Amning
Att amma är ett vanligt sätt att mata sitt nyfödda barn. Amning ger även närhet och trygghet för barnet. Det kan kännas lite ovant och osäkert att amma i början, men det finns stöd och hjälp att få.
Instruktioner och tips om att amma hittar du i texten Så ammar du.
Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.
Varför rekommenderas amning i första hand?
Livsmedelsverket rekommenderar att alla barn ska få enbart bröstmjölk eller bröstmjölksersättning under sitt första halvår. Sedan är det bra om du som ammar låter bröstmjölken vara en del av kosten under barnets första år, eller längre.
Bröstmjölk innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, förutom vitamin D. Därför behöver barn få ett tillskott av vitamin D i form av droppar från en veckas ålder och upp till två år. Du får mer information om det på BVC.
När du inte kan eller vill amma
Det kan finnas många anledningar till att inte kunna eller vilja amma. Barn som inte ammas får bröstmjölksersättning.
Stärker barnets immunförsvar
Bröstmjölken innehåller ämnen som stärker barnet immunförsvar, och minskar risken för olika sjukdomar hos barnet. Det är till exempel:
- övre luftvägsinfektioner
- diarré
- öroninflammation
- urinvägsinfektion
- infektioner i magen och tarmen.
Bröstmjölk minskar även risken för att få fetma och diabetes senare i livet.
Skyddar mot plötslig spädbarnsdöd
Att amma minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Det beror förmodligen på att bröstmjölk minskar risken för virusinfektioner, vilka i sin tur kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Barn som ammas vaknar också lättare om de får andningsuppehåll.
För dig som ammar
Du som har ammat har minskad risk för att få bröstcancer, äggstockscancer och diabetes typ 2.
Att börja amma ett nyfött barn
Redan tidigt i graviditeten börjar dina bröst att förbereda sig för amningen. När barnet föds ställer kroppen om sig för att börja ge ifrån sig bröstmjölk. Storleken på brösten har inte någon betydelse för hur mycket mjölk du producerar.
Under de första timmarna efter förlossningen är barnet oftast vaket. Då är det bra om barnet kan ligga hos dig hud mot hud. Närheten och värmen ökar mjölkproduktionen och gör att barnets sökreflexer och sugreflexer stimuleras. Barnet kan oftast själv hitta bröstet och börja suga, men ibland kan hen behöva lite hjälp.
Hudkontakten får också barnet att känna sig lugnt och tryggt.
När barnet inte kan vara hos dig
Ibland kan barnet inte vara tillsammans med den som har fött. Det kan till exempel vara om förlossningen har varit komplicerad eller om barnet behöver behandlas på en annan avdelning. Du som har fött kanske är medtagen efter förlossningen, eller har varit sövd i samband med ett kejsarsnitt. Då är det din partner eller annan närstående som får ta hand om barnet. Även då är det bra om barnet ligger hud mot hud.
De första dygnen efter förlossningen
Hur ofta barnet äter under sitt första dygn varierar. En del barn är pigga och äter ofta och länge, medan andra är trötta och äter lite. Det är vanligt att barnet är aktivt några timmar efter födseln, för att sedan sova. Under den aktiva perioden brukar barnet vilja suga.
Du kan handmjölka lite om barnet inte suger efter de första timmarnas vakenperiod. Då kommer mjölken lättare när barnet sedan börjar suga. Personalen på förlossningen eller BB visar dig hur du ska göra.
Under de första dygnen är det vanligt att barnet vill amma ofta. Det kan kännas intensivt och som att barnet vill suga hela tiden. Då är det extra viktigt att barnet har ett stort tag om bröstvårtorna så att de inte skadas.
Att barnet vill suga ofta är inte ett tecken på att du har för lite mjölk. Barnet suger så ofta för att produktionen av mjölk ska stimuleras.
När barnet börjar suga
En del barn suger en kort stund, andra barn suger länge. Du kan låta barnet suga tills hen själv släpper taget. För att det inte ska bli sår på bröstvårtan är det viktigt att barnet suger med ett stort tag om bröstet.
Här kan du läsa om vanliga besvär i början av amningen.
Den första bröstmjölken kallas för råmjölk
Den första mjölken är gulaktig och kallas för råmjölk. Den är extra nyttig för barnet eftersom den till exempel innehåller mycket protein och mineraler. Den innehåller även antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner.
Råmjölken övergår stegvis till mogen mjölk efter några dagar. Råmjölken finns i brösten redan under graviditeten.
Amningen sätter igång hormoner
När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters hormoner hos dig, oxytocin och prolaktin. Oxytocin påverkar dig på flera sätt:
- Det skapar lugn och ro.
- Det stimulerar utdrivningsreflexen, den reflex som gör att mjölken börjar rinna.
- Det hjälper livmodern att dra ihop sig.
Prolaktin gör att mer bröstmjölk bildas. Ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. På natten bildas extra mycket prolaktin. Därför är det bra att amma då för att öka mängden mjölk.
Mjölkstas
Under barnets tredje till femte dygn ökar mjölkproduktionen och då kan brösten bli svullna och spända. Det kallas mjölkstas och beror på att blod och lymfvätska samlas. Svullnaden brukar lägga sig efter några dagar om barnet får suga så ofta som hen vill.
Ibland kan barnet ha svårt att få tag om det svullna bröstet. Då brukar det hjälpa att mjölka ut lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Ett annat sätt är att hålla dina fingertoppar i en cirkel runt bröstvårtan i några minuter samtidigt som du trycker lätt inåt. Då kan svullnaden längst ut mot bröstvårtan lägga sig. Detta kallas för Cottermans handgrepp.
En del tycker att det känns skönt att lägga något varmt eller kallt på bröstet. Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen kan också hjälpa.
Hormoner efter förlossningen kan påverka dig
Ungefär två till fyra dygn efter förlossningen är det vanligt att känna sig nedstämd och ha lätt för att gråta. Det beror på hormoner. Att du känner dig nedstämd kan komma samtidigt som mjölkstasen, men det orsakas inte av den. Den här nedstämdheten kallas ibland också för baby blues.
Det kan ta tid för amningen att fungera
Ibland kan det dröja några dagar innan barnet börjar suga bra och amningen kommer igång. Då är det bra att ha tålamod och försöka att inte bli stressad över det. Fortsätt att hålla barnet nära din hud och försök amma genom att erbjuda barnet bröstet.
Det är viktigt att mjölka ur brösten om det dröjer innan barnet kan börja suga efter förlossningen. Du kan mjölka ur brösten antingen med handen eller med en bröstpump. Du kan ge bröstmjölken och eventuell bröstmjölksersättning med en sked eller en kopp.
Det brukar vara lagom att handmjölka med två till tre timmars mellanrum. Det stimulerar också brösten att producera mjölk. Det brukar vara lättare att få ut råmjölken genom att mjölka ur för hand än med en bröstpump.
Stimulera mjölkproduktionen innan förlossningen
Du som vill kan börja stimulera brösten från graviditetsvecka 37+0. Då kan det gå fortare för mjölkproduktionen att komma igång när barnet är fött.
Du kan till exempel stimulera brösten två gånger per dag upp till 10 minuter per tillfälle. Du använder samma metod som när man handmjölkar.
Prata med din barnmorska om du har funderingar kring att stimulera mjölkproduktionen före förlossningen.
Samamning och igångsatt amning
För dig som vill amma ett barn du inte själv har fött och till er som ska samamma finns en guide från RFSL. Den första delen i guiden handlar om hur ni som vill amma tillsammans kan göra. Den andra delen handlar om hur du sätter igång en mjölkproduktion.
Du får också råd och tips om hur du kan skapa en trygg miljö kring amningen oavsett vilka val du gör.
Film: Så får du ett bra amningsgrepp
Filmen visar hur du får ett bra amningsgrepp när du ammar.
Hur ofta och hur mycket behöver jag amma?
De första dagarna vill barnet amma ofta och mycket, dygnet runt. Det är bra om barnet då får suga så ofta och så länge hen vill. Tredje till fjärde dygnet brukar det komma mer mjölk. Då blir barnet nöjt snabbare och behöver inte amma lika ofta.
Varje gång barnet ammar får hen i sig små mängder mjölk, men barnet får i sig tillräckligt genom att amma ofta. Därför är det viktigt att amma både under dagen och natten. De flesta barn vaknar och visar att de är hungriga. En del nyfödda barn kan däremot vara så trötta att de behöver väckas för att ammas. Ha gärna barnet hud mot hud nära bröstet och var uppmärksam på om barnet verkar vilja amma. Du kan också passa på att amma oftare om barnet är vaket i långa perioder.
Amningen kan hjälpa till att möta barnets stora behov av närhet. Amningen kan också stilla barnets sugbehov, som kan vara olika stort de första månaderna.
Amning när barnet är två till tre månader
När barnet är två till tre månader har de flesta föräldrar kommit in i rutinerna och vet ungefär när barnet vill äta. Men då kan barnet komma in i perioder när hen plötsligt vill äta oftare igen. Låt barnet styra hur ofta och hur mycket hen vill amma.
Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när hen ska äta. Från ungefär tre månaders ålder kan barnet däremot bli störd om det är för mycket aktiviteter och ljud runt omkring.
Hur vet jag att barnet får i sig tillräckligt?
Exakt hur mycket barnet får i sig vid varje amningstillfälle kan vara svårt att veta. De flesta barn brukar visa när de är nöjda och inte vill ha mer. Du kan märka att barnet får i sig tillräckligt med bröstmjölk på flera sätt:
- Barnet är piggt, vaknar av sig själv och vill suga på bröstet.
- Barnet ökar i vikt. Vikten kontrolleras på BVC.
- Barnet verkar nöjt efter amningen.
- Barnet kissar så att du får byta blöja minst sex gånger per dag. Blöjan är då genomblöt med kiss.
Ett annat tecken på att barnet får i sig tillräckligt med mat under sin första vecka är att barnets bajs ändrar färg från svart till brunt till grönt till gult.
Här kan du se bilder på hur barnets kiss och bajs ändrar färg den första veckan efter förlossningen.
Om du behöver öka mjölkproduktionen
Du kan öka mjölkproduktionen genom att försöka amma oftare och erbjuda båda brösten vid varje amningstillfälle. Det brukar oftast räcka att amma tätt under några dagar för att mjölkproduktionen ska öka, men ibland kan det ta upp till en vecka.
När du ammar och kompletterar med bröstmjölksersättning
Om barnet får bröstmjölksersättning utöver amningen är det bra att först amma och sedan ge ersättningen. Amning och flaskmatning innebär olika sugtekniker. En del barn kan föredra att bli matade med flaska, bland annat på grund av att de kan äta snabbare då.
När barn tillfälligt får bröstmjölksersättning kan det vara bra att ge ersättning i kopp eller snipa, en slags drickskål. Det gäller även när barnet är nyfött. Då kan du även ge ersättningen med sked, eftersom så små barn inte äter så mycket. Allt eftersom mängden mjölk i bröstet ökar kan du ge mindre och mindre bröstmjölksersättning.
Barnets mage är känslig
Ett nyfött barns mage är väldigt liten och inte van att ta hand om mat. Då kan det knipa i magen och göra ont. Ett tecken på att barnet har ont i magen är att hen är orolig vid bröstet. Barnet kan till exempel vrida på sig och kanske gny lite.
Låt gärna barnet fortsätta att äta även om hen verkar orolig. Det kan hjälpa barnet att prutta eller bajsa, vilket kan göra att magknipet försvinner. Du kan också lyfta upp barnet på axeln för att hjälpa hen att rapa.
Det är också vanligt att mycket små barn kräks i samband med att de äter. De kan också småkräkas när de rapar. Småkräkningar är helt naturliga och påverkar inte barnets vikt.
En del barn kan skrika mycket och verka ha väldigt ont i magen. Då kan det ibland handla om spädbarnskolik.
Amning på natten
De flesta barn vaknar flera gånger varje natt för att äta. Hur ofta barnet vaknar under natten och till vilken ålder är väldigt olika. Nyfödda barn måste äta på natten. En del barn fortsätter att nattammas under hela amningstiden, medan andra nattammas ibland.
Hur nattamningen upplevs är också väldigt olika. En del märker till exempel knappt att barnet suger, andra tycker att det är mycket ansträngande. Under en period kan det kännas bra, men under en annan period bli uttröttande.
Du behöver vila och motion för att må bra
För att orka med att vara vaken under natten behöver du som förälder vila även under dagen. Följ barnets rytm och försök sova när barnet sover. Ni som är två eller flera som tar hand om barnet kan hjälpas åt på natten. Då kan till exempel partnern eller annan närstående ta hand om barnet direkt efter en amning. Du som ammar kan då få sova tills det är dags igen.
När du ammar är det viktigt att du tar hand om dig själv för att må bra. Du behöver få i dig mycket vätska, så drick mer än vanligt. Det kan också vara bra att till exempel komma ut på en promenad varje dag.
Barnet i egen säng
Forskning visar att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar när barn under tre månader sover i samma säng som en förälder. Barnet kan vara hos dig under amningsstunden, men lägg över barnet i en egen säng när hen ska sova. Du kan ha barnets säng stående bredvid din säng, om det är möjligt.
Läs mer om barn och sömn.
Ta emot besök eller inte?
Det är vanligt att ha blandade känslor inför att ta emot besök när man precis har fått barn. Du kan behöva tid för dig själv och ditt barn för att få amningen att fungera och för att lära känna ditt barn. Det kan också kännas jobbigt att amma inför andra. Ditt barn kan behöva lugn och ro. Därför är det bra att fundera på hur du vill ha det och säga nej till besök om du inte känner för det.
Partner och närstående till den som ammar
Som partner eller annan närstående kan du ge stöd praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start.
Den förälder som inte ammar kan känna ett visst utanförskap den första tiden. Men det finns andra sätt att skapa närhet till barnet. Du kan till exempel ha barnet hud mot hud, byta blöja, bada eller ge massage. Bara genom att vara nära barnet och ge hen uppmärksamhet förmedlar du trygghet, närhet och kärlek.
Under den första tiden är många som har fött barn både känsliga och trötta. Då är det bra om partnern eller någon annan närstående tar hand om den större delen av de praktiska vardagssysslorna.
Råd och stöd
Det kan ta tid att få igång amningen och få den att fungera. Det är inte ovanligt att det tar upp till en månad eller längre innan amningen känns trygg. Då är det bra med stöd, både från närstående och från vårdpersonal. Ju fortare du söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.
Du som behöver stöd kan kontakta BVC, en barnmorskemottagning eller en av de amningsmottagningar som finns på en del orter. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Den första veckan efter att barnet har fötts kan du också kontakta BB. Det går också att få hjälp via Amningshjälpen, en ideell förening som ger stöd åt dem som vill amma sina barn.
Råd och stöd i Västerbotten
Du kan du få hjälp och stöd kring amning, flaskmatning och bröstmjölksersättning både från amningsmottagningen på ditt sjukhus och från barnhälsovården.
Var du ska vända dig beror på hur gammalt ditt barn är:
- Under barnets första vecka får du hjälp och stöd av amningsmottagningen på ditt sjukhus.
- Efter den första veckan fram till att barnet är sex månader kan du vända dig antingen till amningsmottagningen eller till barnhälsovården.
- När barnet är äldre än sex månader ska du vända dig till barnhälsovården.
Kontaktuppgifter till amningsmottagningen på ditt sjukhus
Centrum för obstetrik och gynekologi Lycksele
Telefonnummer finns under "Det här kan du få hjälp med", "BB-hemvård och amningsstöd".
BB-förlossning-gyn avdelning Skellefteå
Telefonnummer finns under "Det här kan du få hjälp med", "Amning".
Centrum för obstetrik och gynekologi Umeå
Telefonnummer finns under "Det här kan du få hjälp med", "Amningsmottagning".
Kontaktuppgifter till barnhälsovården
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.
Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.
Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.