Att det kommer ett syskon innebär att alla ska lära känna varandra och förstå hur familjen fungerar. Det är en omställning för både föräldrar och för barn som finns i familjen sedan tidigare. Det kan vara både roligt, utvecklande och utmanande att bli fler i familjen.

För de flesta barn är det positivt att få och ha syskon. Relationen med ett syskon är speciell eftersom man delar uppväxt och lär känna varandra väl. Relationen utvecklas genom att syskonen är tillsammans, leker, får ta hänsyn till varandra och genom att de bråkar.

För att barnen ska få en bra relation behöver varje barn känna trygghet och få uppmärksamhet från dig som förälder.

För dig som förälder

Du kan ha många funderingar när du får fler barn, både kring det praktiska och det känslomässiga. Det kan vara allt från hur ni ska få plats och hur det påverkar ekonomin, till funderingar om hur barnen ska komma överens och hur det påverkar hur mycket tid du får för varje barn.

Här kan du läsa om att bli förälder och få råd kring det nya.

Här är några exempel på hur du kan förbereda barnet:

• Se till att det är du som förälder som berättar att barnet ska få syskon.
• Prata om hur det kommer att bli. Utgå från barnets intresse och svara på hens frågor.
• Fråga barnet vad hen tycker och känner om att få syskon. Var beredd på olika reaktioner. Alla reaktioner är okej.
• Läs böcker om att få syskon tillsammans.
• Ändra rutiner i god tid innan. Det kan till exempel vara att barnet behöver byta rum, börja sova i egen säng eller liknande.
• Låt barnet vara delaktig i förberedelserna. Du kan till exempel låta barnet vara med och ordna syskonets säng eller leksakshylla.

Här är några råd som du kan följa under graviditeten:

• Låt barnet känna hur bebisen rör sig i magen.
• Prata och sjung tillsammans för bebisen i magen.
• Titta på bilder från när barnet var liten och prata om den tiden.
• Träffa bebisar.
• Säg att barnet kommer att få vara med och ta hand om bebisen. Säg inte att barnet får en lekkompis. Det kommer att dröja.

Barn som adopteras är oftast ett år eller äldre. Du behöver förbereda barn som redan finns i familjen på att det inte är en bebis som kommer. Förklara också att barnet som adopteras kan känna sig rädd, ledsen och arg i början. Det är en enorm förändring för barnet som har förlorat allt hen känner till.

Om det är möjligt kan du visa bilder och berätta lite om syskonet. Kanske har hen redan lärt sig prata men på ett annat språk. Det är bra om ni kan lära er några viktiga ord och meningar på barnets språk, så att kommunikationen blir lättare i början. Då kan barnet också känna sig tryggare.

Om barnet som finns i familjen sedan tidigare också är adopterat kanske hen kan känna igen sig i syskonets bakgrund. Till exempel att behöva nya föräldrar eller att ha bott på barnhem eller familjehem.

Berätta om adoptionen

Om det äldre syskonet är fött i familjen behöver du berätta om adoptionen. Förklara varför syskonet behöver en ny familj och varför hen inte kan växa upp i sin ursprungliga familj. Det kan väcka många tankar och funderingar kring varför syskonet har lämnats och övergivits.  

Berätta också varför ni har valt att adoptera. Det är viktigt att förklara att du inte kommer att lämna bort något av barnen.

Stöd under tiden ni väntar på barnet

Barns tidsperspektiv är inte detsamma som vuxnas. Förbered inte barn för tidigt. Anpassa vad och när du berättar utifrån ålder på det barn som finns i familjen sedan tidigare.

Det är också svårt att veta hur lång adoptionsprocessen är. Inför hembesök kan du prata med den person som gör medgivandeutredningen om hur du ska förbereda barnet om vad som är på gång, och varför hen kommer på besök.

När ni får beskedet om vilket barn som kommer till er familj så kan ni förbereda syskonet genom att prata om barnet mer. Ni kan också skicka bilder och gosedjur till barnet som adopteras om det är möjligt.

Inför resan till adoptionslandet

Resan till adoptionslandet kan innebära många jobbiga händelser, till exempel domstolsprocesser, besök på barnhem och känslosamma överlämningar. Om det äldre syskonet följer med på resan är det bra att planera hur hen ska tas om hand. Ett sätt kan vara att någon ytterligare nära vuxen som barnet känner följer med på resan, till exempel en mor- eller farförälder.

Sök stöd hos organisationer

Adoptionsorganisationerna har ofta information och kan ge stöd för hur ni kan förbereda er på olika sätt. Det finns också grupper i sociala medier där du kan få stöd. Det är bra att vara förberedd på att det är en känslosam tid. Till exempel kan du känna under väntetiden att du vill vara med och ta hand om barnet på en gång.

Det nya syskonet behöver närhet och trygghet, precis som barn som finns i familjen sedan tidigare.

Ta det lugnt och sänk kraven

Kontakten med dig som förälder är viktig, och för att barnen ska få vad de behöver kan det vara nödvändigt att sänka kraven och tänka på att allt inte kan fungera som vanligt.

Försök att hålla på de rutiner som barnen behöver. Men dra ner kraven på annat som att städa eller ta emot besök som inte är till hjälp.

En del barn behöver att det är sig likt, till exempel att gå till förskolan som vanligt. Andra barn mår bäst av att få vara hemma en tid för att vänja sig vid det nya.

Bra att vara tillsammans

Genom att vara tillsammans och göra saker ihop, kan alla delta och syskonen kan börja få kontakt.

Barn tycker om när alla deltar och är aktiva. Kontakten med dig som förälder är viktigast, men det är också bra att börja skapa en god kontakt mellan syskonen.

Gör inga stora förändringar

Gör inga större förändringar för det äldre barnet den första tiden. Vänta till exempel med att sluta med napp eller sluta med blöja.

Så kan barn reagera

Att få syskon är en stor förändring i barns liv, och alla reagerar på sitt sätt. De flesta barn tycker det är både positivt och negativt. Barnet kan vara glad och vilja vara med sitt syskon, kan känna sig utanför eller vara helt ointresserad av syskonet.  

Så visar barnet att det känns jobbigt

Det finns flera saker som kan tyda på att barnet tycker det är svårt eller jobbigt. Hur barn visar att det är jobbigt kan skilja sig lite åt i olika åldrar. En del kan börja bete sig som ett yngre barn. Barn som är upp till fem-sex år kan vilja vara små igen och bli matad med nappflaska, bli buren eller prata med bebisröst.

Äldre barn kan söka närhet på det sätt som de gjorde när de var yngre, eller börja bråka mer för att få vara nära. Äldre barn kan också mer beskriva hur det känns.

Barn kan också säga att de vill lämna tillbaka syskonet.

Reaktionen kan komma senare

Ibland märks reaktionen först efter några månader eller längre. Det kan bero på olika saker. Kanske har barnet ansträngt sig för att inte reagera negativt men orkar inte längre göra det. Det kan också bero på att det tar lång tid att förstå allt det nya.

Så kan du hjälpa barnet

Det bästa du kan göra är att visa hänsyn för vad barnet känner och tycker. Men förklara och visa att alla behöver vänja sig vid det nya. Det är en omställning och det kan ta tid. Barnet klarar det mesta om hen får trygghet, kärlek och stöd.

Den första tiden tillsammans handlar mycket om nya rutiner och vanor. Här är några råd för hur du kan göra:

• Är ni flera vuxna är det bra om ni kan hjälpas åt med barnen. Men dela inte upp er mer än nödvändigt.
• Låt barnet vara med. Skuffa inte undan barnet, utan be hen om hjälp. Barnet kan få enkla uppgifter såsom att hämta kläder, vara med och byta blöja, tvätta och mata med nappflaska. Hen kan också sitta med nära och själv äta när du matar syskonet.
• Låt barnet vara liten ibland. Hjälp barnet att till exempel göra något som hen egentligen kan, om barnet vill.
• Be anhöriga och vänner att ge alla barn i familjen uppmärksamhet.
• Se till att barn som redan finns i familjen får närhet och uppmärksamhet. Ju bråkigare och ledsnare barnet är desto mer tid och närhet behöver du ge.
• Tillbringa tid ensam med barnet, utan det nya syskonet. Det gäller även den förälder som är mest upptagen med syskonet. Det behöver vara en stund då ni två verkligen är tillsammans, utan bråk. Ni kan till exempel göra sådant som syskonet inte kan.
• Lyssna på barnet, vad hen berättar och visar på olika sätt. När ni leker tillsammans, och du följer vad barnet vill, kan du också få veta hur hen känner och tycker.

Här är några råd för hur du kan prata med barnet:

• Förklara att små barn behöver mycket tid. Att det var så även när barnet var liten.
• Säg att du längtar efter barnet och att det blir mer tid över till hen snart.
• Ett sätt att barnet får känna sig speciell är att berätta att hen kom först och hade dig eller er för sig själv ett tag.
• Berätta om fördelar som finns med att vara först.
• Berätta för barnet att hen kommer att kunna lära sitt syskon en massa saker.
• Prata med barnet och visa att det är okej att tycka att det är jobbigt med syskon, att det är okej att bli ledsen och svartsjuk.
• Säg inte "du som är så stor" för ofta. Den stora vill också vara liten ibland.

Om barn känner avundsjuka eller känner sig orättvist behandlade

Ibland kan barn känna sig orättvist behandlade eller bli avundsjuka på varandra. Det är vanligt och naturligt. De vill vara säkra på att det är rättvist och att de får lika mycket.

Visa att det är okej att känna på olika sätt. Försök förstå vad de känner och varför de känner och tycker som de gör. Berätta att du försöker få barnen att ha det så bra som möjligt, även om det kan kännas orättvist när till exempel ett litet syskon tar mycket tid.

Barn är olika och de behöver olika stöd i olika åldrar. Vilken relation du har till var och ett av dina barn beror på deras ålder och personlighet. Alla relationer är olika, men alla barn mår bra av att känna sig älskade.

Barn som adopteras är oftast ett år eller äldre. Det innebär att barnet har hunnit forma mer av sin personlighet och har med sig olika beteenden och strategier för att uttrycka sig och få omsorg. Det är också vanligt att barnet känner starka känslor som hen kanske inte har ord för att uttrycka.

Den nya situationen är en stor omställning, och du behöver hjälpa barnen att vänja sig vid varandra. Syskonet kan behöva hjälp av föräldern att förstå det adopterade syskonets reaktioner. Ofta kan syskonen leka ihop på en gång, och då behöver du vara med och stötta.

Kan finnas avundsjuka

Barnen kan bli avundsjuka på varandra. Ett barn som är fött i familjen kan till exempel vara avundsjuk på att det adopterade barnet får uppmärksamhet för sitt utseende och sin bakgrundshistoria. Ett adopterat barn kan vara avundsjuk på att det andra barnet har legat i mammas mage och liknar föräldrarna utseendemässigt.

Det kan också hända att det adopterade barnet behandlas nedsättande av andra på grund av sitt utseende. Det är viktigt att prata med syskonen om rasism och deras känslor kring det. Var extra lyhörd och inkännande för hur barnen kan känna sig.

När syskonen är adopterade

Är båda barnen adopterade kan deras relation bli stärkt av att de har liknande bakgrundshistoria. Men barnen kan också känna av varandras skörhet beroende på vad de har varit med om i livet.

Ett barn som är fött i familjen behöver inte undra över sin bakgrund och klarar oftast omställningen att få ett syskon lättare. För ett barn som själv är adopterat är det vanligare att känna oro och ha funderingar kring familjen och sig själv. Det brukar gå lättare om barnet har knutit an väl till dig som förälder så att hen känner sig trygg.

Om ni är flera familjer som blir en familj behöver ni tänka på att det kan ta tid att vänja sig vid det nya. Det är inte barnen som har valt den nya familjen, och det innebära en stor omställning för dem. Ge den nya familjen tid. Har ni för bråttom kan det komma bakslag.

Besluta tillsammans hur ni vill ha det hemma, vilka regler ni ska ha och hur det ska fungera. Ju äldre barnen är desto mer behöver de få vara med och bestämma.

Prata med barnen och fråga hur de känner och hur de tycker att det går.

Det kan vara bra att varje förälder ansvarar för sitt eller sina barn i början, till exempel vad gäller uppfostran och praktiska saker såsom skolutflykter och träningar.

Prata med personer som du tror kan hjälpa om du är orolig över hur ditt barn reagerar i samband med att hen får ett syskon. Du kan till exempel prata med släktingar, nära vänner eller personal i skolan eller förskolan.

Om din relation till barnen inte känns bra

Ibland kan relationen till barnen kännas svår och då är det viktigt att söka hjälp och stöd. Det kan till exempel vara om du har svårt att vara med det nya syskonet, eller om du får problem i kontakten med dina äldre barn.

Vid en adoption kan det exempelvis känns svårt om en första adoption har gått bra, men nästa inte känns lika lätt.

Sök hjälp innan svårigheterna blir för stora. Att få samtalsstöd kan göra stor skillnad.

Du kan kontakta:

• En barnvårdscentral, BVC.  För barn upp till fem år.
• En vårdcentral.
• Elevhälsan. För barn som går i skolan. Läs mer om elevhälsan.
• Kommunen socialtjänst. Erbjuder stöd för föräldrar, barn och hela familjer, till exempel i grupp eller enskilt. Kontaktuppgifter finns på kommunens webbplats.

Om det behövs kan de hänvisa till exempelvis en psykolog.

På en del orter finns också mottagningar som ger stöd till barn, unga och föräldrar. Det kallas ofta för samtalsmottagning för barn, eller för barnhälsan. Ofta finns det på vårdcentralen eller på en barnläkarmottagning.

När ni är en familj med adopterade barn är det viktigt att få komma till personer eller verksamheter som har kunskaper om adoption, rasism, trauma och anknytning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.