Det kan vara svårt att se hur någon beter sig om hen badar en bit ut i vattnet. Drunkning sker ofta snabbt och tyst. Det är ovanligt att någon som är på väg att drunkna till exempel skriker eller viftar med armarna. Du bör alltid först söka i vattnet om ni är vid vatten och någon har försvunnit, till exempel vid en sjö.

Lämna aldrig barn ensamma i närheten av eller i vatten. Bara några sekunder utan tillsyn kan vara tillräckligt för att barnet ska råka illa ut. Låt aldrig ett barn ta ansvar för ett annat barn.

Läs mer om drunkningsolyckor.

Barn upp till cirka sex års ålder har inte fullt utvecklad balans och ramlar lätt. De kan ha svårt att klara sig upp efter att ha ramlat, och kan därför lätt hamna under vattenytan med näsa och mun. Om barnet ramlar i badkaret kan även en låg vattennivå innebära risk för drunkning. Även fågelbad, små dammar, stora vattenpölar och vattenfyllda diken kan vara farliga.

Barn i fem- till sexårsåldern behöver ha någon vuxen med sig. Det gäller oavsett om ni är på stranden, på bryggan, vid dammen eller vid en stor vattenpöl. En vuxen person bör finnas på plats även om barnet kan simma. Barnet har inte tillräcklig kunskap för att klara sig själv. Det är också vanligt att vuxna överskattar barns simkunnighet och låter barn bada själva för tidigt.

Barn lär sig simma olika tidigt. Det beror på hur intresserade de är, om de är mogna att börja prova och hur mycket de övar. För de flesta barn brukar det fungera bra att börja öva när de är fyra till fem år. En del barn kan börja tidigare än så och andra senare.

Alla barn ska få kostnadsfri simundervisning i skolan. Om ditt barn är ny i sin skola behöver skolan ta reda på om barnet kan simma eller inte. Om ditt barn inte lär sig simma kan simundervisningen anpassas med till exempel enskild undervisning. Barnet kan också få vara själv när hen byter om och duschar. Att alla barn ska få simundervisning gäller även barn som är asylsökande.

Det finns även vuxna som inte blivit vana vid vatten och som inte kan simma. Det är aldrig för sent att bli bättre på att simma.

Många lokala föreningar erbjuder simundervisning för barn och vuxna. Kontakta din kommun eller närmaste simhall för att ta reda på hur du kan få ta del av deras simundervisning.

Alkohol och droger är den vanligaste orsaken till att någon kan få en sämre förståelse för risken att drunkna. Personer som har druckit alkohol eller tagit droger ska hålla sig borta från vatten tills de har nyktrat till.

Men även kroppsliga sjukdomar som kan orsaka plötsliga anfall, plötslig förvirring eller medvetslöshet kan ge en ökad risk för drunkningsolyckor. Exempel på sådana sjukdomar kan till exempel vara epilepsi, diabetes, hjärtsjukdomar och öronsjukdomar. Personer med sådana sjukdomar bör vara medvetna om drunkningsrisken och helst bada med sällskap.

En sämre förståelse för riskerna kan också bero på olika funktionsnedsättningar.

Barn och personer med bristande förståelse för riskerna med vatten ska alltid övervakas av en vuxen när de befinner sig vid vatten. Det gäller även personer med olika funktionsnedsättningar.

Det är viktigt att simkunniga personer är med barn och personer som inte kan simma. Det gäller även i vattenland.

Vattenleksaker som till exempel badringar och badmadrasser är inte flythjälpmedel. Barn och vuxna som inte har lärt sig att simma kan använda leksakerna på grunt vatten under uppsikt av en simkunnig person.

De flesta som leker i vattenland och vattenrutschbanor gör sig inte illa. Men det sker ibland olyckor som till exempel att någon halkar, skär sig, faller eller landar på någon annan i vattnet. Om man har gjort sig illa är det större risk att bli liggande i vattnet och inte kunna ta sig upp.

Det är viktigt att vara uppmärksam på hur vattnet är, till exempel om det blåser mycket och om det finns underströmmar.

På bevakade stränder finns ibland flaggor som ger information om badsäkerhet. Titta på varningsflaggor där de finns. En röd eller svart flagga betyder badförbud. En gul betyder att man ska vara aktsam, och särskilt se upp med barn och personer med funktionsnedsättning. En grön flagga betyder att det inte är någon fara, det vill säga att det är fritt att bada. En lila flagga betyder varning för marint liv, till exempel maneter.

Du bör kontrollera sjöväderrapporten innan du ger dig ut på sjön och alltid använda flytväst. Drick inte alkohol när du åker båt.

Ha alltid något föremål mellan dig själv och den andra personen om du räddar någon som har ramlat i vattnet. Det brukar kallas den förlängda armen och kan skydda dig från att själv dras ner under vattenytan. När du räddat den nödställde, ta upp personen i aktern på båten.

Tänk även på följande när du åker båt:

• Sitt alltid ner i båten och placera dig så att båten är i balans.

• Var inte fler personer i båten än vad den är avsedd för.

• Byt bara plats i båten om det är nödvändigt och då en i taget.

Stanna så nära båten som möjligt om du faller i vattnet.

Det är bra att veta hur du ska göra i en nödsituation om det ändå sker en olycka. Läs mer i texten om drunkningsolyckor.

Det finns särskilda kurser i att ge livräddande första hjälpen till vuxna och barn. Kontakta till exempel barnavårdcentralen, Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning eller Civilförsvarsförbundet för att få reda på var sådana kurser ges.

För att göra det lättare för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med anhöriga om du skulle råka ut för något kan du lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobiltelefonen. ICE står för engelskans "In Case of Emergency", som betyder "vid en nödsituation". Det används numera internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.