Operation vid bröstcancer
En operation mot bröstcancer innebär att en del av bröstet eller hela bröstet opereras bort. Hur du opereras beror bland annat på vilken sorts bröstcancer det är och vad du själv vill. Armhålan brukar också opereras.
Förberedelser
Förberedelserna beror på vilken typ av operation det är och kan variera mellan olika sjukhus.
Du får besöka sjukhuset i förväg
Du får komma till en kirurgmottagning en tid före operationsdagen för att prata med en kirurg och en kontaktsjuksköterska. Ibland får man träffa en narkosläkare. Då får du veta mer om operationen och förberedelserna.
Berätta om du har andra sjukdomar eller någon allergi. Du kan behöva göra ett uppehåll med läkemedel som du använder mot någon annan sjukdom.
Du kan också behöva göra uppehåll om du använder något kosttillskott.
Behandling med läkemedel före operationen
Ibland kan man behöva annan behandling före operationen. Läs mer om andra behandlingar vid bröstcancer.
Gör ett stopp med att röka och att dricka alkohol före och efter operationen
Du som ska opereras behöver undvika att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer, och för att du ska återhämta dig fortare.
Operation av bröstet
Vid operationen tas en del av bröstet bort, eller hela bröstet. De flesta har en cancertumör som gör att de kan välja hur de vill bli opererade. Möjligheten att välja kan påverkas av om du har någon annan sjukdom.
Operationen tar ungefär en timme. Den tar ungefär två och en halv timme med alla förberedelser i operationssalen, sövning och väckning.
Att operera bort en del av bröstet
Före operationen träffar du kirurgen som ska operera dig. Kirurgen känner med fingrarna efter cancertumören och gör markeringar med en penna på din hud där du ska opereras. Ibland markerar kirurgen också de planerade snitten.
Ibland går det inte att känna cancertumören med fingrarna. Då gör kirurgen markeringen med hjälp av ultraljud eller röntgen på en mammografiavdelning.
Kirurgen opererar bort en bit av bröstkörteln genom ett snitt i huden. En bit av den friska vävnaden intill bröstkörteln tas också bort. Hur snittet blir beror på var cancertumören finns och på bröstets form och storlek.
Den del som har opererats bort röntgas innan kirurgen avslutar operationen. Röntgenbilderna kan visa om hela cancertumören är borta.
Den del av bröstkörteln som är kvar förs ihop, så att formen ska bli jämn och fin. Sedan sys såret ihop.
Ibland behöver bröstet formas om för att resultatet ska se bra ut. Då tar operationen oftast lite längre tid än en timme.
Att operera bort hela bröstet
Före operationen träffar du kirurgen som ska operera dig. Kirurgen gör markeringar med en penna på din hud där du ska opereras.
Kirurgen gör oftast ett ovalt snitt runt bröstet. Hela bröstkörteln tas bort tillsammans med en bit av huden.
Kirurgen gör så att huden där du har opererats blir så jämn som möjligt. Sedan sys såret ihop.
En del vill få ett nytt bröst samtidigt som cancern opereras. Läs mer om när det är möjligt: Bröstrekonstruktion efter bröstcancer.
Att ta bort hela bröstet kallas mastektomi.
Operation i armhålan
De flesta behöver opereras i armhålan samtidigt som cancern i bröstet tas bort.
Oftast är det en operation för att ta reda på om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i armhålan. Operationen kallas ibland sentinel node-undersökning.
Portvaktskörtlarna spåras före operationen
Före operationen får du en spruta med ett läkemedel som är radioaktivt eller som innehåller en blå färg.
Med hjälp av läkemedlet går det att spåra vilken lymfkörtel som påverkas först om cancern sprider sig. Den lymfkörtlen kallas portvaktskörteln. Ibland finns det flera portvaktskörtlar.
Det radioaktiva läkemedlet försvinner ur kroppen dagarna efter operationen. Läkemedlet ger inga strålskador och påverkar ingen i omgivningen.
Det blå färgämnet försvinner långsamt ur kroppen och kan sitta kvar i upp till tre månader, ibland längre. Urinen och avföringen kan färgas blågrön. Det syns mest de första dagarna.
Om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna
Portvaktskörtlarna som har opererats undersöks. Det vanligaste är att cancern bara har spridit sig lite grann, eller inte alls. Då behöver man inte opereras igen, men man kan behöva annan behandling. Läs mer om andra behandlingar vid bröstcancer.
Om cancern har spridit sig mer behöver flera lymfkörtlar opereras bort. Det kallas axillarutrymning.
Operationen kan göras på olika sätt. Kirurgen kan göra ett nytt snitt i armhålan, eller använda samma snitt som när portvaktskörtlarna opererades. Lymfkörtlarna kan opereras genom samma snitt som bröstet, om bröstet opereras samtidigt och hela bröstet ska tas bort.
Så mår du efter operationen
Du får ligga på en uppvakningsavdelning några timmar efter operationen. Sedan kommer du till vårdavdelningen.
Lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter
De flesta kan lämna sjukhuset samma dag om en del av bröstet och några lymfkörtlar har tagits bort.
De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter en operation där hela bröstet har tagits bort.
Efter en axillarutrymning brukar man också behöva stanna till dagen efter.
Om det gör ont
De flesta brukar inte ha särskilt ont efter operationen. Du kan ta receptfria läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller diklofenak under några dagar om du har ont. Här kan du läsa mer om att ha ont efter en operation.
Dränage kan behövas
Man kan behöva ett så kallat dränage. Det är en liten slang av silikon i operationssåret. Slangen leder ut sårvätska och lymfvätska till en påse utanför kroppen.
Dränaget kan oftast tas bort efter en till tre dagar, men det kan variera mellan olika sjukhus. Du kan också få åka hem med dränaget och sedan få det borttaget vid ett återbesök på kliniken där du har opererats, eller på en vårdcentral.
Sjukskrivning
Du kan ha rätt till sjukskrivning. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror bland annat på vilken operation som har gjorts och hur du mår.
Socialstyrelsens har gett ut riktlinjer för hur länge man kan behöva vara sjukskriven, bland annat efter en bröstcanceroperation.
Ovanligt med komplikationer efter operationen
Vid alla operationer kan det bli komplikationer. Risken är liten efter en bröstcanceroperation. Du kan behöva behandling om du får någon komplikation.
Ovanligt med blödningar eller infektioner
En del kan få en blödning eller en sårinfektion, men det är ovanligt.
Vid en blödning kan det plötsligt börja kännas mycket spänt och göra mycket ont i operationssåret.
Vid en sårinfektion kan såret bli rött, ovanligt varmt eller ömt, eller så kan du få feber.
Kontakta sjukhuset där du har blivit opererad om du tror att du har fått en blödning eller en sårinfektion.
Sårvätska kan behöva tömmas
Om hela bröstet har opererats bort kan det samlas sårvätska i operationssåret, trots dränage. Det kan ta en vecka innan det märks.
Kontakta sjukhuset där du opererades om det börjar spänna i såret eller om det finns vätska som kluckar.
Vad händer sedan?
Ärret är ofta rött det första året efter operationen men bleknar med tiden. Det är viktigt att skydda ärret från solen, eftersom det kan bli kraftigare och tydligare annars.
Ökad eller minskad känsel
Känseln kan förändras där du har blivit opererad. En del får minskad känsel, andra får ökad känsel. Oftast är förändringen inte så stor. Här kan du läsa mer om operationssår.
Olika sätt att ge brösten samma storlek
Det opererade bröstet kan vara mindre än det andra om en del av bröstet har tagits bort. Med tiden brukar det fyllas ut lite av sig själv, så det brukar inte bli någon större skillnad mellan brösten.
Genom en operation kan ibland det friska bröstet minskas lite för att brösten ska få samma storlek.
Du kan få en delprotes om du vill. Det är en kudde av silikon som du lägger i behån.
Du kan få en tillfällig, mjuk protes direkt efter operationen om hela bröstet har tagits bort. Såret behöver läka innan du kan prova ut en permanent protes, om du vill ha det.
Protesen är av silikon. Du lägger den i behån eller fäster den på bröstkorgen.
En del vill ha ett nytt bröst. Här kan du läsa mer om att få ett nytt bröst, som kallas bröstrekonstruktion.
Man måste inte göra så att brösten ser lika stora ut.
Besvär som kan komma senare
Det kan bli svårare att röra axeln och armen om hela bröstet har tagits bort, eller om flera lymfkörtlar har tagits bort. Använd axeln och armen, så undviker du att rörligheten minskar.
Operationssåret läker även om du rör på dig.
Du kan träna upp och bevara rörligheten genom att följa det träningsprogram med enkla övningar som du får innan du lämnar sjukhuset. Du får hjälp av en fysioterapeut om flera lymfkörtlar har tagits bort.
En del får lymfödem
Ungefär en av tio personer som opereras för bröstcancer får lymfödem. Det är en svullnad i armen på den opererade sidan. Svullnaden beror på att flödet av lymfvätska går långsammare än tidigare. Det finns en del du kan göra själv, och bra hjälp att få.
Läs mer om lymfödem.
Möjlighet till rehabilitering
Du som har eller har haft cancer kan kontakta din vårdcentral eller en mottagning för primärvårdsrehabilitering för att få rehabilitering.
Om läkare bedömer att du behöver ytterligare rehabilitering kan hen ansöka om specialiserad rehabilitering.
Det finns också möjlighet att söka rehabilitering via Cancerrehabfonden.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du bestämmer över vårdplanen
Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.
Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och om vårdplanen.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.
