Symtomen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.

Det här är vanliga symtom vid astma: 

• Du får anfall som gör att det snabbt blir mycket svårare att andas. Det kan upplevas ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.
• Du andas med ett pipande och väsande ljud.
• Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld.
• Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten.
• Du andas tungt och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.

Besvären kommer i perioder

Besvären vid astma kommer i perioder. Ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär.

Det är vanligt att förkylningar och andra infektioner i luftvägarna gör att besvären blir större.

Du kan också få större besvär när du anstränger dig fysiskt. Det är vanligast om astman inte är tillräckligt behandlad.

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.

Här följer några exempel på vad du kan göra för att minska dina besvär.

Undvik att röka

Du ska inte röka om du har astma. Rökning ger lungskador som på sikt gör att lungorna fungerar sämre. Astmaläkemedlen fungerar sämre om du röker. Prata med din läkare om du röker och vill sluta, det finns mycket hjälp att få.

Försök även att undvika rökiga miljöer. Du andas in röken även om du inte röker själv, genom så kallad passiv rökning. Den passiva rökningen ger dig mer besvär och skadar dina lungor.

Mät själv med PEF-mätare

Skaffa dig gärna en egen PEF-mätare, för att själv kunna mäta din lungfunktion regelbundet. Din läkare eller astmasjuksköterska kan skriva ut en PEF-mätare som ett hjälpmedel. Då kan du hämta ut den kostnadsfritt på ett apotek. Vissa vårdcentraler lånar ut PEF-mätare.

Kontakta din läkare om du får sämre PEF-värden under en tid. Då kan du behöva öka eller minska doserna av dina läkemedel.

Undvik det du är allergisk mot

Du bör undvika det eller de ämnen som du är allergisk mot om du har en allergi.

Reagerar du till exempel mot pollen kan ett tips vara att vädra på kvällen och natten, eftersom pollenhalten är lägre då än på dagen. Läs mer om vad du kan göra vid pollenallergi. Läs också vad du kan göra vid allergi mot kvalster eller mot viss typ av mat.

Det är bra med fysisk rörelse

Alla mår bra av att röra på sig, utifrån sina förutsättningar. Du kan röra på dig även om du har astma, men du kan få astmabesvär under tiden du tränar. För att minska eller undvika besvären kan du använda luftrörsvidgande läkemedel strax innan du ska anstränga dig fysiskt.

Det är också viktigt med noggrann uppvärmning, eftersom det minskar risken för att få astmabesvär som beror på ansträngningen.

Övervikt och fetma kan ge större besvär

Vid övervikt och fetma kan astmabesvären bli större. En viktminskning kan minska astmabesvären.

Undvik vissa läkemedel

En del personer med astma kan få svåra astmabesvär av följande läkemedel:

• Läkemedel mot smärta som innehåller acetylsalicylsyra.
• Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID. Det är till exempel läkemedel som innehåller ibuprofen och naproxen.

Det är bättre att ta läkemedel som innehåller paracetamol om du har feber eller värk. Fråga din läkare, astmasjuksköterska eller personal på ett apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan ta.

Hos en del personer kan läkemedel mot hjärtbesvär och läkemedel vid högt blodtryck från gruppen betablockerare, utlösa astmaanfall eller göra astmabesvären större.

Undvik eventuellt vissa yrken

På en del arbetsplatser kan det finnas kemikalier, starka dofter, mjöl eller rök som kan göra dina astmabesvär större eller orsaka astma. Vissa yrken kan därför vara olämpliga om du har astma.

Prata med en läkare exempelvis på en vårdcentral, din företagshälsovård eller en arbets- och miljömedicinsk klinik om du har frågor om din arbetsplats eller ditt val av yrke.

Behandlingen är i stort sett likadan, oavsett vilken typ av astma du har. Men det gäller inte alltid.

Vid astma som beror på allergi kan man ibland behöva allergivaccination. Det kallas också allergen immunterapi.

Vid svår astma bestäms behandlingen efter vilken sorts astma man har.

Mål med behandlingen

De här är målen med behandlingen vid vanlig astma:

• Du ska inte ha några astmasymtom.
• Du ska inte hindras av astman i ditt liv.
• Du ska inte vakna på natten på grund av astman.
• Du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel.
• Du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel.
• Du ska inte ha perioder där dina astmabesvär plötsligt blir större.
• Dina lungor ska fungera utan att du får besvär.

Prata med en läkare om vad du kan göra om du har besvär trots din behandling.

Läkemedel vid astma

Vid astma används läkemedel ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och läkemedlen kombineras ofta för att effekten ska bli så bra som möjligt. Vilka läkemedel du använder beror på hur stora besvär du har av din astma.

Det vanligaste är att du får kombinera kortison och luftrörsvidgande läkemedel.

Du andas in de flesta läkemedlen genom munnen, så kallad inhalering. Du andas in läkemedel med hjälp av en inhalator.

Läs mer om läkemedel vid astma.

Behandling vid svåra astmabesvär och vid akuta anfall

Det brukar ofta räcka att behandla med de läkemedel som du har. Vid en del akuta anfall och vid svåra astmabesvär kan man behöva vård på sjukhus. Oftast får du stanna tills anfallet har släppt. Det kan ta från några timmar upp till några dygn. 

Kontakta din läkare eller sjuksköterska efteråt för att ta reda på vad det var som gjorde att du fick astmaanfallet.

Ha alltid med dig dina läkemedel mot astma. Fråga din läkare eller sjuksköterska om du är osäker på vilket läkemedel du ska ta vid ett astmaanfall.

Lär dig mer om behandlingen

En viktig del i behandlingen är att du lär dig mer om sjukdomen och hur dina olika läkemedel verkar. Då är det lättare för dig att kontrollera astman.

På många vårdcentraler finns så kallade astmamottagningar med sjuksköterskor som är specialiserade på astma. De är särskilt utbildade sjuksköterskor som kan lära dig hur du inhalerar, förklara sjukdomen och hur dina läkemedel fungerar. Du får oftast träffa en astmasjuksköterska både när du får din diagnos och vid återbesök. Om det inte finns någon astmasjuksköterska på vårdcentralen brukar man få träffa en läkare.

På många vårdcentraler hålls särskilda astmaskolor. Där får du bland annat lära dig hur lungorna fungerar, hur läkemedlen fungerar, hur du andas in med en inhalator och hur det är att leva med astma.

Bra att ha en behandlingsplan

En skriftlig behandlingsplan är viktig för att ha kontroll över astman. Där står hur du ska ändra dina läkemedel när det behövs. 

Det bästa är om du skriver din behandlingsplan tillsammans med din läkare eller sjuksköterska. Då lär du dig också vilka läkemedel du ska ta i olika situationer.

Ungdomar behöver få prata och ställa frågor

I tonåren kan det kännas extra viktigt att inte vara annorlunda när det gäller hälsan. Tonåringar behöver få ha en egen kontakt med läkare och sjuksköterska, och själva få diskutera och ställa frågor om diagnosen och behandlingen.

Många tonåringar ifrågasätter sin sjukdom och kan ibland sluta ta sina läkemedel, kanske utan att berätta det för föräldrar eller läkare.

Om tonåringen vill testa att sluta att ta sina läkemedel bör det bestämmas tillsammans med läkaren. Flera återbesök behöver planeras in för att läkaren ska kunna upptäcka om astman blir sämre.

Hur stora besvär du har av din astma varierar. Därför är det bra om du går på regelbundna återbesök. Då får du hjälp med att avgöra om dina läkemedel eller din dos behöver ändras. Då kan du också prata med läkaren eller sjuksköterskan om det är något du undrar över.

Ofta får man fylla i ett frågeformulär med frågor om hur man mår utifrån sin astma.

Ibland får man göra en ny spirometri för att se hur lungorna fungerar. Men du behöver inte göra om alla undersökningar varje gång du kommer på återbesök.

Olika hur ofta det är återbesök

Hur ofta du ska gå på återbesök bestäms av hur svår din astma är:

• Du bör ha återbesök en gång om året om du har en god kontroll på din astma och använder läkemedel regelbundet.
• Du bör ha återbesök inom sex veckor om du har haft astmaanfall som krävt vård på en vårdcentral eller ett sjukhus.
• Du bör gå på återbesök vid behov om du mår bra i din astma och inte behöver använda läkemedel regelbundet.

Du får svara på frågor

Här är några exempel på sådant som du kan tänka igenom innan ett återbesök:

• Får du fler astmasymtom när du är förkyld?
• Har du den senaste månaden haft besvär under natten med hosta, pip i bröstet eller andnöd?
• Får du besvär av astman när du skyndar dig eller stressar?
• Får du besvär med hosta eller andnöd när du motionerar?
• Har du behövt ta extra luftrörsvidgande läkemedel på grund av astmabesvär den senaste månaden?
• Måste du avstå från att göra något som du vill göra på grund av astman?
• Vaknar du på natten på grund av astman?

Ökat ansvar när barn blir äldre

I takt med att barnet blir äldre behöver hen få ta ett ökat ansvar för sin behandling. Det brukar hjälpa att ha en skriftlig behandlingsplan. Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Det kan till exempel gälla vilka läkemedel barnet ska ha, hur läkemedlen ska tas och om andra behandlingar. Det kan också handla om att välja vad man ska arbeta med senare i livet och andra saker som astma kan påverka.

Det är extra viktigt att du är noggrann med behandlingen om du är gravid, eftersom astmaanfall kan påverka fostret. En del upplever att astman blir bättre under graviditeten, men andra kan få ökade besvär.

Du ska fortsätta med dina astmaläkemedel om du blir gravid eller ammar. Prata med din läkare eller sjuksköterska om du är eller planerar att bli gravid.

Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre.

Vid astma både med och utan allergi

Kall luft, starka dofter och rök är exempel på sådant som kan ge astmabesvär. Även till exempel stress, fysisk ansträngning och infektioner i luftvägarna kan göra att du får mer astmabesvär.

Ytterligare besvär vid astma med allergi

Du som har astma med allergi kan även få astmabesvär om du kommer i kontakt med det du är allergisk emot. Det kan till exempel vara pollen, pälsdjur, kvalster eller andra allergiframkallande ämnen.

Astma kan starta i alla åldrar

Astma kan starta i alla åldrar. Astma som startat i vuxen ålder kan ha att göra med ämnen på arbetsplatsen, exempelvis kemikalier, damm eller annat som irriterar luftvägarna.

Olika hur mycket astma påverkar

Det skiljer sig från person till person hur kraftig astman är och hur den påverkar livet. Vissa får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra jämt har besvär trots att de är noggranna med sin behandling.

Andra sjukdomar kan påverka astma

Har du magsaftreflux kan du få mer besvär av din astma, särskilt på nätterna. Uppstötningarna beror på att surt maginnehåll åker upp i matstrupen. Den mycket sura magsaften retar luftrören som drar ihop sig.

Du kan få mer astmabesvär om du har andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.

Besvär från näsa och bihålor kan göra att man får mer astmabesvär.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du kan få en fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för astma.