Relationen till barnet byggs upp genom att ni är tillsammans och att du tar hand om hen. Ingen kan i förväg veta hur livet med barnet kommer att bli. Det kan vara mer eller mindre som hur du tänkte innan. Det kan ta tid att känna sig trygg som förälder.

Även om du redan har barn kan det nya barnets liv ändra på rutiner och roller. Den nya familjemedlemmens behov kräver tid och uppmärksamhet.

Vanligt att ha olika känslor

Det är vanligt med olika känslor när du har fått barn. Känslorna kan vara både positiva och negativa.

Att ha ansvar som förälder kan kännas ovant och svårt i början. Man kan också känna en saknad efter hur livet var innan barnet kom.

Man kan känna en stark kärlek direkt och vilja att ta hand om barnet.  Det kan också hända att man inte känner något särskilt för barnet. Alla har inte starka känslor med en gång.

BVC kan hjälpa

Du kan behöva prata om hur du känner med en sjuksköterska på barnavårdscentralen, BVC, som kan ge råd och stöd. BVC kan också hjälpa dig att få kontakt med en psykolog om du behöver.

Att lära känna barnet

Det brukar gå ganska snabbt att lära sig att ta hand om sitt barn. När du är tillsammans med barnet lär du dig vad hen behöver. Barnet kanske skriker och du får prova dig fram så att hen blir nöjd. Barn är olika. En del barn visar tydligt vad de behöver. En del barn är det större utmaning att ta hand om.

Om ni är fler än en förälder behöver varje förälder lära känna barnet och hitta sina sätt att ta hand om hen. Att dela ansvaret för barnet både praktiskt och känslomässigt utvecklar er relation som föräldrar.

Du bestämmer när det känns bra att släkt och vänner får komma på besök för att träffa barnet. Ta hjälp från dem. Du kan till exempel be dem komma med färdiglagad mat, handla åt dig eller annat som hjälper.

Att bli förälder genom adoption

Att adoptera ett barn ger särskilda situationer och frågor, utöver det som är för alla nyblivna föräldrar.

En adoption är också en stor förändring för barnet. Hen har tidigare levt i ett annat sammanhang.

Läs mer om att få barn genom adoption.

När det är nytt och ovant är det vanligt att känna sig osäker. Du kan få många olika råd om hur du ska göra i olika situationer. Det kan vara svårt att veta hur du ska tänka och göra.

Lita på dig själv och att du kan pröva dig fram till vad som fungerar för ditt barn och dig.

Det förändras från vecka till vecka

Barnet utvecklas hela tiden. Det som fungerar ena veckan kanske inte fungerar alls nästa vecka. Och tvärt om, det som var jobbigt för ett tag sedan har nu blivit en enkel rutin. Det innebär att goda råd ofta snabbt kan bli inaktuella.

Du kan behöva få pröva dig fram för att se vad du tycker är den bästa lösningen. Det kan till exempel handla om när barnet skriker. Det blir lättare att tolka barnet och lösa situationer efter ett tag, när du har mer erfarenhet.

Jämför inte med andra barn

Alla barn och föräldrar har olika personligheter, behov och förutsättningar. Syskon är ofta olika. Det som fungerar för ett barn behöver inte fungera likadant för ett annat barn.

Anpassning med tiden

De första månaderna med barnet är en omställning till det nya livet som förälder. När du lärt känna ditt barn är det lättare att få rutiner i vardagen.

Relationen med barnet blir till genom att ni är tillsammans. Närhet och kontakt är viktigt för att både barnet och du ska må bra. Här är några exempel på vad barn behöver och hur du kan göra:

• Gosa och prata med barnet ansikte mot ansikte.
• Mata barnet, antingen genom att amma eller ge bröstmjölskersättning.
• Bär och trösta barnet när hen är ledsen.
• Låt barnet vara nära hud mot hud.
• Berätta för barnet vad som händer och sätt ord på barnets känslor.

Läs mer om hur du kan skapa en nära relation med barnet.  

Flera personer kan ge närhet

Att barnet gnyr eller skriker betyder inte alltid att hen är hungrig eller trött. Ibland behöver hen närhet och uppmärksamhet. Det kan alla föräldrar eller någon annan närstående ge.

Försök vara så mycket som möjligt med barnet, även om du inte är hemma heltid med barnet.

Prata med den andra föräldern eller med någon närstående om dina förväntningar  om att bli eller vara förälder. Du kan också prata med någon som arbetar på barnmorskemottagning eller BVC.

Din egen barndom påverkar

Det är vanligt att fundera över sin egen barndom i samband med att man får barn. Dina tankar om att vara förälder påverkas av hur du själv hade det som barn. Kanske vill du ge ditt barn en annan barndom än vad du själv har fått.

Om ni är två eller fler föräldrar

Om ni är två eller flera som delar på föräldraskapet kan det vara bra att prata om vilka förväntningar ni har på varandra som föräldrar. Det är också bra att prata om hur ni ser på föräldraskapet och vad som känns viktigt för att familjen ska fungera på ett bra sätt. Det är bra att prata med varandra oavsett om ni lever tillsammans eller inte.

Fortsätt att prata när barnet blir äldre

När barnet blir äldre ändras både dina och barnets behov och förutsättningar. Det är bra att prata om hur du upplever det. Att vara öppen och kunna prata gör det lättare för er familj att må bra och utvecklas.

Du behöver ta hand om dig själv för att orka ta hand om barnet. Det är vanligt att få mindre sömn och mindre tid för dig själv.

Här är några råd om hur du kan ta hand om dig själv.

En stor förändring för den som föder barnet

Att vara gravid och föda barn innebär förändringar kroppsligt och psykiskt. Det påverkar den som har fött barnet. Läs om olika besvär som kan uppstå efter förlossningen och hur du kan ta hand om dig.

Sömnen är viktig

Nyfödda barn har oftast en oregelbunden dygnsrytm. De flesta barn vaknar flera gånger varje natt. Om du är hemma med barnet är det bra att försöka vila när barnet sover, även på dagen. Du behöver få återhämtning.

När barnet vaknar på natten

Barnet behöver ofta ammas eller matas på natten, särskilt i början. Det är inte alltid nödvändigt att ge barnet mat så fort hen vaknar. Ibland är det närhet som barnet behöver.

Dela på ansvaret för barnet, om det finns fler föräldrar eller någon närstående. Till exempel kan ni turas om på nätterna under vissa perioder. Den som ammar kan ibland till exempel pumpa ur bröstmjölk och frysa in. Den som inte har varit uppe på natten kan ta hand om barnet om barnet vaknar tidigt på morgonen.

Tid för dig själv

När du har lärt känna ditt barn och fått rutiner i vardagen kan du behöva egen tid. Det kan till exempel vara att göra sådant som du tycker om att göra. Någon annan kan vara med barnet under tiden.

Du kan också ta med barnet i stället för att tacka nej till det du vill göra. Men på grund av smittorisken de första månaderna bör du försöka undvika folksamlingar och nära kontakt med fler personer än nödvändigt. Ett litet barn kan också lätt bli överstimulerad och mår därför ofta bra av att ta det lugnt den första tiden.

Att känna sig ledsen, nedstämd och inte må bra psykiskt

Humöret kan gå upp och ner när du har fått barn. Det gäller alla som har blivit föräldrar. Du kan vara mer känslig än vanligt den första tiden.

Det blir en förändring av hormoner i kroppen hos den som har fött barn. Det kan göra det lätt att gråta och bli upprörd över saker som annars inte berör en så mycket. Det är ganska vanligt att den som har fött barnet blir nedstämd några dagar efter förlossningen. Men även den andra föräldern kan bli det. Då är det bra om någon närstående kan hjälpa till och ge stöd.

Även efter den första tiden kan man ibland känna sig nedstämd, orolig eller må dåligt. Man kan också vara mer känslig för stress, eller lätt bli irriterad och arg.

Om du fortsätter att må dåligt

Om du fortsätter att må dåligt är det viktigt att få stöd och råd. Annars kan det utvecklas till en depression i samband med att du får barn. En sådan depression kan uppstå hos blivande och nyblivna föräldrar, och även hos dem som inte föder barn.

Förlossningspsykos

Några få som mår dåligt en tid efter att de fött barn kan få en förlossningspsykos. Risken är större om du tidigare har haft förlossningspsykos eller om du har bipolär sjukdom. Därför är det viktigt att du informerar barnmorskan, BVC eller läkare om det. Då kan du få en bra vårdplanering och avlastning när du har fått barn.

Viktigt att söka hjälp

Det är viktigt att du söker hjälp om du mår mycket dåligt eller känner att du skulle kunna skada barnet.

Läs mer om att söka stöd och hjälp.

Turas om att ta hand om barnet, om det är möjligt. Det kan till exempel vara med en annan förälder eller en närstående.

Delat ansvar är bra på många sätt. Här är några exempel:

• Barnet kan skapa en nära relation och känna sig trygg med fler än en person.
• Livet i familjen blir mer flexibelt om ni har och tar gemensamt ansvar.
• Relationen mellan er vuxna blir starkare om ni kan lita på varandra.

Om ni är två eller fler föräldrar

Om ni är två föräldrar eller fler kan det vara bra att planera hur ni ska dela ansvaret. Ni kan till exempel planera för att turas om att få sova på morgnarna.

Med barn i familjen blir det ofta mer arbete med sysslor i hemmet. Att ha tydliga överenskommelser om vem som gör vad kan minska risken för bråk. Ni kan till exempel bestämma om matlagning och andra vardagssysslor, om ekonomi och om vardagen med barnet. Om ni kan samarbeta och stötta varandra blir er relation som föräldrar starkare.

Föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara hemma tillsammans de första tio dagarna. Om du inte har en partner som har rätt till tillfällig föräldrapenning kan även andra närstående få rätt till ersättningen.
Det går också att vara hemma tillsammans senare. Som vårdnadshavare kan ni ta ut 30 dagar samtidigt under barnets första år.

Läs mer om föräldraförsäkringen på Försäkringskassans webbplats.

Sänk kraven och be om hjälp

Det kan vara lätt att tro att man ska få massor med tid över till annat än barnet under föräldraledigheten. Men ofta är det tvärtom. Därför kan det vara bra att sänka ambitionsnivån, till exempel låta det vara lite ostädat hemma. Se till att få tillräckligt med sömn och tid med barnet i stället. Det är också bra att be om hjälp.

Att få barn förändrar livet och påverkar relationer med alla närstående. Du kanske inte har tid på samma sätt som tidigare. Det kan gälla en partner, vänner, bekanta och fritidssysselsättningar.

Relationen förändras

Ni börjar tillsammans utveckla en föräldrarelation när ni får barn. Det gäller både om ni lever tillsammans eller om ni lever var för sig. Ert dagliga liv förändras, och det är ofta positivt eftersom den nya tillvaron med barn är något de flesta har önskat sig. Det är lättare att få en nära relation till barnet om ni är delaktiga från början.

Det kan vara jobbigt att ha mindre tid för varandra och för sig själv samtidigt som bland annat sömnen blir störd. Relationen behöver också få tid. Därför kan det vara bra att ta sig tid med varandra. Fundera på om det finns någon närstående som kan hjälpa till med barnet.

Sexlusten kan dröja

Det varierar mycket från person till person hur lång tid det tar innan man vill ha sex.

Om du lever i en relation är det vanligt att vara i otakt med varandra när det gäller sexlusten. Den som inte har lust kanske får dåligt samvete och känner sig avvisande. Den som har lust kan känna sig krävande. Ett sätt att återfå lusten är att låta den återvända sakta genom att vara nära varandra utan att ställa några krav.

Det finns många orsaker till att du kan behöva hjälp och stöd.

Det här är några vanliga orsaker:

• För att få stöd i vardagen.
• Du mår dåligt kroppsligt.
• Du mår dåligt psykiskt.
• Ni vuxna behöver hjälp och stöd i er relation.

Stöd i vardagen

Att be om hjälp är bra både för dig själv, ditt barn och eventuella syskon. Att försöka kämpa på egen hand när livet känns jobbigt gör ofta att situationen blir värre.

Det är bra både för dig och barnet att ha personer som du känner förtroende för. Ibland kan närstående och vänner vilja hjälpa till, men vill inte störa. Därför kan det vara bra att själv be om hjälp och stöd.

Du kan till exempel behöva hjälp med praktiska saker, så som att handla, städa och laga mat. Andra exempel är att en annan vuxen är med barnet, eller att du får en natts oavbruten sömn. Du kan även behöva få dela både glädje och oro med andra vuxna.

Du kan få stöd genom samtal på BVC. Du kan också söka föräldrastöd i din kommun.

BVC kan ge stöd och hjälp på många sätt

BVC brukar ordna grupper för nyblivna föräldrar. Många tycker att de där får stöd, gemenskap och kunskap. Du träffar andra föräldrar och kan dela med dig av dina erfarenheter. Du får också information och stöd i olika frågor.

Det här är några saker som ni kan prata om:

• barns utveckling
• mat
• barns skrik
• barnsäkerhet
• känslor och relationer
• barnets sömn.

När du besöker BVC med ditt barn kan du också ställa frågor och prata om hur ni har det. Det kan till exempel vara att du oroar dig över något kring ditt barn. Ett annat exempel är att det är svårt att orka ta hand om barnet om du inte mår bra själv. Om ditt barn har svårigheter kan ni bli erbjudna stöd och hjälp.

Om du har sovit väldigt lite

Kontakta BVC eller sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 på en gång om du har sovit så lite att du inte orkar ta hand om ditt barn. Då kan du få råd och stöd.

Om du har besvär i kroppen efter förlossningen

Det är vanligt att få lättare besvär i kroppen månaderna efter en förlossning. En del får besvär som behöver behandling. Läs om olika besvär och vad du bör göra.

Sök hjälp om du mår psykiskt dåligt

Berätta för någon om du mår dåligt. Då kan du få stöd och hjälp. Du kan till exempel prata med en sjuksköterska på BVC. Du kan också kontakta en vårdcentral. Om du har en vårdkontakt inom psykiatrin kontaktar du den mottagningen.

Om det är bråttom

Det är viktigt att du söker hjälp på en gång om du mår mycket dåligt eller känner att du skulle kunna skada barnet.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du mår mycket dåligt. Du kan också kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om du eller någon annan har symtom på en förlossningspsykos.

Kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Stöd i en relation

Det är vanligt att under någon period få problem i relationen. Det kan till exempel uppstår om du lever med någon eller delar ansvaret för barnet med någon. Då kan det vara bra att söka hjälp. Ni kanske tycker att ni bråkar för mycket, har svårt att lyssna på och förstå varandra eller har svårt att komma fram till beslut.

Du kan kontakta kommunens familjerådgivning för att få råd och stöd.

Om du blir utsatt för våld i din relation

Sök hjälp om en närstående slår eller knuffar dig, säger att du är värdelös, försöker kontrollera dig eller hotar dig. Även om ditt barn inte utsätts direkt för våldet så påverkas hen av situationen. Därför är det ett brott att utsätta barn för att se eller höra våld i en relation.

Du kan kontakta BVC.

Du kan också ringa Kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50. Även du som är närstående till någon som utsätts kan ringa dit.

Läs mer om våld i nära relationer här.