Fråga

Jag har hört talas om en sjukdom som heter marburg. Vad är det för sjukdom? Hur smittar den?

Svar

Marburg är en ovanlig sjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen är en typ av blödarfeber och liknar ebola. Marburg är en allvarlig sjukdom som kan bli livshotande. 

Viruset som orsakar marburg finns i flera länder söder om Sahara i Afrika.

Inga fall av marburg har upptäckts i Sverige.

Hur smittar marburg-viruset?

Viruset finns i kroppsvätskorna hos den som är sjuk. Exempel på kroppsvätskor är blod och saliv.

Du måste komma i kontakt med kroppsvätskan för att själv bli smittad, till exempel genom munnen eller genom något litet sår på huden. Det kan bara hända om du befinner dig nära intill den som är sjuk.

Symtom

Det tar mellan 2 och 21 dagar från det att du blir smittad tills du blir sjuk. Då kan du bli sjuk med följande besvär:   

  • Hög feber.
  • Kraftig huvudvärk.
  • Ont i muskler och leder.

Du kan också må illa, kräkas, få diarré eller få ont i magen eller bröstet.

När sjukdomen har pågått längre kan du få blödningar på huden och i de inre organen.

Rekommendationer för resor till och från Rwanda

Det pågår ett utbrott av marburg i Rwanda.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram rekommendationer för dig som ska resa till eller från Rwanda.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.  

När och var ska jag söka vård?

Ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om du de senaste 21 dagarna har varit någonstans där det pågår ett utbrott med marburgviruset och du får plötslig feber över 38 grader.

Du ska inte själv ta dig till en vårdcentral eller ett sjukhus eftersom du kan ha en smittsam sjukdom.

Läs om aktuella utbrott av marburg hos Folkhälsomyndigheten.

Behandling

Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen, men det finns behandling som kan lindra de olika symtomen.

Intensivvård kan behövas för att hjälpa kroppen att klara av sjukdomen. Det ökar chansen att överleva.

Det finns inget vaccin mot marburg.

Läs mer på andra webbplatser

Frågor och svar om marburg hos Folkhälsomyndigheten

Till toppen av sidan