Det tydligaste symtomet är att barnet kräks direkt efter att ha ätit. Kräkningarna är vita av bröstmjölken eller bröstmjölkersättningen och sprutar ut från munnen, så kallad kaskadkräkning. Kräkningarna kan hamna en bit bort från barnet.

Ibland vill barnet äta igen efter att ha kräkts. Barn med pylorusstenos är ofta hungriga hela tiden.

Barnet blir så småningom trött och ointresserad av omgivningen när hen inte får i sig någon näring. Barnet växer inte heller som hen ska, utan kan även minska i vikt. Pylorusstenos kan utvecklas över dagar eller veckor, och kräkningarna blir allt större.

Ibland kan du se att barnets mage rör sig efter att hen har ätit. Det beror på att magsäcken jobbar mot en förträngningen i den nedre magmunnen.

Barn kan kräkas av andra orsaker

Det är vanligt att barn under ett år kräks lite efter att ha ätit, så kallade överskottskräkningar. Dessa kräkningar skiljer sig från kräkningarna vid pylorusstenos. Överskottskräkningar sprutar inte ut, utan är mer stillsamma även om de kan vara stora. Oftast besväras barnet inte av kräkningarna utan växer och mår bra.

Barn under ett år kan också kräkas av andra orsaker. Läs mer i texten Kräkningar hos barn 0-1 år.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att barnet har pylorusstenos. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Läkaren undersöker barnets mage genom att lyssna och känna på den försiktigt. Du får också berätta om barnets symtom, till exempel hur länge barnet har haft kräkningarna och hur kräkningarna ser ut.

Barnets mage undersöks sedan med ultraljud eller med röntgen. Röntgenundersökningen visar oftast tydligt om det finns en förtränging mellan magsäcken och tarmen.

Barnet får också lämna blodprover.

Barnet med pylorusstenos behöver sövas och opereras. Vid operationen öppnar kirurgen upp förträngningen i nedre magmunnen genom ett litet snitt i musklerna mellan magsäcken och tarmen.

Innan operationen får barnet extra vätska och näring direkt i blodet genom dropp. En tunn slang leds också ner i magsäcken genom barnets näsa eller mun. Den tunna slangen kallas för sond. Sonden är till för att tömma magsäcken så att den är helt tom inför operationen.

Operationen tar mindre än en timme men tillsammans med tiden för sövning är barnet på operationsavdelningen i två till tre timmar. Barnet kan ofta börja äta igen några timmar efter operationen.

Barnet fortsätter ofta att kräkas i en eller två dagar efter operationen, men sedan försvinner kräkningarna helt.  

Barn som har opererats för pylorusstenos brukar ofta snabbt bli bättre. De kan åka hem från sjukhuset efter ett par dagar, när de inte längre har ont efter operationen och när de har slutat att kräkas.

Som vuxna påverkas de inte av att ha haft pylorusstenos, men ärret efter operationen finns kvar på magen.

Pylorusstenos beror på att musklerna i öppningen mellan magsäcken och tarmen är förtjockade. Det gör att öppningen blir för trång och innehållet i magsäcken inte kan komma vidare till tarmen. När magsäcken försöker tömma sig trycks innehållet istället uppåt genom matstrupen och blir till kraftfulla kräkningar.

Barnet kan få näringsbrist och vätskebrist eftersom hen inte får tillräckligt med mat. Barnet ökar inte i vikt som hen ska, och blir trött och ointresserad av omgivningen.

Pylorusstenos är medfödd

Barnet föds troligtvis med förträngingen, men det kan ta några veckor innan symtomen kommer. Det beror på att en liten del av magens innehåll ändå kan passera till tarmen. Musklerna i förträngningen blir också allt tjockare.  

För att kunna vara delaktiga i barnets vård och behandling är det viktigt att ni förstår informationen som ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.