Att vara rädd för nålstick
Det är vanligt att vara rädd för nålstick. Många tycker att det är obehagligt att ta sprutor och att lämna blodprov. Det finns flera saker du kan göra för att bättre klara av situationer med nålstick. Du som är närstående kan också ge stöd på flera olika sätt.
Att vara rädd för nålstick kan också kallas för spruträdsla.
Rädsla för nålstick kan kännas på olika sätt
En del känner sig oroliga en tid innan nålsticket ska göras. Du kan till exempel känna dig orolig, rädd, yr och kanske vara rädd för att svimma. Det är vanligt men går snabbt över när nålsticket är gjort.
Hos en del blir rädslan så stor att den påverkar vardagen. Då kallas det för en fobi. Då kan du ibland också känna att du får hjärtklappning, svårt att andas, ont i magen och andra symtom på panik. Det finns bra behandling för att bli av med en fobi.
Vad kan jag göra själv?
Det finns flera saker du kan göra för att det ska kännas bättre.
Tänk på att det är viktigt
Att ta blodprov, vaccinera sig eller ta andra sprutor kan vara nödvändigt för hälsan. Det kan hjälpa att tänka att nålsticket är väldigt viktigt.
Berätta för vårdpersonalen hur du känner
Det kan vara bra att veta att vårdpersonalen du träffar är vana vid att ta blodprov och att ge sprutor. De träffar många som är rädda för nålstick och kan ge råd och stöd. Berätta att du är rädd, så kan ni tillsammans prata om vad du behöver.
Den som ska ge vaccinationen eller ta blodprovet kan berätta för dig innan exakt vad som kommer att hända. Du får också veta när hen börjar och när allt är klart.
Acceptera att du är rädd
Börja med att erkänna för dig själv och andra att du är rädd. Det brukar kännas bättre när du accepterar att du är rädd och pratar med andra om det.
Att förbereda sig
Innan du ska få ett nålstick är det bra att vara utvilad.
Se till att äta och dricka ordentligt innan. Det gäller däremot inte om du har fått instruktion från vårdpersonalen om att inte äta eller dricka inför nålsticket.
Använd bedövande kräm eller plåster
Du kan använda bedövande kräm eller plåster på huden där du ska få sticket. Du kan köpa dem receptfritt på apotek. De stryks eller sätts på huden där sticket ska ske.
Prata med vårdpersonalen innan besöket och fråga var på kroppen du kommer att få sticket. Då vet du var plåstret eller krämen ska sitta, och hur lång tid innan du behöver göra det. Läs instruktionerna på förpackningens bipacksedel.
Det är bra att veta att plåstret och krämen endast bedövar huden där du får sticket. Det kan fortfarande kännas i muskeln när du får ett stick.
Du kan ligga ner
Du kan be om att få ligga ner om du blir yr eller svimfärdig av att se nålar eller blod.
Barn kan sitta i knät på en närstående. Eller så kan du som närstående vara det stöd som hen behöver, till exempel sitta bredvid, hålla i handen eller hålla om.
Slappna av vid stick i armen
Vid en vaccination brukar vuxna och barn som är äldre än några år få vaccinet i överarmens muskel. Att slappna av i armen gör att det känns mindre när du får sticket.
Så här kan du göra:
- Skaka armen lätt innan så du känner att den är avslappnad.
- Sitt bekvämt med båda fötterna i golvet.
- Luta dig bakåt så att du får stöd, till exempel mot stolsryggen om du sitter på en stol.
- Låt armen hänga eller ligga avslappnat i ditt knä.
- Ta ett andetag och andas ut och känn axlarna falla ned.
Även när du ska lämna blodprov kan det vara bra att sitta bekvämt och känna dig avslappnad.
Tips när du får sticket
När du ska få nålsticket kan du titta bort och göra något annat samtidigt. Då märker du inte nålsticket lika mycket. Du kan till exempel prata med någon, till exempel vårdpersonalen eller en närstående.
Det här är fler förslag på saker du kan göra:
- Lyssna på musik i hörlurar.
- Titta på film i mobilen.
- Suga på en halstablett eller tugga på tuggummi.
Här är några exempel på vad du som vuxen kan göra när ett barn är rädd:
- Blåsa såpbubblor.
- Ta fram en rolig leksak.
- Sjunga en sång.
- Berätta en spännande saga eller historia.
Planera gärna in något roligt att göra efter sticket. Det kan hjälpa att ha något att se fram emot.
För dig som lätt svimmar
En del kan få blodtrycksfall och ibland även svimma vid nålstick. Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har svimmat när du har fått nålstick.
Du kan pröva att pressa händerna mot varandra eller korsa benen och pressa dem mot varandra om du känner att du håller på att svimma. Genom att använda musklerna på det sättet höjs blodtrycket. Det hindrar att blodtrycket sjunker och minskar därför risken att svimma.
När rädslan blir en fobi
När rädslan blir så stark att den begränsar dig i livet kallas den fobi. Det här kan vara tecken på att du har en fobi:
- Du undviker blodprov, sprutor eller vaccinationer trots att du vet att de är viktiga.
- Du blundar när du ser sprutor på bild eller på film.
- Du tycker det är jobbigt när andra pratar om sprutor och nålstick.
- Du tycker att det är obehagligt att vara på sjukhus eller andra vårdställen.
Andra kan ha svårt att förstå din rädsla. De kanske undrar varför du inte bara kan ta den där sprutan.
När och var ska jag söka vård?
Sök vård om du känner att du inte kan hantera din spruträdsla och den hindrar dig i ditt liv.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning du vill i hela landet.
Du som går i skolan kan prata med elevhälsan. Du som är under 23–25 år kan kontakta en ungdomsmottagning. Åldersgränsen varierar mellan olika mottagningar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Du som är rädd för nålstick - det finns hjälp att få
- Kontakta i första hand din vårdcentral och berätta att du exempelvis vill vaccinera dig, men att du är rädd för nålstick. De kan ge dig stöd och råd. Vårdcentralen tar även emot barn med stickrädsla eller som behöver extra stöd vid vaccinationer.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.
Behandling av fobi
Det hjälper inte att undvika sprutor och blodprov. Men det finns bra sätt att minska rädslan.
Fobi för nålstick brukar behandlas med kognitiv beteendeterapi, KBT. Under behandlingen får du långsamt vänja dig vid sprutor och nålar. På så sätt tränar du dig på att sluta förknippa sprutor med fara.
De flesta som får KBT mot fobi för nålstick blir hjälpta.
Här kan du läsa mer om behandling vid fobi.
Självhjälpsprogram för spruträdsla
Vill du ha hjälp med din spruträdsla finns det ett självhjälpsprogram som du jobbar med på egen hand. Programmet är öppet för alla och kostar ingenting.
Varför blir man rädd för nålar och stick?
Rädsla är en bra och viktig reaktion som hjälper dig att undvika situationer som är farliga. Att vilja undvika saker som är vassa och som du kan skada dig på är helt naturligt. Även om nålstick vid blodprov och vaccinationer inte skadar dig, så kan de ändå väcka den rädslan.
Det kan finnas andra förklaringar till varför du är rädd för nålstick. Du kanske har varit med om obehagliga situationer med nålstick tidigare i livet.
En del kan uppleva att det känns jobbigt att inte ha full kontroll över situationen när du får sticket. Andra tycker inte om att låta sjukvårdspersonalen göra någonting med den egna kroppen.
Råd till föräldrar och närstående
Du kan hjälpa den som är rädd för nålstick att acceptera rädslan. Prata om rädslan, lyssna och visa att det är okej att vara rädd.
Du som är närstående till någon som är rädd för nålstick kan känna oro. Det kan också vara svårt att förstå hur någon kan vara rädd för ett nålstick. Du kanske inte vet vad du ska göra.
Som närstående till ett barn är det bra att försöka vara så lugn som möjligt och att visa att du är trygg i situationen. Det är vanligt att vuxna som själva är rädda överför sin rädsla på barnen. Det kan därför vara bättre om någon annan vuxen som barnet känner sig trygg med följer med barnet som ska få ett nålstick, om du själv känner dig rädd.
Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barn och dig själv för besök i vården.
Du kan uppmuntra den som är mycket rädd att söka hjälp för det. Du kan erbjuda din hjälp och ditt stöd. Men det är personen själv som behöver ta initiativ att söka hjälp.
Det är bra om du lär dig om vad fobier är och om vilken hjälp den som är rädd kan behöva.