Innan du får bedövningen kontrollerar personalen att barnet mår bra.

Läkaren eller barnmorskan för en spruta genom slidan och sprutar bedövningsmedel runt livmodertappen. Du kan känna en stickande smärta av nålen och att det spänner när bedövningsmedlet sprutas in. 

När du ska få sprutan får du ligga på rygg med böjda ben brett isär, vanligtvis med benen i benstöd.

Efter att du har fått sprutan är det vanligt att det blir en paus i värkarbetet under kanske tio minuter. När värkarna sedan kommer tillbaka är nerven som skickar signaler vid smärta blockerad. Värken blir mindre intensiv och lättare att stå ut med.

Livmoderhalsbedövning är ett läkemedel som bedövar de nerver som finns i livmoderhalsen.

Livmoderhalsbedövning kan användas som enda smärtlindring. Den kan också kombineras med lustgas, massage, sterila kvaddlar, tens och akupunktur.

Livmoderhalsbedövning ger smärtlindring när livmoderhalsen håller på att öppna sig. Det går inte att lägga bedövningen om livmoderhalsen har öppnat sig helt. Ofta passar bedövningen bra när förlossningen går väldigt snabbt, till exempel om du har fött barn tidigare.

Livmoderhalsbedövning kan vara ett alternativ om du har väldigt ont och om det inte passar med ryggbedövning.

Ofta ger bedövningen en paus i förlossningen så att du får vila innan det är dags att krysta.

Effekten varar i en till två timmar. Du kan få mer bedövning om det behövs.

Fördelen med livmoderhalsbedövning är att effekten kommer nästan omedelbart.

Oftast behöver vattnet ha gått för att barnmorskan ska kunna ge livmoderhalsbedövning. Det är för att barnet ska kunna övervakas på bästa sätt, med en elektrod på huvudet.

Eftersom bedövningsmedlet läggs nära barnet finns en risk att barnets puls går ner under ungefär tio minuter.

När personalen kontrollerar barnets hjärtljud med en CTG-apparat kan du inte röra dig helt fritt.

Det är olämpligt med livmoderhalsbedövning om barnet har visat tecken på att vara påverkat av förlossningen. Det kan till exempel vara om barnet har bajsat i fostervattnet.

Bedövningen är också olämplig om du har en allergi mot lokalbedövning. Det är mycket ovanligt att vara allergisk mot lokalbedövning.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.