Det här är läkemedel som kan användas vid kärlkramp:

• blodförtunnande läkemedel
• nitrater
• betablockerare
• kalciumflödeshämmare
• blodfettsänkande läkemedel
• ACE-hämmare.

Vilket läkemedel som läkaren väljer kan bero på vilka besvär du har och om du har andra sjukdomar. Du kan behöva kombinera olika läkemedel. Prata med en läkare om du har funderingar om din behandling.

Ibland kan läkemedel ge biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. En del personer får biverkningar av en läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna efter en tid. Kontakta din läkare om du har besvärliga biverkningar. Du kan behöva få en annan dos, prova ett annat läkemedel eller kanske en helt annan typ av behandling.

Risken att få hjärtinfarkt ökar när du har kärlkramp. Risken för detta kan minskas med bland annat blodförtunnande läkemedel.

Så här fungerar blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel minskar risken för uppkomst av blodproppar, och hjälper blodets eget system att lösa upp redan uppkomna blodproppar.

Det gör att risken för hjärtinfarkt minskar. Det finns olika typer av läkemedel som verkar på olika sätt:

• Trombocythämmande läkemedel förhindrar att blodplättarna klumpar ihop sig.
• Vitamin K-hämmare minskar effekten av vitamin K, som behövs för att blodet ska levra sig.
• NOAK, som är en förkortning av Non-vitamin K Orala Antikoagulantia. NOAK hämmar ett ämne i blodet som behövs för att blodet ska levra sig.

Trombocythämmande medel är vanligt

Du som har kärlkramp får oftast ta en låg dos varje dag av det verksamma ämnet acetylsalicylsyra, ASA. Om du är överkänslig mot detta kan du få läkemedel som innehåller klopidogrel.

Vid så kallad instabil kärlkramp får du oftast en mer kraftfull blodförtunning genom en kombination av acetylsalicylsyra och klopidogrel eller ticagrelor. Detsamma gäller om du har en annan sjukdom där risken för hjärtinfarkt är stor. Du kan också få denna kombination av läkemedel under de första månaderna efter en ballongvidgning.

Vanligen får du klopidogrel eller ticagrelor i några månader upp till något år efter en ballongvidgning eller efter en period av instabil kärlkramp. Därefter brukar behandlingen avslutas och du får fortsätta med enbart acetylsalicylsyra.

Ibland används vitamin K-hämmare eller NOAK

I vissa situationer kan det verksamma ämnet warfarin användas vid kärlkramp. Warfarin tillhör gruppen vitamin K-hämmare. Det används framför allt vid ökad risk för blodproppar, till exempel om du förutom kärlkramp även har förmaksflimmer som ökar risken för stroke. Även läkemedel ur gruppen NOAK används då.

Här kan du läsa mer om blodförtunnande läkemedel.

Nitrater finns i snabbverkande och i mer långverkande former.

Snabbverkande nitrater

Snabbverkande nitrater tar du under tungan om det är så kallade resoribletter, eller under läppen om det är så kallade buckaltabletter. De finns också som sprej, som tas under tungan.

Snabbverkande nitrater används för att häva akuta kärlkrampsanfall. Du märker effekten redan inom någon minut och smärta och tryck minskar. De verkar endast under kort tid och effekten varar upp till en halvtimme.

Du kan också ta de snabbverkande nitraterna i förebyggande syfte. Du som vet att du brukar få kärlkramp när du ska anstränga dig, kan ta en tablett strax innan du börjar. Buckaltabletter lägger du istället under läppen på liknande sätt. Dessa tabletter smälter inte utan tas ut ur munnen när ansträngningen är avslutad.

Du bör du alltid ha med dig snabbverkande nitrater om du har kärlkramp.

Exempel på snabbverkande nitrater är läkemedel som innehåller glyceryltrinitrat.

Långverkande nitrater

Långverkande nitrater tas i första hand i förebyggande syfte mot kärlkramp. De finns som tabletter, kapslar och plåster. Långverkande tabletter och kapslar tas oftast en gång om dagen. De får inte tuggas eller krossas.

Långverkande nitrater används ofta i kombination med betablockerare.

Exempel på långverkande nitrater är läkemedel som innehåller isosorbidmononitrat.

Så här fungerar nitrater

Snabbverkande nitratläkemedel tas upp i blodet genom slemhinnan i munnen. Det verkar snabbt genom att vidga kroppens och hjärtats blodkärl. Genom att blodkärlen i kroppen vidgas avlastas hjärtmuskeln, syrebristen i hjärtat minskar och bröstsmärtorna släpper.

De långverkande nitraterna ger en mer långvarig avlastning av hjärtat som används förebyggande så att du inte ska få bröstsmärta vid ansträngning.

Att tänka på 

Nitrater ska inte kombineras med läkemedel mot impotens. Om du gör det riskerar du att få ett kraftigt blodtrycksfall, som kan utlösa ett kärlkrampsanfall eller en hjärtinfarkt.

Avbryt inte en regelbunden behandling med långverkande nitrater på egen hand. En behandling bör endast avslutas i samråd med läkare.

Ibland kan du utveckla tolerans mot nitrater. Det innebär att dosen måste ökas för att läkemedlet ska ge samma effekt som den gjorde i början. Men om du följer läkarens dosering uppstår sällan sådana problem.

Förvaras i originalförpackning

Snabbverkande tabletter ska förvaras i sin originalförpackning tills de används. Förvara inte tabletterna lösa, till exempel i fickan eller i en doseringsask. Om du gör det kan det verksamma ämnet avdunsta.

Det är viktigt att veta hur många doser du kan ta vid ett kärlkrampsanfall och när du ska söka vård. Oftast rekommenderas att du söker vård om smärtan inte avtagit inom 15 till 20 minuter efter att du har tagit läkemedlet. Du kan oftast ta en andra dos cirka fem minuter efter den första om denna inte har hjälpt. Detta förutsätter att du inte har blivit yr eller fått någon annan besvärande biverkan. Fråga din läkare om hur många doser det går att ta i samband med ett anfall av kärlkramp.

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När du anstränger dig så ökar ditt blodtryck och hjärtat måste slå snabbare.

I blodkärlen och i hjärtat finns betareceptorer som tar hand om stresshormonerna. Betablockerande läkemedel blockerar receptorerna så att hormonerna har mindre effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen. Hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Vilka betablockerare används vid kärlkramp?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Vid kärlkramp, liksom vid högt blodtryck, används selektiva betablockerare i första hand.

Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna och andra organ. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar.

De selektiva betablockerarna påverkar framför allt hjärtat och blodkärlen, men de kan även påverka luftvägarna något. Om du har astma bör du tala om det för läkaren.

Här kan du läsa mer i texten Läkemedel vid högt blodtryck.

Det måste finnas kalcium i blodet för att musklerna i hjärtat ska kunna fungera och dra ihop sig. Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. Läkemedlen sänker pulsen och bromsar upp hjärtats arbete.

Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat går långsammare. Därmed minskas risken för kärlkrampsanfall.

Kalciumflödeshämmare påverkar inte kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Det finns två typer av kalciumflödeshämmare.

Den ena påverkar främst hjärtats muskelceller. Exempel är läkemedel som innehåller de verksamma ämnena verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen, minskar hjärtats arbete, och sänker även blodtrycket. Om du har så kallad stabil kärlkramp kan de minska besvären lika mycket som betablockerare och de kan användas när betablockerare är olämpliga. Det kan vara exempelvis på grund av astma. De används även vid vissa former av för snabb hjärtverksamhet.

Den andra typen påverkar främst blodkärlen ute i kroppen och innehåller till exempel felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen. De kan användas både av den som har kärlkramp och den som har högt blodtryck. De kan kombineras med betablockerare.

Här kan du läsa mer i texten Läkemedel vid högt blodtryck.

Den vanligaste typen av blodfettsänkande läkemedel som används vid kärlkramp är de så kallade statinerna, och framför allt de som innehåller atorvastatin eller rosuvastatin. Det finns två huvudtyper av kolesterol i blodet. Statiner sänker framför allt halten av det skadliga så kallade LDL-kolesterolet.

Om du har kärlkramp och tar statiner motverkas åderförfettningen och risken för hjärtinfarkt minskar.

Statinerna sänker inte bara LDL-kolesterolet utan dämpar även inflammation och har andra effekter som kan vara bra för blodkärlen.

När används statiner vid kärlkramp?

Du får ofta börja en läkemedelsbehandling om du exempelvis har haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller stroke. Läkemedlen minskar risken för att du ska få sjukdomen igen.

Här kan du läsa mer i texten Läkemedel vid höga halter av blodfetter.

Angiotensin-2 är ett ämne i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym som heter angiotensin converting enzyme, och förkortas ACE. Genom att läkemedlet minskar halten av angiotensin-2 vidgas blodkärlen och avlastar hjärtat.

När används ACE-hämmare vid kärlkramp?

ACE-hämmare används framför allt vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Ibland kan du ha kärlkramp samtidigt med hjärtsvikt. Hjärtsvikt kan upptäckas med hjälp av en ultraljudsundersökning av hjärtat. Ibland kan då ACE-hämmare kombineras med de andra läkemedlen mot kärlkramp. Även efter hjärtinfarkt kan behandling med ACE-hämmare vara aktuell.

Här kan du läsa mer i texten Läkemedel vid hjärtsvikt.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.