Vaccin är ett sorts läkemedel. Vaccinet gör att du eller barnet inte blir sjuk i den sjukdom som vaccinet skyddar mot. Det går inte att vaccinera sig mot alla sjukdomar.

Forskare runt om i världen arbetar med att ta fram vaccin mot fler sjukdomar och förbättra de vaccin som finns.

Vilka sjukdomar kan man vaccinera emot?

Det går framför allt att vaccinera sig mot infektionssjukdomar som sprids med bakterier eller virus. Sjukdomarna kan ge allvarliga skador och ibland vara livshotande.

Inget vaccin ger ett fullständigt skydd mot sjukdomen, men skyddet är väldigt bra. Om du eller barnet ändå skulle få sjukdomen blir den lindrigare.

När ska jag vaccinera mig eller mitt barn?

I Sverige erbjuds alla barn ett antal vacciner genom vaccinationsprogrammet för barn. Det är avgiftsfritt och sker genom barnavårdscentraler och elevhälsan.

Som vuxen behöver du återkommande fylla på med fler doser av vissa vaccin för att vara skyddad mot de sjukdomarna livet ut. Det gäller bland annat vaccin mot stelkramp och difteri.

Du som inte har fått alla vacciner som ingår i vaccinationsprogrammet för barn rekommenderas också att komplettera med dem.

Det finns fler vaccin, som inte ingår i vaccinationsprogrammet för barn. Du som har större risk att bli allvarligt sjuk i influensa rekommenderas till exempel vaccin mot influensa. Ett annat vaccin är vaccin mot TBE.  

Inför resor utomlands kan både barn och vuxna behöva vaccin mot ytterligare sjukdomar. Här kan du läsa om vilka vaccinationer som rekommenderas inför resor.

All vaccinering är frivillig i Sverige.

I dag är det få personer i Sverige som kommer i kontakt med de sjukdomar som det finns vaccin emot eftersom vaccinet har gjort sjukdomarna ovanliga i Sverige. Utomlands kan sjukdomarna vara vanligare, ett sådant exempel är mässling.

Innan vaccin fanns blev många barn och vuxna i Sverige svårt sjuka eller dog i dessa sjukdomar. I dag är nästan alla barn vaccinerade genom vaccinationsprogrammet.

Eftersom sjukdomarna är ovanliga i Sverige är det lätt att glömma hur allvarliga de kan bli. Det är viktigt att fortsätta vaccinera, annars kan de börja spridas igen.

Sjukdomarna som det finns vaccin mot är oftast smittsamma. För att de inte ska få spridning i samhället behöver en stor majoritet vara vaccinerade. Då gör det inget om någon enstaka person blir smittad, till exempel utomlands och tar med sig sjukdomen hem. Eftersom nästan alla runtomkring är vaccinerade kan sjukdomen inte sprida sig.

Alla kan inte vaccinera sig

Det finns personer som inte kan vaccinera sig. Personer med väldigt nedsatt immunförsvar kan inte alltid vaccinera sig, till exempel vid viss behandling mot cancer och vid vissa medfödda sjukdomar. Det beror på att immunförsvaret då inte kan bygga upp något skydd eller att vaccinet kan göra personerna sjuka.

Nyfödda barn saknar skydd mot många sjukdomar under de första månaderna. De har till exempel inte fått vaccin mot kikhosta, en sjukdom som kan bli allvarlig för små barn.

Röda hund är en sjukdom som kan ge allvarliga skador på fostret om den som är gravid blir sjuk.

Så genom vaccin kan du skydda dig själv från sjukdomarna, men också skydda personerna runt omkring dig.

De flesta vacciner ger ett långvarigt skydd mot sjukdomen, ofta så länge du lever. Vissa vacciner ger ett kortare skydd. Till exempel ger vaccinet mot kikhosta skydd i cirka fem till tio år efter den sista dosen. Vaccin mot influensa måste du ta nytt varje år, eftersom influensaviruset förändrar sig hela tiden.

Du behöver ofta ta flera doser

Du behöver oftast ta flera doser av ett vaccin för att skyddet ska bli så långvarigt som möjligt. Först tar du ett antal doser för att få ett grundläggande skydd. Sedan kan du behöva en ny dos efter ett antal år, en så kallad påfyllnadsdos eller booster. Den dosen påminner immunförsvaret och förlänger skyddet mot sjukdomen.

I vaccinationsprogrammet ingår påfyllnadsdoser för de vaccin där det behövs för att skyddet ska räcka minst upp till vuxen ålder.

Vaccin är mycket säkra läkemedel. Kraven är höga och alla vacciner har testats på flera olika sätt och på många personer innan de börjar användas av stora grupper människor. Vaccin tillverkas i laboratorier och det är noga kontrollerat hur tillverkningen går till.

Många vacciner har funnits under lång tid och har använts över hela världen. Därför har effekten av vaccinen kunnat studeras över tid.

På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om hur vacciner testas och godkänns.

Precis som andra läkemedel kan vaccin ge biverkningar. Det vanligaste är att du eller barnet får en liten svullnad och blir röd kring stället där du fick sprutan. Man kan också få lite feber under några dagar eller en reaktion som påminner om sjukdomen som du fick vaccin mot. Det är också vanligt att inte få några biverkningar alls.

Det är väldigt ovanligt med allvarliga biverkningar av vaccin. Fördelarna med vaccinet måste vara större än riskerna för biverkningar för att vaccinet ska godkännas. 

Varje vaccin har rekommendationer om när det ska tas. För att inte i onödan riskera biverkningar är det bra att följa rekommendationerna.

I 1177:s texter om olika vacciner kan du läsa mer om vilka biverkningar vaccinet kan ge.

Läkemedelsverket samlar in rapporter om biverkningar av vaccin. De följer upp och undersöker misstänka biverkningar. På deras webbplats kan du läsa mer om hur det går till.

Du kan rapportera in misstänkta biverkningar av vaccinet till Läkemedelsverket.

Det är mycket ovanligt, men ibland uppstår sjukdomar som sprids fort över världen och som smittar väldigt många. De kallas för pandemier. Ett exempel på en sådan sjukdom är covid-19. Den så kallade svininfluensan som kom 2009 räknas också som en pandemi. Även spanska sjukan som spreds i början av 1900-talet var en pandemi. Den orsakade miljontals dödsfall.

Vid utbrott av en pandemi behöver vaccin tas fram snabbt och i stor mängd. Det går inte att skapa vaccin innan det är klart vilket virus eller vilken bakterie som orsakar pandemin.

Eftersom ett pandemivaccin behöver tas fram snabbt kan det till en början finnas mindre kunskap om ovanliga biverkningar av vaccinet, jämfört med andra typer av vaccin. Men när ett pandemivaccin godkänns och rekommenderas har myndigheterna gjort bedömningen att nyttan med vaccinet är större än risken för biverkningar. Det eftersom risken är så stor att personer annars ska bli allvarligt sjuka eller dö i pandemin.

Det är Världshälsoorganisationen, WHO, som avgör om en sjukdom ska räknas som en pandemi. Sedan beslutar Folkhälsomyndigheten om vilka rekommendationer som ska gälla för vaccinering i Sverige. 

Läs mer om vaccin mot covid-19.

Det finns olika sätt att göra vaccin. 

Vaccin med avdödade eller försvagade virus eller bakterier

De flesta vaccin innehåller hela eller en del av den bakterie eller det virus som orsakar sjukdomen. Oftast fungerar det att vaccinera med döda bakterier eller virus. Det kallas att vaccinet är avdödat eller inaktiverat. Vaccin mot stelkramp och difteri är sådana vacciner.

Ibland behöver viruset eller bakterien vara levande för att fungera i vaccinet. Då måste viruset eller bakterien vara så försvagat att du eller barnet inte blir sjuk. Vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund är levande, försvagat vaccin.

Levande försvagat vaccin ger ofta mer biverkningar. Personer som av någon anledning har nedsatt immunförsvar har större risk att få biverkningar av levande försvagat vaccin.

Vektorvaccin och mRNA-vaccin

Vissa vaccin innehåller inte några bitar av virus eller bakterier. Istället innehåller vaccinet en liten bit arvsmassa från en del av det virus eller den bakterie som orsakar sjukdomen.

Vaccinet gör att kroppens celler själv kan skapa små bitar av viruset eller bakterien. Bitarna kan inte orsaka någon sjukdom. Det är mot dessa bitar som immunförsvaret sedan reagerar och byggs upp.

Så fungerar till exempel vektorvaccin och mRNA-vaccin mot covid-19.

Vektorvaccin och mRNA-vaccin innehåller också ämnen som hjälper vaccinet att transportera informationen till cellerna. I mRNA-vaccin är det en fettdroppe och i vektorvaccin är det ett försvagat virus, till exempel ett förkylningsvirus.

Proteinvaccin

Ett annat sätt att göra vaccin är att skapa delar av viruset eller bakterien på konstgjord väg. Med hjälp av en bit protein från viruset eller bakterien skapas mer likadant protein. Det skapade proteinet ingår sedan i vaccinet, tillsammans med vissa andra ämnen som hjälper kroppens immunförsvar att skapa ett skydd.

Vaccin mot hepatit B, humant papillom-virus och ett vaccin mot covid-19 är exempel på sådana vaccin.

Andra ämnen i vaccin

I vaccin tillsätts ofta också andra ämnen som gör att vaccinet ska fungera bättre. Vissa ämnen ska hjälpa kroppens immunförsvar att reagera. Då blir ditt skydd mot sjukdomen bättre.

Vaccin kan tas fram genom odling i ägg. Därför kan det ibland finnas små rester av äggprotein i vaccinet. Men de allra flesta med äggallergi kan vaccineras ändå. Ibland finns det även konserveringsmedel i vaccin, men det är inte så vanligt.

Många av de ämnen som tillsätts i vaccinet får vi även i oss i vår vardag genom sådant vi äter och genom luften.

På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om innehållet i vacciner och om hur olika sorters vaccin fungerar. 

Det är bra att ha kunskap om vaccin och hur vaccin fungerar. Vid vaccinationstillfället ska du få information om vilket skydd du får genom vaccinet och vilka eventuella biverkningar vaccinet kan ge.

Ställ frågor till den som vaccinerar om det är något du undrar över. Du kan också be att få prata med en läkare om du har mer detaljerade frågor.

Sist i den här artikeln finns länkar där du kan läsa vidare om vaccin. Länkarna går till webbplatser som hör till myndigheter som arbetar med vaccin på olika sätt. De har stor kunskap om vaccin. Kunskapen bygger på noggranna studier och forskning.