Vid SLE används ofta flera olika läkemedel. En del används för att dämpa besvären från inflammationen och andra för att bromsa immunförsvaret.

Olika typer av läkemedel

Det här är de vanligaste läkemedlen för att behandla SLE:

• antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID
• kortison
• malarialäkemedel
• cytostatika och andra cellhämmande läkemedel
• biologiska läkemedel.

Ibland kan också andra läkemedel användas för att behandla besvär som uppstår till följd av SLE. Det kan till exempel vara läkemedel för högt blodtryck, höga blodfetter, benskörhet och blodpropp.

SLE behandlas framför allt under de perioder när du har besvär. Sådana perioder brukar kallas för skov. Många har lindriga eller inga besvär mellan skoven, och då brukar läkaren minska eller ta bort behandlingen. Det kan till exempel räcka med enstaka tabletter med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel eller kortisonsalva för att minska lindriga besvär från leder och muskler eller hud.

Vid långvariga eller svårare besvär

Om du har långvariga eller svårare besvär av SLE brukar läkaren ge behandling med kortison. Kortison har ofta snabb och god effekt, men för att undvika biverkningar är det bra att undvika höga doser under lång tid. Därför är det vanligt att man även får malarialäkemedel, cellhämmande läkemedel eller biologiska läkemedel när läkaren bedömer att det kommer att behövas en längre behandlingsperiod. Sådan behandling kan också skydda mot nya skov.

Allvarligt skov

Du kan behöva vård på sjukhus om du får ett allvarligt skov med svårare symtom från till exempel njurar eller nervsystem. Vanligtvis innebär det först kortison i högre doser, som sedan trappas ner i takt med att de cellhämmande läkemedlen börjar verka. Det kan ta några veckor eller mer.

Ett allvarligt skov kan också ge blodbrist, till exempel genom att du får färre blodplättar. Om behandlingen med kortison och cellhämmande läkemedel inte är tillräcklig kan du då även få behandling med gammablobulin på sjukhus.

Barn kan också få behandling med läkemedel

Även barn kan få SLE. Barn får samma behandling med läkemedel som vuxna.

NSAID minskar besvären vid SLE genom att både värk, inflammation och stelhet dämpas. Värken minskar snabbt, men det kan dröja en till tre veckor innan läkemedlet ger full effekt på inflammationen. Det är inte säkert att inflammationen försvinner helt, och NSAID har inte heller någon långsiktig effekt på sjukdomen. Därför brukar man kombinera NSAID med andra behandlingar som dämpar immunförsvarets reaktion.

NSAID kan innehålla olika verksamma ämnen. De som används vid SLE är exempelvis naproxen och ibuprofen.

Finns i olika former

Läkemedlen finns till exempel som tabletter, kapslar och stolpiller. Du kan också få läkemedlen direkt på huden som gel.

Några NSAID finns som långverkande tabletter. Dessa kan vara bra att ta på kvällen om du har besvär med stelhet och smärta på morgonen.

Att tänka på när du använder NSAID

Ta inte flera olika former av NSAID samtidigt utan läkarordination eftersom den totala dosen kan bli för hög. Det ökar risken för biverkningar.

En del NSAID finns att köpa receptfritt. Vid långvarig smärta ska de framför allt användas under korta perioder.

Om du är allergisk eller överkänslig

Du bör inte använda NSAID utan att rådgöra med läkare om något av följande stämmer på dig:

• Du har astma.
• Du är allergisk eller överkänslig mot läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller någon annan typ av NSAID.
• Du har en njursjukdom eller en hjärtsjukdom.
• Du har magsår.
• Du tar blodförtunnande läkemedel.

Biverkningar, graviditet och amning

Läs mer om NSAID vid långvarig smärta och vad som gäller vid graviditet och biverkningar.

Kortison dämpar effektivt inflammationer och hämmar immunförsvaret.

I vissa situationer kan kortison vara direkt livräddande, till exempel vid mycket svåra skov av SLE.

Finns i olika former

Vid SLE är det vanligast att få kortison som tabletter, ibland under långa perioder.

Du kan få kortison som kräm eller salva när huden behöver behandlas. Svagare hydrokortisonkräm eller hydrokortisonsalva kan köpas receptfritt, medan de starkare skrivs ut på recept.

Biverkningar, graviditet och amning

Läs mer om behandling med kortison och olika biverkningar, vad du ska tänka på och vad som gäller vid graviditet och amning.

Läkemedel som från början togs fram för att användas mot malaria används i dag ofta för behandling av reumatiska sjukdomar. Man tar då högre doser än vad man gör vid malaria.

Malarialäkemedel kan både lindra och förhindra nya skov av SLE. De används främst för att minska besvären från leder och hud, men kan även hjälpa på följande sätt:

• De minskar risken för besvär från njurinflammation.
• De skyddar organen från att skadas på lång sikt.
• De minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Vid SLE används malarialäkemedel med de verksamma ämnena hydroxiklorokin eller klorokinfosfat. Det är inte klarlagt exakt hur läkemedlen verkar, men de minskar den inflammatoriska aktiviteten i immunförsvarets celler. Det kan ta en till tre månader innan läkemedlet har fått full effekt.

Läkemedlet finns som tabletter.

Att tänka på när du använder malarialäkemedel

Du ska inte använda malarialäkemedel om du har epilepsi, porfyri eller vissa skador på syn eller hörsel.

Rökning minskar effekten av vissa malarialäkemedel.

Behandling vid graviditet och amning

Berätta för din läkare om du blir gravid. Du bör inte sluta ta malarialäkemedel som innehåller hydroxiklorokin under graviditeten eftersom det kan öka risken för besvär från sjukdomen.

Biverkningar

Läkemedlen har oftast inga allvarliga biverkningar. De flesta biverkningar brukar gå över efter en tid.

Här är några biverkningar du kan få:

• Du kan må illa, tappa aptiten och känna obehag från magen.
• Du kan få hudutslag, klåda och pigmentförändringar i huden.

En del kan få suddig syn och svårigheter att ställa om ögat från fjärrseende till närseende och tvärtom. Besvär från ögonen kommer ofta tidigt i behandlingen och är inte farliga, utan brukar gå över om man slutar med läkemedlet eller sänker dosen.

Om du behandlas med höga doser under lång tid finns en liten risk att du kan få skador på ögats näthinna. Risken är betydligt mindre med malarialäkemedel som innehåller hydroxiklorokin än klorokinfosfat. Om du behandlas under lång tid får du kontrollera ögonen hos en ögonläkare.

Cellhämmande läkemedel hämmar cellernas förmåga att dela sig och har därför störst verkan på celler som delar sig fort. Cellerna i immunförsvaret tillhör de celler i kroppen som delar sig och förnyas snabbast. Därför har cellhämmande läkemedel stor dämpande effekt på immunförsvaret, vilket i sin tur leder till att inflammationen vid SLE dämpas. Läkemedlen kan också dämpa besvär från lederna och huden.

Cellhämmande läkemedel används oftast tillsammans med kortison när viktiga inre organ i kroppen är påverkade av SLE. De kan också användas som tillägg till kortison när sjukdomen annars kräver höga doser kortison under lång tid.

Det tar tid innan cellhämmande läkemedel verkar fullt ut. Det kan ta från några veckor upp till tre månader innan du känner av någon effekt, beroende på vilket cellhämmande läkemedel du använder.

Flera olika läkemedel

I första hand används mest läkemedel som innehåller de verksamma ämnena azatioprin, cyklofosfamid och mykofenolatmofetil vid SLE. Metotrexat kan användas om dina besvär till största delen består av ledvärk.

Att tänka på när du använder cellhämmande läkemedel

Meddela alltid läkaren om du tar andra läkemedel, eftersom de kan påverka varandra. Det gäller särskilt om du tar cellhämmande läkemedel som innehåller azatioprin.

Här är fler saker att tänka på:

• Undvik grapefrukt och grapefruktjuice om du tar läkemedel med cyklofosfamid, eftersom de kan påverka läkemedlens verkan.
• Drick inte alkohol eftersom risken för illamående och kräkningar kan öka.
• Kontakta läkaren om du är sjuk och riskerar att bli uttorkad, eftersom njurarna kan ha svårare att fungera som de ska med vissa läkemedel.
• Använd solskyddsmedel när du är i solen. Långvarig hämning av immunförsvaret kan öka risken för solskador i huden.

Hantera försiktigt

Du måste vara mycket försiktig när du hanterar cellhämmande läkemedel, eftersom det är viktigt att andra personer inte får i sig något av läkemedlet. Undvik att dela eller krossa tabletter och lämna alltid tillbaka överblivna läkemedel till ett apotek.

Behandling vid graviditet och amning

De flesta cellhämmande läkemedel ska inte användas när du är gravid. Du bör använda säkra preventivmedel under behandlingen och sluta ta läkemedlet minst tre månader före en planerad graviditet. Det gäller både män och kvinnor.

Prata med en läkare inför en planerad graviditet. Det finns cellhämmande läkemedel som går att fortsätta använda under en graviditet.

I de flesta fall ska du inte amma om du behandlas med cellhämmande läkemedel. Men det finns läkemedel som kan fungera med amning, fråga din läkare.

Du kan bli känslig för infektioner

Du kan lättare få infektioner eller börja blöda när du tar cellhämmande läkemedel. Det beror på att cellhämmande läkemedel påverkar benmärgen, vilket kan leda till för lågt antal vita eller röda blodkroppar eller blodplättar.

Det är viktigt att du söker läkare om du har tecken på infektion i kroppen. Symtom på infektion kan till exempel vara:

• feber
• hosta eller halsont
• diarréer
• utslag på huden.

Ett annat symtom på infektion är att du behöver kissa ofta.

Ofta går det att minska påverkan på benmärgen genom att minska dosen läkemedel.

Biverkningar

De olika läkemedlen kan ge många olika typer av biverkningar. Prata med en läkare för att få veta vilka biverkningar som gäller för det läkemedel du tar.

Vanliga biverkningar för de flesta cellhämmande läkemedel är att må illa och få besvär med magen när behandlingen just har startat. Ofta blir det bättre med tiden. Besvären kan variera och vara olika svåra beroende på läkemedel.

Andra vanliga biverkningar är att levern och blodet påverkas, därför behöver du regelbundet lämna blodprover under behandlingen.

Biologiska läkemedel används vid svåra sjukdomssymtom och kan hjälpa om du inte får tillräcklig effekt av kortison och cellhämmande läkemedel.

Biologiska läkemedel påverkar och bromsar specifika processer i immunsystemet på olika sätt. På så vis dämpas inflammationen vid SLE, eftersom den beror på att immunsystemet angriper den egna kroppen.

Hur snabbt läkemedlen ger effekt varierar. Några biologiska läkemedel kan ha mycket snabb effekt medan andra dröjer upp till sex månader innan de ger full effekt. Om du får bra effekt av ett biologiskt läkemedel är det ofta möjligt att fortsätta med det under lång tid.

Finns som tre olika läkemedel

Det biologiska läkemedel som används mest mot SLE innehåller det verksamma ämnet rituximab. Det används vid svåra skov, särskilt vid symtom från njurarna. Två nyare läkemedel är belimumab och anafrolimumab, som framför allt används vid svårbehandlade symtom från hud och leder.

Läkemedlen ges i form av en spruta eller dropp.

Att tänka på när du använder biologiska läkemedel

Eftersom biologiska läkemedel påverkar immunförsvaret bör du göra ett uppehåll om du får en infektion. Du bör vänta tills infektionen har läkt innan du återupptar behandlingen. Du kan också behöva göra uppehåll i behandlingen om du ska opereras.

Behandling vid graviditet och amning

Du som är gravid ska undvika biologiska läkemedel.

Prata alltid med en läkare i god tid innan en planerad graviditet om du använder biologiska läkemedel. I de flesta fall behöver du göra uppehåll en tid innan en planerad graviditet. Hur länge beror på vilket läkemedel du tar.

Läkemedlen bör inte användas under amning. Prata med en läkare.

Biverkningar

Biologiska läkemedel kan öka risken för infektioner.

Du kan också känna svaga influensaliknande symtom som att du fryser eller har ont i leder eller muskler. Detta kan komma i början av behandlingen och går vanligtvis över av sig själv. Du kan ta receptfria läkemedel som innehåller paracetamol för att lindra besvären, till exempel Alvedon.

Om sprutan ges i underhudsfettet kan huden kring det ställe där du har fått sprutan rodna, men det är vanligtvis ofarligt.

Vid SLE kan man ibland behöva ta andra läkemedel för olika följdsjukdomar som kan uppstå, till exempel blodpropp, högt blodtryck, höga blodfetter och benskörhet.

Vid blodpropp

När SLE orsakar blodpropp kan blodförtunnande läkemedel behövas.

Vid akut blodpropp är det vanligt att få blodförtunnande som spruta och i sällsynta fall dropp. Sprutan brukar innehålla lågmolekylärt heparin. Du kan sedan få gå över till att ta tabletter som innehåller warfarin, som du kan ta under längre tid.

Att tänka på vid blodpropp

Berätta alltid att du har SLE om du får akut blodpropp som kräver behandling med blodförtunnande läkemedel.

Behandlingar för andra följdsjukdomar

Läs mer om behandlingar för olika följdsjukdomar vid SLE:

• läkemedel för högt blodtryck
• blodfettsänkande läkemedel, som hjälper vid hjärt-kärlsjukdomar
• läkemedel för benskörhet, ibland även i förebyggande syfte om du tar kortison i höga doser eller under långa perioder.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.