Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt. Läkemedlen kan till exempel hindra celler från att dela sig och bli fler, eller göra så att de förstör sig själva.

Det är vanligt att få flera sorters cytostatika samtidigt, eller efter varandra. Det gör behandlingen mer verksam. Vilka läkemedel som används beror framför allt på vilken cancersjukdom du har.

Olika sorters cancer är olika känslig för cytostatika. Vid en del former av cancer kan det behövas en annan typ av behandling.

Behandling med cytostatika kan hjälpa på olika sätt. Det beror på vilken cancersjukdom du har. Syftet med din behandling kan vara något av följande:

• bli av med cancern
• ta bort cancerceller som kan ha blivit kvar efter annan behandling, till exempel en operation
• krympa cancertumören så att den blir lättare att ta bort med operation eller strålbehandling.

Cytostatika när cancern inte går att bli av med

Cytostatika kan användas för att bromsa sjukdomen och lindra symtom om cancern inte går att i bli av med. Det kallas för palliativ vård.

Du som ska få cytostatika direkt i blodet kan få en tunn slang eller en liten dosa som opereras in i ett blodkärl. Det är för att slippa få ett stick varje gång du ska få läkemedlen. Dosan eller slangen tas bort när behandlingen eller uppföljningen är färdig.

Det finns olika sorters slangar och dosor, till exempel central venkateter, picc-line eller venport.

Du undersöks inför varje kur

Före varje ny behandlingskur behöver du väga dig. Du som är barn eller ungdom kan också behöva mäta din längd. Du får lämna ett blodprov som visar hur cytostatikan har påverkat olika blodvärden, eller exempelvis njurarna.

Resultaten visar om du kan börja med en ny kur eller om du behöver vänta lite mer på att kroppen ska återhämta sig. Ibland kan mängden cytostatika behöva ändras.

Behandling som förebygger biverkningar

Du kan behöva kortison eller andra läkemedel innan behandlingen med cytostatika börjar. Det kan vara för att minska risken för en allergisk reaktion, eller för att slippa må illa.

Viktigt att berätta om du använder andra läkemedel

Berätta för läkaren om du använder några andra läkemedel. Du kan behöva sluta med dem, om de kan påverka behandlingen med cytostatika. Det gäller också växtbaserade läkemedel eller naturläkemedel.

Undvik att röka och att dricka alkohol

Att inte röka och dricka alkohol gör att resultatet av behandlingen kan bli bättre, och du hjälper kroppen att klara av behandlingen. Det minskar också risken för till exempel infektioner.

Det är bra om du förbereder dig så att du kan låta bli att röka och att dricka alkohol när du får behandling.

Läs mer om hur du kan ändra dina alkoholvanor. Du kan också få hjälp att göra ett rökstopp eller att sluta röka, om du behöver.

Du kan bli undersökt på olika sätt för att se att behandlingen hjälper. Det är vanligt att bli röntgad, eller undersökt med exempelvis magnetkamera.

Du kan få byta cytostatika, eller få någon annan behandling om det behövs.

Läkemedel med cytostatika påverkar också friska celler. Det är orsaken till att man kan få biverkningar.

Olika personer kan få olika biverkningar, och biverkningarna kan vara olika besvärliga. Det kan bero på vilken sorts cytostatika det är, hur hög dosen är, hur många kurer du får och hur känslig just du är. Det har ingenting att göra med hur verksam behandlingen är.

Biverkningarna kan variera för samma person i olika perioder av behandlingen.

Här är exempel på biverkningar:

• En del mår illa.
• En del får besvär med trötthet och sömn.
• En del får infektioner.
• En del får blåmärken eller andra blödningar.
• En del får ont eller blir torra i munnen.
• En del kan få diarré eller förstoppning.
• En del ökar eller minskar i vikt.
• En del får besvär med huden eller naglarna.
• En del tappar håret.
• En del får besvär med sexlusten.
• En del får besvär med att minnas eller att koncentrera sig.

De flesta biverkningar försvinner när behandlingen är klar.

Viktigt att du orkar med behandlingen – det finns hjälp om du behöver

Det är viktigt att du orkar med hela behandlingen. Det finns hjälp att få om det är jobbigt. Berätta för personalen hur du mår. Du kan då få stöd och hjälp om du behöver.

Ibland kan läkaren justera mängden cytostatika så att det känns bättre, eller byta till ett annat läkemedel.

Behandling med cytostatika gör att det blir brist på celler som bildar olika blodkroppar. Det är orsaken till att du lättare kan få infektioner och till exempel blåmärken eller andra blödningar.

Risken för infektioner och blödningar är oftast störst sju till tio dagar efter en kur.

De flesta vuxna och barn som får cytostatika kan träffa andra personer om de orkar, trots att de lättare kan få infektioner. Det kan vara något annat som gäller om du får cytostatika som del av en stamcellstransplantation.

Prata med läkaren om du är osäker. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta mottagningen där du får behandling om något av följande stämmer:

• Du har hosta, eller feber över 38 grader.
• Du börjar blöda lättare än vanligt, eller får blåmärken lättare än vanligt.

Här är exempel på vad som kan hjälpa för att slippa eller lindra några vanliga biverkningar. Berätta för vårdpersonalen om dina biverkningar. En del kan du behöva behandling för. En del biverkningar kan du lindra själv.

Att slippa må illa

Cytostatika kan göra att du mår illa. En del mår så illa att de kräks. Illamåendet kan komma medan du får behandling, eller under det närmaste dygnet efter behandlingen. För en del kommer illamåendet några dagar senare.

Det finns läkemedel som lindrar, eller som gör att du slipper helt att må illa.

Minska tröttheten

Många känner sig mycket trötta och orkeslösa. De blir inte utvilade fast de sover.

Vila hellre ofta än länge om du är mycket trött när du brukar vara vaken. De flesta tycker att det hjälper att röra på sig.

Berätta för vårdpersonalen om du är trött. Tröttheten kan bero på blodbrist, och då kan du behöva behandling för det.

Läs fler råd om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Lindra besvär i munnen

Kroppens slemhinnor är extra känsliga för behandling med cytostatika. Det kan orsaka besvär, till exempel sår i munnen.

Det kan göra ont i munnen i upp till två veckor efter behandlingen med cytostatika. Det finns lokalbedövning som går att gurgla. En dietist kan ge råd och hjälp om det blir svårt att äta. Läs mer i texten Mat vid cancer.

En del får en vit beläggning på tungan. Det kan vara tecken på en svampinfektion. Det finns läkemedel mot svampinfektion.

Det är vanligt att bli torr i munnen. Det brukar gå över efter en till två månader. Det är viktigt att vara extra noggrann med munhygienen eftersom det är lättare att få karies om det är torrt i munnen. Läs mer i texten om muntorrhet.

Du kan behöva komma oftare till en tandläkare eller en tandhygienist än tidigare. Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Hjälp vid diarré eller förstoppning

Diarré eller förstoppning mellan behandlingarna beror på att tarmens slemhinna eller nerver påverkas tillfälligt. Det kan gå att lindra besvären själv. Läs mer i texten Mat vid cancer. Ibland behövs läkemedel.

Råd för att behålla vikten

Behandlingen med cytostatika blir mer verksam om vikten förändras så lite som möjligt.

Din vikt kan öka om du är stilla mer än tidigare, eller om du får kortison. Kortison är vanligt för att förebygga illamående men ökar också lusten att äta.

De flesta mår bättre av att röra på sig. Gör något som du tycker om och som känns bra. Läs mer om vad du kan göra i texten om fysisk aktivitet och fysioterapi vid cancer.

Din vikt kan minska om behandlingen med cytostatika påverkar hur du upplever smaker och konsistenser. Då kan det kännas svårare att äta.

I texten Mat vid cancer finns råd om vad du kan göra och hur du kan få hjälp om det behövs.

Smörj hud och naglar

En del cytostatika kan påverka huden eller naglarna.

Huden kan till exempel bli torr, röd, klia eller bli mer känslig för sol.

Naglarna kan bli skörare och få vita linjer.

Besvären brukar gå över när behandlingen är klar. Det finns kräm som du kan smörja huden och naglarna med så att det känns bättre.

Det är viktigt med skydd mot solen.

Håret kommer tillbaka om du tappar det

En del cytostatika kan göra att håret faller av efter någon vecka eller några veckor. Det är vanligast på huvudet. Håret kommer tillbaka när behandlingen är klar. Håret kan vara annorlunda och ha en annan färg än tidigare när det börjar växa ut igen.

Det går att få bidrag för peruk, och på en del håll även för lösögonfransar. Bidraget är olika i olika delar av landet. Det kan vara bra att prova ut peruken innan behandlingen börjar.

För dig som är barn eller ungdom ordnar läkaren en remiss i god tid innan håret faller av om du vill ha en peruk.

Att använda en så kallad kylmössa kan göra att håret inte faller av. När hårbotten kyls minskar mängden cytostatika som når hårcellerna. Du har på dig mössan varje gång du får behandling. Den kan fungera olika bra för olika personer. En del tycker att det gör ont att använda kylmössa.

Barn och ungdomar brukar inte använda kylmössa.

Minnet och koncentrationen

En del får svårare att till exempel minnas och att koncentrera sig. Det kan ta längre tid att få saker gjorda.

Berätta för vårdpersonalen om du har besvär med att minnas och att koncentrera dig. Det kan bero på blodbrist, och då behöver du behandling för det.

Besvären brukar försvinna när behandlingen är färdig.

För dig som är barn eller ungdom kan besvären bli bestående och ibland förvärras. Läs mer längre ner i texten.

Det kan hjälpa att du rör på dig regelbundet, och att du äter bra och vilar när du behöver.

Så kan du få en bättre sömn

En del cytostatika gör det svårare att somna eller att sova tillräckligt. Kortison kan också påverka sömnen.

Läs om vad du kan göra själv i texten om sömnsvårigheter. Säg till vårdpersonalen så att du kan få mer hjälp om du behöver.

Råd om sex och lust

Det är vanligt att sexlusten påverkas medan du får behandling. Det kan ha olika orsaker, till exempel hormonbrist eller hur du känner och tänker om din situation. För en del minskar lusten samtidigt som behovet av närhet ökar.

Du kan ha sex, om du vill. Tänk på att slemhinnorna kan vara skörare och du kan ha lättare att blöda. Använd kondom vid samlag. Cytostatika kan finnas kvar i spermier och andra kroppsvätskor i upp till 72 timmar efter att du har fått behandling. Läs mer i texten Cancer och sexualitet.

Hjälp med tankar och känslor

På allt fler vuxenkliniker finns kontaktsjuksköterskor. Kontaktsjuksköterskan ska vara ett särskilt stöd för dig som har cancer eller är närstående, till exempel om du behöver prata. Du kan också prata med sjukhusets kurator.

På alla barnkliniker finns konsultsjuksköterskor, kuratorer och psykologer. Läs mer i texten Barn och cancer.

Du kan också kontakta med en patientförening.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Cytostatika som kan ge särskilda biverkningar

Det finns cytostatika som kan ge särskilda biverkningar.

Det kan domna eller sticka i fingrar eller tår. Det brukar försvinna efter en tid. Exempel på cytostatika: cisplatin, vinkristin och oxalaplatin.

Njurarna eller hörseln kan påverkas. Exempel på cytostatika: cisplatin.

Hjärtat kan påverkas. Exempel på cytostatika: doxorubicin. Behandling mot hjärtsvikt kan hjälpa.

Risken för biverkningar kan öka ju längre behandlingen pågår. Det kan gå att byta till ett annat läkemedel.

Barn och ungdomar kan få komplikationer lång tid efter att behandlingen är klar. Det kan till exempel handla om hur du växer, eller att fertiliteten eller någon annan funktion i kroppen är påverkad.

De flesta barn och ungdomar behöver komma på uppföljande besök i vården länge. Du kan behöva fortsätta med besöken även när du är vuxen.

Läs mer i texten Barn och cancer.

Du behöver må tillräckligt bra för att orka med behandlingen, eftersom den kan vara påfrestande.

Fördelarna för dig med cytostatika ska vara större än nackdelarna i form av biverkningar. I annat fall kan det vara bättre att få till exempel strålbehandling, andra typer av läkemedel, eller ingen behandling alls.

Barn och ungdomar kan nästan alltid få cytostatika, om det är en del av behandlingen.

Cytostatika kan vara skadligt för ett foster. Undvik därför att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet.  

Behandling om du är gravid

Du som är gravid kan få behandling med cytostatika efter graviditetsvecka 14. Då är risken liten att fostret får skador. Det är viktigt att du berättar för läkaren om du tror att du är gravid.

Graviditet efter behandling med cytostatika

Cytostatika kan påverka äggen eller spermierna så att det blir svårare att få till en graviditet när behandlingen är klar.

Prata med läkaren innan behandlingen för att få veta vilka möjligheter som finns att bevara fertiliteten. Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. En del behandling kan påverka barnets fertilitet i framtiden.

Läs mer i texten Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Undvik att amma

Att amma kan vara skadligt för barnet om du får behandling med cytostatika, och även efter att behandlingen är klar. Undvik därför att amma. Det är olika för olika läkemedel hur länge de finns kvar i kroppen och påverkar bröstmjölken. Prata med läkaren.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Vad med och gör en vårdplan

Du som är vuxen och får behandling kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om vårdplanen.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Läs mer om att vara närstående och hur du kan få stöd.

På sidan Råd och stöd vid cancer finns kontaktuppgifter om du vill prata med någon. Du som är ung kan till exempel hitta stöd på webbplatsen Nära Cancer.

Här kan du läsa mer om stöd vid barncancer.

Barn som är närstående behöver stöd utifrån sina förutsättningar. Syskon behöver extra uppmärksamhet när ett barn eller en ungdom är sjuk och får behandling.

Här kan du läsa mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.