Du kan bli undersökt med PET-kamera om något av det här gäller för dig:

• Läkaren gör en utredning för att se om det finns en cancertumör och om den har spridit sig.
• Läkaren vill ta reda på om det finns en neurologisk sjukdom, till exempel en demenssjukdom som Alzheimers sjukdom.
• Läkaren vill ta reda på om det finns andra sjukdomar, till exempel inflammationer.
• Läkaren följer upp hur en behandling av en sjukdom har fungerat. Det kan vara behandlingar med läkemedel eller operation. Oftast gäller det behandlingen av en tumör.

Du får en remiss om läkaren tycker att du behöver undersökas. PET-kameror finns på alla universitetssjukhus och vissa länssjukhus.

Du får information om hur undersökningen kommer att gå till i en kallelse från mottagningen där du ska undersökas. I kallelsen får du också veta hur du ska förbereda dig.

Det är vanligt att du inte får äta eller dricka något förutom vatten sex timmar före undersökningen.

Samma dag som du ska bli undersökt får du komma till mottagningen och få en venkateter i armen. Genom venkatetern kommer du sedan att få en så kallad spårsubstans som behövs vid undersökningen. 

Barn som ska undersökas kan behöva sövas.

Du behöver inte ta av dig kläderna vid undersökningen, men du får inte ha saker av metall på dig. Du får ligga på rygg på en brits som åker in i PET-kameran, som liknar en stor ring. Du måste ligga stilla under hela bildtagningen som tar 20 till 30 minuter.

Eftersom PET-kameran är öppen på båda sidorna om britsen är det ovanligt att känna obehag i samband med undersökningen. Personalen som finns i rummet bredvid kan se dig under hela undersökningen. Du kan också prata med personalen genom en mikrofon.

Hela undersökningen tar mellan två och tre timmar.

Du mår som vanligt efter undersökningen. Det är mycket ovanligt med reaktioner på sprutan med spårsubstans. Däremot kan kontrastmedlet som du kan få vid datortomografin ibland ge allergiska reaktioner.

Svaret på undersökningen går till den läkare som har skickat remiss. Det kan ta några dagar innan svaret är klart. Din läkaren kommer att ta kontakt med dig och informera om undersökningsresultat.

Vid en PET-kameraundersökning tillförs kroppen små mängder av en biologisk substans, till exempel glukos eller aminosyror. Den substans som används mest för PET är en variant av glukos som kallas fluorodeoxyglukos eller FDG.

FDG tas upp av alla organ. Cancerceller och celler som har en inflammation tar upp mer FDG än andra celler. Detta syns på PET-kamerans bilder.

Substansen är bunden till ett radioaktivt ämne, en så kallad isotop. PET-kamerans bilder kan visa var i kroppen det har samlats mest isotop. Läkaren får en tredimensionell bild av hur den märkta substansen har fördelat sig i hela kroppen eller i en del av kroppen, till exempel hjärnan. 

De radioaktiva isotoper som tillförs kroppen vid en PET-undersökning ger en liten dos av strålning. Den motsvarar några års bakgrundsstrålning från naturliga källor som till exempel luft, vatten och jord. 

Även om stråldosen är liten bör du berätta för din läkare om du är gravid eller ammar.

Kontakta mottagningen där du ska undersökas eller läkaren som skrev remissen om du har frågor inför undersökningen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du  förstå informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.