Du kan ha ett eller flera av följande symtom: 

• Delar av eller hela tarmen kan trilla ut från ändtarmsöppningen. 

• Du kan ha blod, slem eller flytningar när du bajsar. 

• Det kan läcka bajs. 

Ofta trillar tarmen ut när du bajsar. Men den kan också trilla ut när du lyfter något tungt eller reser dig upp.  

Ibland åker ändtarmen upp igen av sig själv. Men du kan också behöva trycka in den med händerna. 

Symtomen kan också ha andra orsaker, till exempel hemorrojder. 

Kontakta en vårdcentral om du har besvär som du tror beror på rektalprolaps. 

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta till vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. 

Om det är bråttom 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom: 

• Det gör mer ont än vanligt när tarmen buktar ut. 
• Du har fått en blödning som inte stannar, från tarmen som buktar ut. 
• Du kan inte bajsa.  

Om det inte går att ringa eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. 

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Det finns saker du kan göra för att minska risken för rektalprolaps och för att lindra symtomen.  

Gör knipövningar  

Träna musklerna i bäckenbotten med knipövningar. Du ska inte göra knipövningar om du har ont i bäckenbotten på grund av spända muskler. 

Undvik att lyfta tungt 

Du ska helst inte göra tunga lyft. Om du ändå behöver lyfta något ansträngande, ska du tänka på att knipa med musklerna i bäckenbotten. 

Är fiberrik mat och drick mycket  

Ät mat med fibrer och drick mycket vätska. Det gör att konsistensen på bajset blir mjukare och lättare att bajsa ut.  

Undvik att bli förstoppad 

Gå på toaletten direkt när du behöver bajsa för att undvika att bli förstoppad. Att ha en pall som stöd under fötterna kan göra det lättare att få ut bajset.

Om du behöver kan du ta så kallat bulkmedel. Det innehåller fibrer och gör att bajset blir mjukare. Du behöver dricka mer vätska när du använder bulkmedel, för att det ska verka på rätt sätt. Du kan köpa bulkmedel på ett apotek.  

Undersökningen börjar med att du får beskriva dina besvär. 

Läkaren kan känna inuti ändtarmen med ett finger. Det kan kännas lite obehagligt men ska inte göra ont. Läkaren kan också använda ett instrument som heter rektoskop för att titta inuti ändtarmen. 

Ibland gör läkaren också en ultraljudsundersökning av mellangården och ändtarmen. Mellangården är området mellan könsorganet och ändtarmsöppningen.

Läkaren kan be dig sitta på en speciell stol och krysta som när du ska bajsa. Med hjälp av en spegel under stolen kan läkaren se om ändtarmen buktar ut. 

Du kan också behöva bli undersökt med röntgen eller magnetkamera när du tömmer tarmen. Det är för att se hur tarmen rör sig när du kniper och krystar.  

Rektalprolaps kan behandlas genom en operation. Operationen kan gå till på olika sätt. Du och läkaren kommer tillsammans fram till vad som passar dig bäst. 

Operation genom ändtarmsöppningen 

Du kan bli opererad genom ändtarmsöppningen. Då tar läkaren bort den del av ändtarmen som faller ut. Innan operationen blir du sövd med narkos eller får ryggbedövning. 

Titthålsoperation genom magen

Du kan bli opererad genom små hål magen. Det kallas för titthålsoperation. Då opererar läkaren in ett nät på ändtarmen för att fästa upp den i buken. Du är sövd under operationen. 

Du får vara kvar på sjukhuset i en till två dagar. Det är bra om du kan komma upp och röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Om du har ont får du smärtstillande läkemedel.  

Du kommer få dricka så kallat bulkmedel för att undvika att bli förstoppad och behöva krysta. Ibland får du också laxerande läkemedel.  

Stygnen efter operationen försvinner av sig själv.  

Du behöver undvika en del saker 

De första månaderna efter operationen behöver du tänka på en del saker för att underlätta läkningen och minska risken för infektion. Undvik att göra följande:  

• bli förstoppad 
• bli lös i magen  
• krysta, till exempel när du bajsar 
• lyfta tungt 
• träna hårt, till exempel styrketräning 
• jogga och springa 
• bada 
• basta. 

Du kan behöva vara sjukskriven 

Du kan behöva vara sjukskriven om du har ett fysiskt arbete, till exempel om du utför tunga lyft. Du kan också vara sjukskriven om du har ont. 

Du kan ha samlag när du har rektalprolaps. Det brukar inte göra ont. Om du har analsamlag är det viktigt att använda glidmedel för att skydda slemhinnan i ändtarmen.  

Det kan kännas obekvämt att ha sex om du har besvär av att du pruttar eller läcker avföring. Det blir bättre om du får behandling. Prata med din läkare. 

Det är inte helt klart vad som orsakar rektalprolaps. Det kan vara ärftligt. 

Vävnaderna i bäckenbotten blir också svagare när du blir äldre. Därför är det vanligare med rektalprolaps ju äldre du blir. 

Risken för rektalprolaps ökar om bäckenbotten ansträngs mycket. Till exempel om något av följande stämmer: 

• Du har fått skador i underlivet från en förlossning. 

• Du har ett arbete som är fysiskt tungt. 

• Du har övervikt eller obesitas. 

• Du har kronisk hosta. 

• Du har förstoppning. 

• Du har fått en skada i bäckenbotten, till exempel av en sjukdom. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.  

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.  

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.