Hur barn växer är oftast en kombination av olika saker, till exempel följande.

Ärftlighet

Ärftlighet och hur föräldrarna har växt har betydelse för hur barnet växer. Ärftlighet handlar om gener som kan avgöra om barn växer långsamt eller snabbt. Ärftlighet kan också påverka om barnet kommer i puberteten tidigt eller sent.

Ibland följer inte barnet sina föräldrars sätt att växa. Barnet kan exempelvis växa långsammare än vad föräldrarna gjorde, eller komma in i puberteten tidigare än vad de gjorde.

Längden ärvs på ett komplicerat sätt. Anlag som finns längre bak i släkten kan påverka ett barns längd, även om det inte märks hos föräldrarna.

När barnet kommer i puberteten

Hur lång barnet blir beror bland annat på hur fort barnet växer och hur lång tid hen har på sig att växa. När puberteten startar växer barn snabbare under cirka två år. Sedan saktar takten ner. Därför brukar starten på puberteten spela roll. Barn hinner växa något mer om de kommer i puberteten sent.

Det varierar mycket när barn kommer i puberteten. De flesta barn kommer i puberteten någon gång mellan 8 och 14 års ålder, flickor tidigare än pojkar.

Läs mer om hur barnet utvecklas från och med puberteten.

Mat, näring och trygghet

Hur barn växer kan också påverkas av om de har tillgång till bland annat näring och sjukvård. Att ha tillgång till bra mat, rent vatten och vaccinationer påverkar.

Näring, närhet och trygghet påverkar också hormoner i kroppen. Närhet och kroppskontakt är också viktig för att barnet ska känna sig trygga.

Kroppen och hjärnan behöver näring för att kunna utvecklas. Ensidig kost med för lite proteiner, näringsämnen och energi kan göra att barn växer långsammare.

Läs om vad som är bra mat för barn.

Hormoner är viktiga på flera sätt

Kroppen bildar många hormoner. En del styr hur barnet växer. Ett viktigt hormon är sköldkörtelhormon som bland annat styr hur fort kroppen byggs upp och hur kroppens celler förnyas.

Ett annat hormon är tillväxthormon. Det påverkar hur barnet växer från sex till nio månaders ålder.

Barn påverkas vid svåra förhållanden

Barn påverkas av om de växer upp utan att få den omsorg och omvårdnad de behöver. De påverkas av bland annat missbruk, fattigdom och krig. Annat som påverkar är hur föräldrarna mår psykiskt och fysiskt och om de själva eller någon närstående är utsatt för våld eller övergrepp.

Sjukdomar kan påverka hur barn växer

De flesta allvarliga sjukdomarna påverkar hur barn växer, men det är ovanligt att det påverkar mycket.

Sjukdomar som barnet har länge eller hela livet kan påverka hur hen växer. Sådana sjukdomar kallas för kroniska sjukdomar. Några exempel är celiaki, inflammatoriska tarmsjukdomar så som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, njursjukdomar eller brist på tillväxthormon.

En del medfödda och ovanliga genetiska sjukdomar gör att barn växer långsammare. Dessa sjukdomar brukar också ge andra symtom som upptäcks tidigt. Ett sådant exempel är Downs syndrom. Även vid andra medfödda genetiska sjukdomar kan barn växa långsamt. Ett exempel är cystisk fibros, ett annat är Turners syndrom.

Det finns några mycket ovanliga sjukdomar som kan göra att barn växer mycket snabbt och blir väldigt långa.

Behandling med läkemedel kan påverka

Inga vaccinationer och mycket få läkemedel påverkar hur barnet växer. Men barn som har någon reumatisk sjukdom och behandlas med höga doser kortison kan växa långsammare. Även behandling med cytostatika kan påverka.

Hur stort barnet är vid födseln beror framför allt på i vilken vecka hen föds. Ju längre tid barnet är i livmodern desto mer hinner hen växa. För tidigt födda barn växer oftast i kapp andra jämnåriga barn med tiden.

Det första året växer barn snabbare än någon gång senare i livet.

Hur barn växer är kopplat till årstiderna. Från cirka tre års ålder påverkas växandet kraftigt av solljus. Barn växer snabbare under våren och sommaren.

Läs mer om vad barn bör äta när de är mellan ett och sex år. Läs också om vikt hos barn.

Barn som är äldre än cirka sex år

Mellan sex och åtta års ålder kan barn under en period växa lite snabbare. Det sker när kroppen bildar mer uppbyggande hormoner. Sedan växer barn långsammare tills de kommer i puberteten.

Hur mycket barnet växer beror delvis på hur lång hen är. Den som redan är lång brukar växa mer.

Även nu påverkar solljuset mycket när barnet växer.

Det är vanligt att barn är mycket smala före puberteten. Det innebär inte att barnet väger för lite för sin längd.

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt. På barnavårdscentralen, BVC, och elevhälsan används så kallade tillväxtkurvor. Barnet mäts och vägs flera gånger genom åren. Varje barn har en egen längdkurva och en egen viktkurva.

Barnets kurvor jämförs med kurvor som visar genomsnittet för barn i samma ålder. Genomsnittskurvorna beskriver hur friska barn förväntas växa i genomsnitt och hur stor variationen är mellan friska barn.

Barnets kurvor visar till viss del hur barnet mår och om hen får i sig tillräckligt med näring. Om barnet följer sina kurvor är det ett gott tecken.

Barn kan behöva undersökas och utredas om de avviker för mycket från genomsnittet. Det kan vara ett tecken på att barnet exempelvis har en sjukdom eller får i sig för lite näring.

Tillväxtkurvorna kan användas tills barnet är 18 år.

Personalen kan visa och förklara ditt barns kurvor.

Barn växer olika och det kan vara svårt att veta hur mycket ditt barn ska växa.

Prata med personal på BVC eller en vårdcentral om du har frågor eller känner oro för hur ditt barn växer. Går barnet i skolan kan ni också prata med elevhälsan.

Det kan till exempel vara om du har funderingar på om ditt barn får i sig tillräckligt med näring. Då kan du behöva få kontakt med en dietist, det är en specialist på kost.

När behöver jag söka vård?

BVC och elevhälsan i skolan brukar upptäcka om barnets längd behöver utredas.

Sök vård för barnet om en eller flera av dessa punkter stämmer:

• Barnet växer långsamt eller stannar av i sin längd.
• Barnet har vid två års ålder inte närmat sig den längd som förväntas.
• Barnet har tidigare vuxit som förväntat, men gör det inte längre.
• En flicka är kort i förhållande till sin förväntade längd och hon har inte kommit i puberteten när de flesta i samma ålder har det.

• En flicka som är yngre än åtta år och en pojke som är yngre än nio år börjar växa snabbare. Ibland märks också tecken på att hen börjar komma in i puberteten.
• Barnet växer fortare eller är mycket längre än jämnåriga barn.

Kontakta någon av dessa:

• BVC, för barn upp till cirka fem år
• elevhälsan, om barnet går i skolan
• en vårdcentral.

Det kan vara jobbigt för barnet

Om ditt barn mår dåligt av hur hen växer kan barnet eller ni tillsammans söka stöd för det. Ibland kan det kännas bra för barnet att få prata med någon.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om en eventuell behandling. Det blir särskilt viktigt under tonåren. Under tonåren kan ni även kontakta en ungdomsmottagning.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnet ska alltid få uttrycka sina behov och tankar. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Att vara väldigt lång jämfört med barn i samma ålder kallas inom vården för långvuxenhet. Att vara väldigt kort jämfört med barn i samma ålder kallas inom vården för kortvuxenhet.

Det är ovanligt att barn behöver behandling.

Om barnet är kortare än jämnåriga barn

Barn som söker vård för kortvuxenhet får träffa en läkare. Utifrån tillväxtkurvan bedömer läkaren hur barnet har vuxit. Läkaren bedömer också om barnet har kommit i pubertet. Ibland ingår det att lämna blodprover.

En röntgenundersökning av skelettet ingår ofta i utredningen. Den görs för att bedöma skelettets mognad i förhållande till barnets ålder.

Ofta visar det sig att det inte beror på någon sjukdom eller störning.

Om barnet har brist på tillväxthormon kan hen behandlas med sådant hormon. Barn som inte har brist kan inte behandlas med detta.

Om barnet är längre än jämnåriga barn

Det är mycket ovanligt att barn behandlas för att de är långa. Men om ett barn mår dåligt av att vara mycket lång kan det ibland vara aktuellt med behandling.

Inför en eventuell behandling utreds barnet. Barnet får då bland annat göra en röntgenundersökning för att läkaren ska se hur färdigvuxet skelettet är.