Att få en pacemaker
En pacemaker kan hjälpa om hjärtat har svårt att hålla en jämn rytm. Pacemakern ger hjärtat elektriska impulser när det behövs. Pacemakern sätts in i kroppen vid en operation. De flesta kan lämna sjukhuset samma dag som de opereras.
Den här texten handlar om att vara vuxen och få en pacemaker. Då görs operationen med lokalbedövning.
Barn som ska få en pacemaker brukar sövas före operationen. Läs mer om när barn ska opereras.
Förberedelser
Det kan vara lite olika hur man behöver förbereda sig. Det varierar mellan olika sjukhus.
Tvätta dig med bakteriedödande läkemedel
Du får tvätta dig med en bakteriedödande tvållösning om du läggs in kvällen före operationen.
Viktigt att fasta
Du måste fasta. Du får mer information från mottagningen om hur länge före operationen som du behöver låta bli att äta och att dricka.
Ställ frågor
Det är vanligt att man får träffa kirurgen så att man kan få veta mer om operationen och ställa frågor.
Du kan behöva göra uppehåll med vissa läkemedel
Det är viktigt att du i förväg berättar för läkaren om du tar några läkemedel. Läs om hur du kan se dina läkemedel och recept.
En del läkemedel behöver man låta bli att ta några dagar före operationen. Andra läkemedel kan man ta men dosen behöver ändras. Det gäller till exempel läkemedel vid diabetes och blodförtunnande läkemedel.
Vissa läkemedel kan du ta med lite vatten på operationsdagens morgon trots att du fastar.
Gör ett stopp med att röka och att dricka alkohol före och efter operationen
För att minska risken för komplikationer är det viktigt att inte röka eller dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det gör också att såren läker snabbare och att du återhämtar dig snabbare.
Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.
Planera för hur du kommer hem
Du ska inte köra bil från sjukhuset. Se till att någon kan hämta dig, eller prata med mottagningen om hur du kan komma hem. Läs mer om sjukresor.
Så går operationen till
De flesta är vakna under operationen. Du får lokalbedövning.
Du får också smärtstillande och lugnande läkemedel som tabletter.
När du ligger på operationsbordet blir du tvättad på bröstkorgen. Om du har hår på bröstkorgen så rakas det bort.
Personalen sätter upp en skärm mellan hakan och bröstkorgen, så du kommer inte att se operationen.
Du får en liten smal slang insatt i ett blodkärl i armen. Slangen kallas venkateteter. Genom den får du antibiotika för att förebygga en infektion. Du kan också få mer lugnande läkemedel om du behöver.
Pacemakern kopplas till hjärtat
Operationen börjar med att du får lokalbedövning i området där pacemakern ska sättas in.
Därefter gör läkaren ett snitt under nyckelbenet. Snittet är ungefär fem centimeter långt. Genom snittet för läkaren in pacemakerns elektroder i en ven. Med hjälp av rörliga röntgenbilder på en bildskärm kan läkaren styra elektroderna vidare till hjärtat.
Sedan undersöker läkaren att elektroderna är bra placerade. Då kan du känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare.
När läkaren har hittat ett bra läge kopplas pacemakern ihop med elektroderna.
Till sist stoppar läkaren in pacemakern under huden framför den stora bröstmuskeln.
Nu är operationen klar. Läkaren syr ihop såret, och du får ett förband.
Oftast används en tråd som försvinner av sig själv när såret har läkt.
Operationen är klar på knappt en timme
Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter. Det brukar ta lite längre tid om man får en pacemaker på grund av hjärtsvikt.
De flesta kan lämna sjukhuset senare samma dag.
Det brukar inte göra ont
En del tycker att det sticker till när de får lokalbedövningen.
Att bli opererad gör oftast inte ont. Men om det behövs går det snabbt att få mer smärtstillande läkemedel genom venkatetern som du har i armen. Du kan också få mer lokalbedövning.
När elektroderna förs in måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt. En del tycker att det känns obehagligt.
Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel efter operationen, om du behöver. Men de flesta brukar inte ha så ont.
Läs mer om att ha ont efter operationen.
Hur mår jag efteråt?
Pacemakern börjar fungera på en gång, men den behöver ställas in. Det görs innan du lämnar sjukhuset.
Efter operationen är det vanligt att få blåmärken.
Vänta två veckor med att lyfta tunga saker, eller att lyfta saker högt. Det är för att minska risken för blödning. Sedan har elektroderna läkt fast så att du kan röra dig som vanligt.
Vänta med att bada i upp till fyra veckor. Det minskar risken för infektion. Att duscha går bra.
De flesta som kör bil brukar kunna göra det redan dagen efter operationen, men prata med läkaren om vad som gäller för dig.
Komplikationer
Det är mycket ovanligt att få några större besvär efter en operation för att få en pacemaker.
Om du inte känner dig bättre efter operationen, kan det bero på att elektroderna har flyttat på sig så att pacemakern inte fungerar bra. Det brukar upptäckas vid den första uppföljningen. Läkaren kan justera inställningarna eller ändra din medicinering så att du mår bättre.
Kontakta mottagningen där du fick pacemakern om du känner dig osäker på något symtom.
Kontakta genast mottagningen om något av följande händer:
- Det svullnar upp mycket där du har opererats.
- Det gör mycket ont.
- Det blöder.
- Du får feber.
Uppföljning på sjukhus eller på distans
Fyra till åtta veckor efter operationen får du komma på uppföljning så att inställningarna kan finjusteras. Det görs med hjälp av den information som samlats i pacemakern.
Sedan är det vanligt med uppföljning en gång om året.
Personalen kan också se hur pacemakern fungerar utan att du behöver komma till sjukhuset. Det görs i så fall vid bestämda tillfällen.
Prata med läkaren om vilka alternativ för uppföljning som finns för dig.
Uppföljning på sjukhus
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt innan du kommer till sjukhuset. Om du använder läkemedel kan du ta dem som vanligt. Ta gärna med dig läkemedelslistan till mottagningen, om du har en sådan.
Vid uppföljningen testas inställningarna på pacemakern. För de flesta tar besöket ungefär 15 till 30 minuter.
För en del tar besöket längre tid
Besöket tar längre tid om du behöver undersökas mer. Det beror på hur du mår och vilken sorts pacemaker du har. Du får veta innan besöket vad som gäller för dig, och om du behöver en eller flera av följande undersöknigar:
Uppföljning på distans
Uppföljning på distans innebär att det går att kontrollera till exempel pacemakerns batteri utan att du behöver komma till sjukhuset. När det är dags för uppföljning kopplar du upp en särskild sändare mot internet. Nya pacemakermodeller kan sända automatiskt via en app i din mobiltelefon.
Informationen som finns i pacemakern sänds till mottagningen där en sjuksköterska kontrollerar dina värden och att allt stämmer. Efter några dagar får du veta resultatet.
Att leva med en pacemaker
Det går bra att använda apparater i hemmet som vanligt, även fast du har en pacemaker. Det gäller till exempel följande:
- mikrovågsugnar
- induktionsspisar
- trådlösa telefoner
- datorer
- tv, radio och fjärrkontroller
- värmedynor.
Fråga på mottagningen där du har fått pacemakern om du undrar över något.
Håll avstånd till vissa saker
Håll ett avstånd på ungefär en meter till saker som kan påverka pacemakern.
Pacemakern kan påverkas av saker som orsakar elektromagnetiska fält, till exempel följande:
- magneter, till exempel i mobilfodral, namnskyltar och kläder
- elektriska lok
- motorrummet i en bil när motorn är igång.
- kraftiga högtalare, till exempel på konserter.
Även saker som orsakar vibrationer eller ryckiga rörelser kan påverka pacemakern, till exempel följande:
- vissa attraktioner på nöjesfält
- vissa motordrivna handverktyg.
Att använda mobiltelefon
Det går bra att använda mobiltelefonen, men ha den inte nära pacemakern. Undvik till exempel att förvara den i en bröstficka på samma sida som pacemakern.
Metalldetektorer
Metalldetektorer som finns bland annat i flygplatsers säkerhetskontroller kan någon enstaka gång påverka pacemakern när man passerar kontrollen. Du kan därför visa upp det kort du har fått efter operationen där det står att du har en pacemaker. Då visiteras du manuellt.
Vissa undersökningar och behandlingar
Om du behöver bli undersökt med magnetkamera är det viktigt att du berättar för sjukvårdspersonalen att du har en pacemaker. Det brukar gå bra att bli undersökt, men en pacemakerläkare måste bedöma det först. Ibland behöver pacemakerns inställningar justeras.
Det går bra att undersökas med röntgen, till exempel datortomografi.
Tens är en sorts elektrisk akupunktur mot smärta. Prata med personalen först om du behöver få tens.
Vad är en pacemaker?
En pacemaker känner av hjärtrytmen. Den kan öka pulsen om det behövs för att du anstränger dig. Då ger pacemakern elektriska impulser till hjärtat. Det gör att hjärtat drar ihop sig.
Pacemakern består av två delar. Den ena delen är pacemakerdosan, som är en inkapslad dator med ett batteri. Den andra delen är elektroderna, som känner av hjärtrytmen och ger elektriska impulser.
Pacemakern har minnesfunktioner som visar hur hjärtrytmen har varit den senaste tiden. Läkaren eller sjuksköterskan på pacemakermottagningen kan läsa av informationen i pacemakern, och anpassa inställningarna om det behövs
Flera olika typer av pacemaker
Det finns flera typer av pacemaker. Vilken typ du får beror på var i hjärtat du har besvär.
En pacemaker kan också vara en del av en inopererad hjärtstartare som kallas ICD.
Hållbarhet och underhåll
Pacemakerns batteri kontrolleras vid varje återbesök. Batteriet brukar räcka i fem till tio år, och ibland ännu längre. Därefter får man en ny pacemakerdosa. Det är en mindre operation jämfört med när du opererades första gången.
Påverka och delta i din behandling
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Nationella riktlinjer och kvalitetsregister
Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för bland annat hjärtsjukdomar. I riktlinjerna står det hur olika sjukdomar kan förebyggas, utredas och behandlas.
Läs mer om nationella riktlinjer och vad som gäller för hjärtsjukdomar.
Nationellt kvalitetsregister för pacemaker
I Sverige finns pacemakerregistret. Det är ett nationellt kvalitetsregister för att utvärdera och förbättra vården för alla med pacemaker.
På registrets webbplats kan du ta del av statistik. Du kan till exempel se hur långt det bör vara mellan uppföljningarna, eller vilka pacemakermodeller som kan orsaka problem.
Ingen personlig information som exempelvis personnummer visas i registret.
Läs mer om nationella kvalitetsregister.