Skintigrafi
När du undersöks med skintigrafi tas bilder av kroppen för att se hur en viss inre kroppsdel fungerar. Du får först ett svagt radioaktivt läkemedel för att kroppsdelen ska synas på bilderna. Sedan tas bilderna med en särskild kamera som rör sig över kroppen.
Både vuxna och barn kan undersökas med skintigrafi. Undersökningen gör inte ont.
Skintigrafi kan också kallas för isotopundersökning. Några typer av skintigrafi är hjärtskintigrafi, sköldkörtelskintigrafi och skelettskintigrafi.
Förberedelser
Förberedelserna inför en skintigrafi kan variera mellan olika sjukhus. Du får information från mottagningen om vad du behöver tänka på inför undersökningen. Här är några vanliga förberedelser inför en skintigrafi.
Du kan behöva ändra dos eller sluta ta vissa läkemedel
Berätta för vårdpersonalen om du tar något läkemedel. Ibland behöver dosen ändras inför undersökningen. Du får information om hur du ska göra. Läs om hur du kan se dina läkemedel och recept.
Du får inte ha smycken eller kläder med metall på dig
När du ska undersökas med skintigrafi är det viktigt att kläderna du har på dig inte har några metallknappar eller annat i metall. Du får inte heller ha smycken eller andra metallföremål som piercingar på dig. Metallen kan göra att bilderna blir fel. Det är vanligt att få låna en sjukhusskjorta att byta om till inför undersökningen. Du kan ha på dig dina underkläder under skjortan.
Barn kan behöva förbereda sig lite extra
När barn ska undersökas kan det vara bra att förbereda sig lite extra. Då brukar undersökningen gå lättare. Läs om hur du och ditt barn kan förbereda er för en undersökning med röntgen.
Barn som är oroliga eller har svårt att vara stilla kan ibland få lugnande läkemedel eller sövas vid undersökningen. Barnet kan få lugnande läkemedel som tablett eller genom en venkateter.
Så går undersökningen till
En undersökning med skintigrafi börjar med att du får ett radioaktivt läkemedel. Ofta får du läkemedlet genom en slang i armen, en så kallad venkateter. Du kan också få läkemedlet genom att andas in det eller ta det blandat i mat som du äter.
Läs om radioaktiva läkemedel.
Det är vanligt att behöva vänta en stund mellan att du har fått det radioaktiva läkemedlet och att bilderna tas. Det kan vara mellan 15 minuter och fyra timmar.
Om du är rädd för nålstick finns det olika sätt du kan förbereda dig på. Även du som är närstående kan ge stöd på flera sätt.
Läs om att vara rädd för nålstick.
Vårdpersonalen tar bilder med en kamera
Vid de flesta undersökningarna får du ligga eller sitta på en brits. Britsen flyttas nära kameran när bilderna tas. Vid vissa undersökningar får du stå. Vårdpersonalen tar bilder av dig med en stor kamera nära kroppen, en så kallad gammakamera. Du behöver vara stilla när bilderna tas. Ibland rör sig kameran sakta över dig och ibland är den helt stilla. Du känner inte när bilderna tas. Du får veta innan undersökningen hur det kommer att gå till. Vårdpersonalen går ut ur rummet när bilderna tas men du kan prata med dem via en mikrofon under hela undersökningen.
Hur lång tid tar en skintigrafi?
Det varierar hur lång tid undersökningen tar beroende på vilken kroppsdel som ska undersökas. Oftast tar det mellan 15 och 60 minuter att ta bilderna med gammakameran.
En del behöver komma tillbaka en annan dag och ta fler bilder.
Du kan åka hem direkt efter undersökningen.
Skintigrafi av njurar
När njurarna ska undersökas kan vårdpersonalen ge dig ett urindrivande läkemedel med en spruta när bilderna tas. Efter att bilderna har tagits får du kissa i en behållare. Vårdpersonalen mäter hur mycket du har kissat för att undersöka hur dina njurar fungerar.
Skintigrafi av hjärtat
När hjärtat ska undersökas kan du behöva göra ett så kallat arbetsprov. En del kan i stället få ett läkemedel som vidgar kärlen i hjärtat innan bilderna tas. Det är för att kunna ta bilder av hjärtat när det anstränger sig.
Efter att du gjort arbetsprovet eller fått läkemedlet får du vanligen vänta mellan 45 och 90 minuter innan bilderna tas.
Så mår du efteråt
Du mår som vanligt efter undersökningen.
Du kommer ha en liten mängd strålning från det radioaktiva läkemedlet kvar i kroppen ett tag efter undersökningen. Efter ett till två dygn brukar det ha försvunnit. Ofta är det bra att dricka lite extra de närmsta timmarna efter undersökningen. Då kissar du ut det radioaktiva läkemedlet snabbare. Vårdpersonalen berättar för dig om det är något särskilt du behöver tänka på efter undersökningen.
Läs mer om strålning från radioaktiva läkemedel.
När får jag svar?
Efter undersökningen analyserar en läkare bilderna. Hen skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att du skulle undersökas. Du får oftast svar inom en till två veckor. Du kan till exempel få svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.
Kontakta den läkare som bestämde att du skulle undersökas om du har frågor om svaret.
Graviditet och amning
Berätta alltid för vårdpersonalen om du är gravid, tror att du är gravid eller om du ammar.
Ibland behöver undersökningen anpassas eller göras med en annan metod. Ibland är det bättre att vänta med undersökningen tills barnet har fötts.
Vårdpersonalen berättar vad som gäller för dig.
Påverka och delta i din vård
För att du ska kunna vara delaktig i din eller ditt barns vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.