund av för lite rörelse.

När barn blir äldre får de mer ansvar och gör till exempel eget mellanmål eller egna måltider hemma. Många barn har kanske också pengar som de kan handla med.

Barn behöver röra sig varje dag, till exempel gå till och från skolan. I den här åldern behöver barn röra sig minst en timme om dagen. Var med barnet och lek och rör dig, barn tycker om när vuxna är aktiva och leker. Läs i texten Tips för att få barn att röra sig.

Barnet är som smalast den här perioden. Det är vanligt att revbenen syns.

Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats om bra mat för barn i den här åldern.

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt. På barnavårdscentralen, BVC, och elevhälsan används så kallade tillväxtkurvor. Varje barn har en egen längdkurva och en egen viktkurva. Barnet mäts och vägs regelbundet, och en sjuksköterska skriver in barnets längd och vikt i en tabell. Vården börjar fylla i kurvorna när barnet föds.

Barnets kurvor visar till viss del hur hen mår och om hen får i sig tillräckligt med näring. Utifrån kurvorna ser vården om barnet växer som förväntat, och om hen följer sina egna kurvor. Följer barnet sina kurvor är det ett gott tecken.

Barnet kan behöva undersökas och utredas. Det gäller till exempel om hen under en längre period avviker för mycket från hur de egna kurvor har utvecklats tidigare. Det gäller till exempel också om barnet avviker väldigt mycket från genomsnittet för barn i samma ålder. Det kan vara ett tecken på exempelvis en sjukdom eller att barnet får i sig för lite näring. BVC och elevhälsan har koll på barnets vikt och längd.

Tillväxtkurvorna kan användas tills barnet är 18 år.

Personalen kan visa och förklara ditt barns kurvor.

Här nämns sådant som du kan prova själv för att barnet ska ha en hälsosam vikt.

Du behöver visa hur det ska vara

Barnets vikt påverkas av hur familjen och andra som barnet träffar äter och rör sig.

Här följer några råd kring mat och vanor:

• Föregå med gott exempel. Ät på regelbundna tider och ge mat med hälsosam och varierad näring.
• Ofta är det lättare om barnet kan ändra vanor tillsammans med familjen och andra närstående. Det är lättare om ni stöttar barnet till egna nya vanor.
• Laga gärna mat tillsammans. Att vara med gör att barnet känner sig mer positivt inställd till mat och att äta, och får lära sig sådant som är bra att kunna i framtiden.
• Lek, träna och rör dig tillsammans med barnet.

Här kan du läsa mer om kostråd som gäller för alla barn, och vad du kan tänka på.

Om barnets vikt är lägre

Så kan du göra när barnets vikt är lägre än förväntat:

• Använd mer fett i maten, till exempel olja eller smör.
• Se till att barnet får äta ofta om hen har svårt att äta större mängder vid samma tillfälle, eller om hen inte alls vill äta.
• Gå på uppföljning på BVC. Där kan ni också prata om hur barnet mår och hur familjen mår. Även sådant som stress, oro och sömnproblem hos barnet kan påverka hur hen äter och också påverka vikten.

Om barnets vikt är högre

Så kan du göra när barnets vikt är högre än förväntat:

• Ge mindre portioner. Lägg upp barnets portion, och ställ inte fram kastruller vid matplatsen.
• Ge mindre av fet mat, och mindre av mat och dryck med mycket socker såsom läsk och godis. Ge bara lite av sådant som inte innehåller bra näring. Smygät inte sådant själv, barn upptäcker ofta det.
• Undvik helst att ha kakor och godis hemma.
• Se till att det finns bra mat hemma för barnet när hen blir äldre och får ta mer ansvar hemma, till exempel när hen gör eget mellanmål eller egen middag.
• Fundera kring hur och varför barnet äter. Mat kan ibland vara en tröst när något är svårt eller jobbigt.

Börja inte med dieter eller särskild mat

Börja inte med dieter eller någon särskild mat utan att ha pratat med till exempel BVC eller elevhälsan. Barn som växer behöver näring och det är inte bra att utesluta sådant de behöver. Med särskild mat menas till exempel vegetarisk och vegansk mat.

Äter ni någon särskild mat behöver du ha bra koll på vilken näring ditt barn behöver. Barnet kan annars få i sig för lite näring, ibland kan det även leda till näringsbrist. Prata med personal på barnavårdscentralen, BVC, eller elevhälsan om ni äter särskild mat eller om du planerar att låta barn äta sådan mat.

Läs mer på Livsmedelverkets webbplats om barn och vegetarisk mat, och om barn och vegansk mat.

Undvik att prata om barnets vikt och hur barnet ser ut. Prata i stället om hur man behöver äta för att kroppen ska må bra, för att till exempel orka leka, vara i skolan, träna och växa lagom. Prata om vad som gör att man mår bra. Försök att ändra vanorna utan att barnet märker det för mycket. Du kan till exempel säga till barnet att du vill att familjen äter hälsosamt, och att du vill att ni hittar på saker och är aktiva.

Tänk på hur du pratar om mat. Låt bli att själv banta eller prata om att gå ner i vikt.

Säg att alla ser olika ut och växer på olika sätt, att alla duger och är bra som de är. Säg aldrig att barnet är ”för stor”, ”tjock” eller ”för smal”, ”mager”. Prata inte illa om någon som är smal eller stor.

Försök att prata om mat som något man behöver och som kan vara gott och roligt. Gör ingen värdering i att någon är ”duktig” som äter mycket eller ”inte duktig” som inte äter så mycket. Tävla heller aldrig vid måltiderna om vem som kan äta upp fortast.

Kontakta BVC eller elevhälsan för att få tips om hur du ska prata om det hemma och med barnet.

Här kan du läsa om vad som är bra mat för barn upp till 6 år. För äldre barn finns information på Livsmedelverkets webbplats.

Barn växer olika och det kan vara svårt att veta hur mycket just ditt barn ska väga.

Hur barnet växer och hur vikten förändras följs regelbundet upp vid besöken på BVC och i elevhälsan. Där kan du få råd och stöd. Ni kan exempelvis prata om matvanor, hur barnet växer och om rörelse.

Personalen brukar upptäcka om barnets vikt inte utvecklas som förväntat. Personalen gör en bedömning om barnet behöver undersökas av en läkare eller om det räcker med att ni gör egna försök hemma.

Väger barnet för lite kan det till exempel handla om att amma oftare eller att ha i mer fett i maten. Väger barnet för mycket kan det till exempel handla om att vara mer fysiskt aktiv eller byta ut bullar och kakor mot frukt vid fikastunder. Barnet kan även komma till BVC och elevhälsan på regelbundna vägningar, för att se hur vikten ändras.

Kontakta BVC eller elevhälsan om du har funderingar eller känner oro för ditt barns vikt, hur barnets matvanor är eller om det ni har gjort själva inte hjälper.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Det kan vara jobbigt för barnet

Ibland kan det kännas bra för barnet att få prata med någon. Mår ditt barn dåligt av sin vikt kan ni eller barnet kontakta en vårdcentral, elevhälsan i skolan eller en ungdomsmottagning. Är barnet yngre än sex år kan ni kontakta vårdcentralen eller BVC.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn ska vara delaktig i vården. Barnet ska till exempel kunna få prata själv med personalen utan att du är med, om barnet vill.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Läs mer om vilka rättigheter barnet har i vården.

Det är ovanligt att barnet behöver behandling för sin vikt.

Barnet kan behöva undersökas och utredas. Det gäller om vikten är lägre än förväntat. Det gäller också om barnet stannar av helt i sin viktutveckling, och de åtgärder ni själva gör inte hjälper.

Då undersöks barnet för att upptäcka om hen har någon sjukdom. Barnet kan till exempel få göra en röntgenundersökning.

Barnet kan också behöva utredas och undersökas om vikten är högre än förväntat. Läs mer om vad som görs om barnet har övervikt eller fetma.