På grund av hormonella förändringar minskar känsligheten för insulinets effekter gradvis under graviditeten. Hos en kvinna som inte har diabetes ökar därför insulinfrisättningen efter hand. En kvinna med diabetes kan inte öka sin egen insulinproduktion på samma sätt, varför blodsockret stiger.

Genom att försöka planera graviditeten kan du förbättra dina och barnets förutsättningar. Kontakta din diabetesläkare innan du försöker bli gravid för att få hjälp med att ställa in ditt blodsocker så bra som möjligt.

Vissa läkemedel måste du också sluta använda under graviditeten. Detta gäller bland annat läkemedel mot höga blodfetter och vissa läkemedel mot högt blodtryck. För dig som har typ 2-diabetes behöver vissa blodsockersänkande läkemedel ersättas med insulin. Orsaken är att dessa, till skillnad från insulin, kan passera moderkakan och det finns en osäkerhet kring hur de påverkar fostret.

Idag kontrolleras blivande mammor med diabetes mycket noga eftersom risken för graviditetskomplikationer och fosterskador är något ökad. Det gäller särskilt om du har haft diabetes i många år eller har komplikationer av din sjukdom. För mammor med välreglerad diabetes är riskskillnaden mycket liten jämfört med mammor som inte har diabetes.

Risker för fostret

Blodsockret passerar moderkakan. Om sockernivån är hög hos mamman stiger den också hos fostret. Höga blodsockervärden tidigt i graviditeten innebär en ökad risk för missbildningar hos fostret. Hög blodsockernivå senare under graviditeten ökar insulinproduktionen hos fostret. Detta kan i sin tur kan leda till att det växer mer än normalt, vilket kan orsaka problem för både kvinna och barn under förlossningen.

En ökad insulinmängd hos fostret under graviditeten är förklaringen till att barnet kan drabbas av lågt blodsocker efter förlossningen. Blodsockret kontrolleras därför upprepade gånger första dygnen efter förlossningen. Tidig amning är viktigt. Om barnet får lågt blodsocker ges din egen råmjölk.

Om du behöver kan du få hjälp med handmjölkning av barnmorska på eftervårdsmottagningen. Du kan också ge barnet sparad bröstmjölk du haft med dig till förlossningen, det vill säga den du redan handmjölkat från graviditetsvecka 36. Du och din barnmorska kommer att ta upp tidig handmjölkning på ett av dina kommande besök. Om bröstmjölksersättning ändå bedöms behövas ska du informeras om detta innan det ges.

Risker för mamman

Diabetes kan även innebära ökade risker för komplikationer hos dig som blivande mamma, särskilt om din diabetes är dåligt reglerad och om du har komplikationer av din sjukdom. Risken för stigande blodtryck och havandeskapsförgiftning mot slutet av graviditeten är ökad.

Om du har haft diabetes i många år är det inte ovanligt med äggviteläckage i urinen som tecken på en nedsatt njurfunktion, men det är sällan som njurfunktionen sviktar under graviditeten. Det finns även risk för blödningar i ögats näthinna om ditt blodsocker förändras väldigt hastigt, särskilt om blodtrycket dessutom är högt.

Dessa risker minskar om din diabetes är välbehandlad. Du kommer därför att erbjudas täta besök hos ett team av specialister inom diabetes bestående av barnmorska, diabetessjuksköterska, dietist, diabetesläkare, förlossningsläkare och undersköterska. Du kommer tillsammans med ditt diabetesteam att utforma en individuell plan för uppföljning av din graviditet, förlossning och eftervård.

Det viktigaste är att ha så stabil och bra blodsockernivå som möjligt. Om du har kontinuerlig mätning av blodsocker, en så kallad CGM, bör blodsockret helst ligga mellan 3,5 och 7,8 mmol/L minst 70 procent av tiden med små svängningar. Om du mäter ditt blodsocker i fingret bör du kontrollera det varje dag, både före och efter måltiderna och innan du lägger dig på kvällen. Önskvärda glukosnivåer är nära 5 mmol/L före måltid och under 8 mmol/L en timme efter måltid.

Den blodsockersänkande behandlingen vid typ 1 diabetes är i princip densamma som när du inte är gravid. Om du har insulinpump kan du behålla den under graviditeten. Har du typ 2-diabetes kan du fortsätta med metformin medan all annan behandling ersätts med insulin.

Under de första 12 veckorna av graviditeten kan man ibland uppleva ett minskat insulinbehov och insulindoserna måste då tillfälligt minskas. Under graviditetens andra hälft, när du gradvis blir alltmer insulinresistent kommer insulindoserna att behöva ökas. En fördubbling eller mer är inte ovanligt. Mot slutet av graviditeten stabiliseras insulinbehovet och minskar ofta något under de sista veckorna före förlossningen.

Maten behöver eventuellt anpassas ytterligare är man är gravid men de generella kostråden vid diabetes brukar räcka långt. Du har ett grundbehov på 150–175 gram kolhydrater per dag som gravid. Det är bra om du försöker fördela matintaget jämnt över dagen.

För dig som har typ 2-diabetes kan det vara extra viktigt att inte äta för stora portioner. Du kan också öka din insulinkänslighet med hjälp av en daglig promenad och på så sätt minska insulinbehovet. Dietistkontakt under graviditeten för mer personliga kostråd är att värdefullt.  

Under hela graviditeten har du tät kontakt med ditt diabetesteam. Ögonbottenundersökning görs vid minst ett tillfälle under graviditeten för att i tid upptäcka och behandla eventuella skador på de små blodkärlen i näthinnan. Fostrets tillväxt följs med extra ultraljud och  övriga kontroller blir också fler.

De flesta kvinnor som har diabetes kan föda på vanligt sätt, det vill säga med vaginal förlossning. Blodsockret mäts regelbundet under värkarbetet. Ta därför med din blodsockermätare till förlossningen. Ta också med bröstmjölken som du handmjölkat veckorna före förlossningen. Den första tiden kan ditt barn behöva vårdas på neonatalavdelning till exempel för lågt blodsocker eller för annan kontroll.

När din mjölkproduktion kommit igång behöver du ofta minska insulindoserna för att undvika insulinkänningar. För dig som har typ 2-diabetes kan det vara aktuellt att ha kvar metformin och insulin under amningsperioden beroende på hur dina värden var när du blev gravid. Ditt diabetesteam ger dig fler råd inför förlossningen.