Äggen finns i äggstockarna som finns i magen. Ett ägg består av en cell och kan också kallas äggcell.

När ett ägg är moget lossnar det från äggstocken och fångas upp av äggledaren.

Det brukar lossna ett ägg i månaden. I äggledaren kan ägget bli befruktat av en spermie. Spermier kan överleva i äggledarna i cirka fem dygn. De kan vänta in ett ägg.

När ett ägg har lämnat äggstocken behöver det bli befruktat inom ungefär ett dygn, sedan är det för sent.

Läs mer om ägglossning i texten som handlar om mens och i texten om det kvinnliga könsorganet.

Spermierna bildas i testiklarna. En spermie består av en cell och kan också kallas sädescell. Det bildas nya spermier hela tiden. När utlösningen sker kommer det sperma ur penisen.

Sperma kallas också för sädesvätska eller sats. Det är en blandning av spermier och olika vätskor. Vätskorna kommer från sädesblåsorna och prostatakörteln.

Själva spermierna utgör bara en liten del av sperman. Ändå finns det många miljoner spermier i en utlösning. Av dessa är det bara några tusen spermier som når äggledarna.

Efter utlösningen simmar spermierna från slidan, genom livmodern och ut i äggledarna. De simmar några millimeter per minut.

Läs mer om spermierna i texten om det manliga könsorganet.

Det är bara en enda spermie som kan komma in och befrukta ägget. När spermien är inne i ägget ändras ytan på ägget. Då kan ingen mer spermie komma in.

När ägget är befruktat börjar cellerna genast dela sig. De blir till en liten klump med celler. Cellklumpen fortsätter genom äggledaren till livmodern. Cirka 6–7 dagar efter befruktningen fastnar cellklumpen i livmoderns slemhinna.

Både ägget och spermien innehåller arvsanlag. Det är spermiens arvsanlag som avgör barnets genetiska kön.

När blir det flera barn?

Ibland händer det att det befruktade ägget delar sig så att det bildas två embryon. Då blir det enäggstvillingar.

Läs mer om tvillingar.

Det händer också att ägget delar sig i tre och det blir enäggstrillingar, men det är mycket ovanligt.

Det händer också att två ägg mognar och lossnar samtidigt. Då kan det bli tvåäggstvillingar, om båda äggen blir befruktade. Det kan även bli trillingar, fyrlingar och så vidare om ännu fler ägg befruktas samtidigt.

En del av cellklumpen växer fast i livmoderns vägg. Den delen av cellklumpen utvecklas till en moderkaka. Det är moderkakan som kommer att ge barnet syre och näring i livmodern.

Den andra delen av cellklumpen kallas för embryo. Det är de cellerna som ska bli ett barn.

Efter befruktningen fastnar embryot i livmodern och börjar utvecklas till ett foster. Då börjar graviditeten. Fostret kommer sedan att utvecklas till ett barn.

Graviditeten kan avslutas med en förlossning, ett missfall, eller en abort.

Här kan du läsa mer om graviditeten vecka för vecka.

Moderkakan börjar att bilda ett hormon som kallas HCG. Hormonet ska se till att det blivande fostret inte stöts bort. Hormonet finns bland annat i kisset och i blodet. Det gör att ett test kan visa om det finns en graviditet.

Läs mer om graviditetstest.

Det är störst chans till befruktning vid tiden för ägglossning.

Ägglossningen brukar ske ungefär 14 dagar innan du får mens.

Det kan vara svårt att veta exakt när ägglossningen sker.

Det finns olika sätt att ta reda på när man har ägglossning. Till exempel finns det tester som går att köpa på ett apotek.

Ett annat sätt kan vara att mäta sin kroppstemperatur samma tid varje morgon. Vid ägglossningen kan kroppstemperaturen öka något.

Läs mer om menscykeln.

Så klarar sig spermierna i slidan

Spermierna kan leva i upp till fem dygn i slidan och vänta på ägget när det kommer. Därför brukar man rekommendera slidsamlag två till tre gånger i veckan för de som försöker få till en graviditet.

Mer än åtta av tio som har regelbundna samlag för att få till en graviditet lyckas inom tolv månader.

Ibland blir det ingen graviditet när man försöker befrukta ett ägg med spermier genom slidsamlag. När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år utan att lyckas brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet.

Då kan det finnas hjälp och behandling. Läs mer om ofrivillig barnlöshet.

Man är bara fertil under en viss tid i livet. Fertil betyder förmåga att fortplanta sig, att det går att få till en befruktning.

Spermier och fertilitet

Spermier börjar produceras i puberteten. Sedan bildas det nya spermier hela livet. Man kan ha sämre kvalité på spermierna när man blir äldre, men det behöver inte vara så.

Ägg och fertilitet

Äggen finns i äggstockarna redan när du föds. Sedan kommer ägglossningen när du får mens i puberteten. Då är du fertil.

Förmågan att få barn minskar när du blir äldre. Från 35 år minskar fertiliteten kraftigt. Efter 40-42 år blir det oftast mycket svårt att få barn.

Men fertiliteten är individuell. Vissa kan bli gravida utan svårighet i 40-årsåldern, andra kan ha svårt redan i 25-årsåldern. Efter klimakteriet har ägglossningarna upphört.

Det vanligaste är att befruktningen sker genom slidsamlag.

Befruktning kan också ske genom insemination. Då sprutas spermier in i livmodern eller slidan med hjälp av till exempel en spruta och en plastslang.

Befruktning kan också ske med hjälp av IVF, provrörsbefruktning. Då tar en läkare ut mogna ägg från äggstocken. Sedan befruktas ägget av spermier utanför kroppen. Därefter sätter läkaren in det befruktade ägget eller äggen i livmodern.