En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på din kroppsstorlek. Ungefär hälften av blodet består av blodkroppar. Andra hälften består av en vätska som kallas blodplasma.

Det finns tre olika sorters blodkroppar:

• Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Det är ett protein som transporterar syret från lungorna. Hemoglobin innehåller järn.
• Vita blodkroppar deltar i kroppens försvar mot infektioner och läker skador.
• Blodplättar gör att blodet levrar sig när du har fått en skada. Blodplättar kallas också trombocyter.

De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i bröstbenet, höftbenskammarna, skallbenet, kotorna och rörbenens ändar. Exempel på rörben är lårbenen och armarnas ben.

De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. De vita blodkropparna finns i lymfsystemet, i vävnaderna och i blodkärlen.

Det finns olika typer av vita blodkroppar:

• granulocyter
• lymfocyter
• monocyter.

Granulocyter kan äta upp bakterier

Granulocyter lever bara i några dagar. De består egentligen av tre olika sorters celler, som har olika uppgifter:

• Neutrofila granulocyter försvarar kroppen mot bakterier genom att äta upp dem. Dessa finns både i blodet och ute i vävnaderna. Det kan behövas om till exempel en bakterie tar sig in genom huden.
• Eosinofila granulocyter deltar bland annat i försvaret mot parasiter.
• Basofila granulocyter innehåller mycket histamin. Histamin sätter igång en allergisk reaktion om du är överkänslig mot något.

Lymfocyter angriper infekterade celler och bildar antikroppar

Lymfocyter är en sorts vita blodkroppar som finns i blodet och i lymfan. Lymfan är den vätska som finns i lymfsystemet. Det finns flera typer av lymfocyter, bland annat T-lymfocyter och B-lymfocyter.

Här är exempel på olika T-lymfocyter:

• Mördarceller som kan döda cancerceller och celler som har infekterats av virus.
• Minnesceller som kan känna igen ett främmande ämne som kroppen har utsatts för tidigare.
• Hjälparceller som bildar ämnen som hjälper till i immunförsvaret.

B-lymfocyterna bildar antikroppar. Det är proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen som kommit in i kroppen.

Lymfocyterna lever längre än de andra blodkropparna. En del lymfocyter finns kvar hela livet.

Makrofag betyder storätare. De kan äta upp inkräktare, som exempelvis bakterier. De tar även hand om död vävnad. Makrofagerna bildar också olika ämnen som aktiverar T-lymfocyter och B-lymfocyter. Makrofagerna kan leva i flera år i vävnaderna. De har olika egenskaper i olika vävnader och bidrar till immunförsvaret.

Ibland händer det att ett blodkärl skadas och börjar blöda. Det kan till exempel vara om du får ett skärsår. Det är viktigt att blödningen stoppas så att du inte förlorar för mycket blod. Blodet hjälper till med detta genom att stelna. det kallas att blodet levrar sig.

Blodkärlet drar ihop sig och blodplättar tätar hålet

Vid en skada drar blodkärlet ihop sig. Det minskar blödningen. Därefter fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen. I skadeområdet bildar kroppen ämnen som gör att blodplättarna blir klibbiga. Fler och fler blodplättar samlas och tätar hålet tillsammans. Blodplättarna ger ifrån sig ämnen som gör att musklerna i blodkärlets väggar drar ihop blodkärlet ännu mer.

Blodet stelnar vid skadan

Olika proteiner i blodet hjälper till med att göra så att blodet levrar sig. Bland annat bildar ämnet fibrin starka trådar vid skadan. Trådarna förstärker tätningen som blodplättarna har bildat. Detta förhindrar att blödningen fortsätter tills kärlväggen har hunnit läka. För att blodet ska kunna levra sig måste det innehålla en viss mängd kalcium.

Ett annat system i blodet hindrar blodet från att levra sig. Det finns hela tiden en balans mellan de två systemen. När kärlväggen har läkts av det ena systemet, löser det andra systemet upp den blodpropp som har bildats.