Rygg och nacke

Ryggbesvär hos barn

Det är ovanligt att barn har ont i ryggen. Men hos barn i puberteten är det vanligare. Det är för att barnet då ofta växer mycket på längden. Ryggbesvär hos barn är oftast lindriga och går över av sig själv. Ibland kan barnet behöva fysioterapi. Vid svårare besvär kan barnet behöva behandling med korsett eller operation, men det är ovanligt.

Det går oftast inte att hitta någon tydlig orsak till ryggbesvär hos barn. Hos barn som växer är det vanligt att värken kommer i samband när barnet gör ovana och ansträngande rörelser. Det kan till exempel vara tung fysisk aktivitet. Att sitta still länge och ofta kan också ge ont i ryggen.

Ryggvärk är vanligare bland barn och ungdomar som tävlar i sport och som växer snabbt. Läs om hur kroppen utvecklas under puberteten.

Ibland kan orsaken till värken vara diskbråck eller skolios.

Symtom

Ryggont är vanligast hos tonåringar. Då brukar det göra ont på någon av dessa ställen:

  • Det gör ont mitt bakpå ryggen. Det brukar kallas bröstryggen.
  • Det gör ont i nedre delen av ryggen. Det brukar kallas ländryggen.

Besvären är oftast inte så stora. Det varierar hur länge det gör ont. Oftast försvinner besvären av sig själv inom en vecka.

När och var ska jag söka vård

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Barnet har så pass ont i ryggen att hen undviker att röra på sig.
  • Barnet har ryggbesvär som kommer tillbaka ofta.
  • Barnet har haft ont i flera veckor.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har feber och samtidigt har ont i ryggen. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Stockholms län

Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.

Råd på andra språk

Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.

Undersökningar

Det är vanligt att barnet blir undersökt med en så kallad kroppsundersökning. Då kan barnet bli undersökt av en läkare eller en fysioterapeut.

Det kan också vara en naprapat eller en kiropraktor som undersöker barnet. Läs om undersökning hos kiropraktor och naprapat.

Ibland kan en läkare skriva en remiss till röntgen av ryggen. Det gäller om barnet haft mycket ont under lång tid. Röntgen kan också behövas om läkaren ser något vid kroppsundersökningen som hen vill undersöka.

Behandling

Det är bra att undvika sådant som utlöser smärtan. Att röra på sig är oftast bra för ryggen. Barnet kan delta i så mycket fysisk aktivitet som hen klarar av utan att besvären blir värre. Att undvika idrott i skolan kan göra att besvären blir värre efter en tid.

Lätta upp träningen

Barn som tävlar i idrott har oftare ont i ryggen. Besvären beror oftast på ett för tufft träningsprogram. Då behöver träningen lättas upp tills besvären försvinner. Det är bra att försöka hitta en mer lagom nivå för tävling och träning om besvären inte blir bättre. Barnet behöver bli undersökt om symtomen är svåra och inte går över.

Fysioterapi

Fysioterapi kan göra att barnets ryggmuskler och magmuskler blir starkare. Läs om fysioterapi. Simning kan vara en bra träningsform.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din och barnets vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Läs mer på 1177.se

Så fungerar skelett och leder

Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Så växer barn

Barn är olika och växer olika. Det är mycket vanligt att barn i någon utvecklingsfas kan vara längre eller kortare än jämnåriga barn. Hur långa föräldrarna är påverkar hur barnet växer. Vilken miljö barnet växer upp i kan också påverka. Det är ovanligt att det beror på någon sjukdom.

Så utvecklas kroppen under puberteten

Någon gång mellan 8 och 14 år kommer de flesta i puberteten. Puberteten är den period då kroppen utvecklas från barn till vuxen. Den som har en tjejkropp brukar komma i puberteten tidigare än den som har en killkropp. Hur man upplever puberteten varierar mycket från person till person.

Bäckenbrott

Du kan få ett bäckenbrott om du ramlar eller är med om en olycka.

Till toppen av sidan