Det här kan vara symtom på fibromyalgi:

• Du har ont i kroppen under en lång period.
• Du har ökad känslighet för smärta. Det betyder att du kan få ont av sådant som inte gör ont hos friska personer.
• Du har stela muskler och domningar.

Det är också vanligt att ha besvär med magen, ha svårt att sova och känna sig trött.

Ont på olika ställen i kroppen

Smärtan måste finnas på flera olika ställen i kroppen för att du ska kunna få diagnosen fibromyalgi.

Ofta kan det göra mer ont i vissa kroppsdelar än andra. Det vanligaste är att du har ont i nacken, axlarna och i nedre delen av ryggen. En del har också ont i lederna.

Ont under en lång period

Du ska ha haft ont i minst tre månader för att kunna få diagnosen fibromyalgi. Hur ont det gör kan vara olika från en dag till en annan.

Värken kan komma i perioder

Var i kroppen det gör ont kan variera. Många som har fibromyalgi har ont i musklerna hela tiden. Hos en del kan värken komma i perioder.

Smärtan kan också sprida sig till flera ställen i kroppen och bli mer eller mindre långvarig.

Ökad känslighet för smärta

Personer med fibromyalgi har en ökad känslighet för smärta. Det innebär att du får ont av sådant som oftast inte gör ont hos friska personer, till exempel ett lätt tryck eller att en muskel drar ihop sig.

Det här skiljer fibromyalgi från andra sjukdomar eller tillstånd med muskelsmärtor:

• Vid fibromyalgi är den ökade känsligheten för smärta mer tydlig.
• Vid fibromyalgi är smärtan mer utbredd än vad den är när du till exempel har belastat en muskel för mycket.

Stela muskler och domningar

När en muskel gör ont är det svårare att röra den. Många som har fibromyalgi har svårt att lyfta och bära tungt, och att springa eller gå i trappor. Du kan också känna dig stel i musklerna, särskilt på morgonen. Det är även vanligt att få domningar och stickningar.

Andra kroppsliga besvär

Vid fibromyalgi är det också vanligt att du har följande besvär:

• Du har besvär med magen, till exempel magknip, ökad mängd gaser, omväxlande diarré och förstoppning.
• Du behöver kissa ovanligt ofta.
• Du känner dig torr i munnen.

Det här är besvär som många kan ha, men det är vanligare om man har fibromyalgi.

Kontakta en vårdcentral om du har värk i kroppen som har kommit nyligen och som inte går över på ett par veckor, eller om värken ger besvär i vardagen.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Det är inte säkert att fibromyalgi kan förebyggas, men troligtvis finns det saker du kan göra för att minska risken att få sjukdomen. Långvarig smärta kan öka risken för att utveckla fibromyalgi.

Du kan behöva förändra ditt sätt att arbeta och använda kroppen för att undvika belastningsskador om du har smärta som orsakas av ditt arbete.

Försök att hålla arbetet på en rimlig nivå så att du får tid och energi över för att träna och vila.

Vänta inte med att söka hjälp om du känner dig stressad eller har för mycket att göra och får svårt att sova.

Det är viktigt att du som har fibromyalgi får veta så mycket som möjligt om sjukdomen och hur du kan leva ett bra liv med fibromyalgi.

Det kan vara jobbigt att ha en sjukdom som ger långvarig värk. Då är det bra att veta att sjukdomen inte är farligt. Det finns ingen ökad risk för att få autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism.

Rör på dig

Rör på dig på ett sätt som känns bra och som du orkar med. Fysisk aktivitet motverkar smärta framöver, även om du tillfälligt får mer ont. Många känner sig även lugnare och sover bättre av fysisk aktivitet.

Du kan bli rädd för att röra dig och bli mer och mer stillasittande om du har haft ont under en längre tid. Det gör att musklerna blir svagare och att din kondition blir sämre. Då kan du lätt få träningsvärk om du anstränger dig på ett sätt du inte är van vid. En sådan träningsvärk betyder inte att något är fel.

Hitta en träningsform som passar dig

Promenader, vattengymnastik och simning är aktiviteter som ofta passar bra. Du får pröva dig fram till en aktivitet som du tycker om.

Öka träningen lite i taget

Öka träningen sakta om du känner att du vill träna mer. Även en kort promenad på tio minuter påverkar din hälsa positivt. Så småningom kan du öka till att gå lite längre tid och kanske något snabbare.

Värme kan lindra

Värme kan lindra smärta tillfälligt. Du kan köpa en värmedyna på ett apotek eller ta en varm dusch eller ett bad. Det kan minska smärtan och göra att du känner dig mindre stel eller mer avslappnad.

Du behöver en bra sömn

Det är viktigt att sova bra. Sömnen kan störas om du har ont, samtidigt som dålig sömn ger mer värk.

Försök att undvika att vila eller sova på dagen. Det kan göra att du sover sämre på natten.

Du får berätta om dina besvär. Du kan också få fylla i ett formulär med frågor om kroppsliga och psykiska besvär. Det är också vanligt att få göra en så kallad smärtteckning. Då markerar du på en bild var på kroppen det gör ont.  

Läkaren gör en kroppsundersökning och testar smärtkänsligheten genom att trycka på olika delar av din kropp.

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom

Det finns inte några prover eller röntgenundersökningar som kan visa om du har fibromyalgi. Eftersom symtomen kan ha andra orsaker kan du ändå behöva lämna ett blodprov eller göra en röntgenundersökning.

Det finns en del reumatiska sjukdomar som har symtom som påminner om fibromyalgi. Det finns även andra sjukdomar som kan ge till exempel muskelvärk.

Behandling av fibromyalgi kan innehålla flera delar:

• fysiska behandlingar, till exempel fysisk träning och avslappningsövningar
• läkemedel
• psykologisk behandling
• multimodal smärtbehandling då flera olika metoder används samtidigt.

Fysisk aktivitet som behandling

Du kan få ett recept på fysisk aktivitet, FaR. Det kan du få av till exempel en läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut. Du får också förslag på aktiviteter som kan passa bra.

Träning som leds av en fysioterapeut rekommenderas ofta vid fibromyalgi. Fysioterapeuten kan också hjälpa dig att prova ut ett bra träningsprogram som du sedan tränar efter på egen hand.

Behandling med avslappning, tens och massage

Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller en psykolog att träna in en avslappningsteknik eller att träna mindfulness. Det kan lindra värken och göra det lättare att somna.

Tens är en metod för smärtlindring som också kan hjälpa. 

Många tycker att massage kan lindra värken, åtminstone för stunden. Massage kan också vara ett sätt att bli avslappnad.

Receptfria smärtstillande läkemedel

Det finns inget läkemedel som gör att du blir helt frisk från fibromyalgi, men det finns flera läkemedel som kan lindra besvären.

Receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol kan hjälpa om du har lindrig värk.  

Smärta vid fibromyalgi brukar inte lindras med antiinflammatoriska läkemedel, NSAID, som innehåller det verksamma ämnet ibuprofen eller naproxen. De kan hjälpa om du även har någon annan smärta.

Du ska bara använda de här läkemedlen om du verkligen känner ett de minskar din smärta och hjälper dig att vara mer aktiv.

Läkemedel som du kan få på recept

Det finns olika typer av läkemedel kan användas för behandling av fibromyalgi.

SNRI-preparat används vid behandling av nervsmärta och också vid behandling av depression och ångest. De kan minska smärta och göra det lättare att röra sig vid fibromyalgi, även om de inte hjälper alla.

Tricykliska antidepressiva läkemedel kan hjälpa vid fibromyalgi. De fungerar även vid smärta som beror på skadade nerver ute i kroppen, eller på skador eller sjukdomar i centrala nervsystemet, till exempel hjärnan.

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tramadol kan ibland användas. De bör endast användas tillfälligt vid mycket svår värk på grund av risken för att bli beroende.

Läkemedel som innehåller pregabalin eller gabapentin kan minska smärta, lindra ångest och även förbättra sömnen vid fibromyalgi. De bör skrivas ut av en smärtläkare på grund av risk för beroende.

Psykologisk behandling

Hur du tänker om dina besvär har stor betydelse för hur du klarar att hantera din situation.

En psykologisk metod som kan hjälpa är kognitiv beteendeterapi, KBT. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har fibromyalgi.

Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, våga röra dig utan att vara rädd och minska de negativa tankarna.

Behandlingen består ofta av samtal. Du får även praktiska uppgifter som du får utföra mellan träffarna.

Multimodal smärtbehandling

Vid multimodal smärtbehandling används olika metoder samtidigt. Behandlingen anpassas efter vilka besvär du har. Du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog.

I behandlingen ingår bland annat föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress. Det kan också vara enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer och kan få övningar att göra hemma. Du kan också få läkemedel utskrivna om du behöver det.

Syftet med behandlingen är främst att öka dina möjligheter att leva ett så bra liv som möjligt både på fritiden och i arbetslivet.

Vid fibromyalgi förstärks smärtsignalerna. Det innebär att sådant som inte brukar gör ont är smärtsamt om du har fibromyalgi. Fibromyalgismärtan ska därför inte tolkas som ett tecken på att något i kroppen är skadat.

Nerverna skickar signaler till hjärnan

Smärtsystemet är en del av kroppens nervsystem. När nerverna i musklerna signalerar smärta skickas signaler till nervcellerna i ryggmärgen. Där kan smärtsignalerna gå vidare oförändrade eller dämpas och bli svagare. De kan också förstärkas och bli kraftigare.

Kroppens system samverkar

Fibromyalgi kan ge många symtom. Det kan därför vara svårt att veta vad som har orsakat sjukdomen från första början.

En förklaring till detta är att hjärnans smärtsystem har förbindelser med de system som reglerar immunförsvar, sömn, humör och hur vi reagerar på stress. Det innebär till exempel att stress kan förvärra smärta, och smärta kan orsaka stress.

Detsamma gäller för relationen sömn och smärta. Det är mycket vanligt att personer som har haft ont länge har sömnproblem och att personer som har problem med sömnen har värk. Det kan vara svårt att avgöra om sömnproblemen eller smärtproblemen kommer först.

Det kan finnas flera orsaker till att en person får fibromyalgi. Det kan till exempel vara så att du har ont i någon del av kroppen i flera år innan du utvecklar fibromyalgi. Stress och dålig sömn kan bidra.

Olika personer har olika stor risk för att få fibromyalgi, och sjukdomen kan vara ärftlig. Oftast går det inte att peka ut någon säker orsak till att du får fibromyalgi.

Att leva med långvarig smärta ökar risken för både psykiska och fysiska sjukdomar. Att ständigt ha ont kan till exempel leda till ångest och depression. Det är också lätt att bli fysiskt passiv och gå upp i vikt eftersom det gör ont när du rör dig. Även sömnen påverkas negativt och tröttheten gör att en del drar sig undan socialt umgänge. Det kan i sin tur ytterligare öka den psykiska ohälsan.

Detta kan göra att både din hälsa och ditt välmående blir allt sämre med tiden. Det är viktigt att du är medveten om detta. Försök att leva så hälsosamt som möjligt och gör sådant som ger dig glädje och energi trots att du har ont.

Du ska undvika läkemedel när du är gravid. Diskutera andra former av smärtlindring med en läkare. Det är också viktigt att du håller dig fysiskt aktiv så att du är så stark som möjligt i slutet av graviditeten och när barnet har kommit.

Det finns inga hinder för vaginal förlossning på grund av fibromyalgi.

Det är bra om du försöker se mer till vad du faktiskt kan och orkar, än till vad som känns svårt och omöjligt. Det är viktigt att du inte låter smärtan ta över livet. Fortsätt att göra det som du tidigare har tyckt om och mått bra av.

Du kan få mer ont när du rör dig, men den smärtan är inte farlig. Den är inte ett tecken på att sjukdomen har förvärrats.

På arbetet kan du behöva hjälp av företagshälsovården för att hitta rätt teknik och rätt utrustning i arbetet. Här kan små förändringar ofta göra stor skillnad.

Problem med sömnen

Många personer med fibromyalgi har problem med sömnen på grund av att de ständigt har ont. Smärtan kan göra att du vaknar ofta på natten och därför inte känner dig utvilad på morgonen. Det är främst den djupa sömnen som påverkas. Det gör att många som har fibromyalgi ständigt känner sig trötta.

Dålig sömn, stress och smärta kan tillsammans göra att du får svårare att koncentrera dig och att komma ihåg saker.

Långvarig smärta kan göra dig nedstämd

Fibromyalgi är inte en psykisk sjukdom, men långvarig smärta kan leda till att du blir nedstämd och orolig. Att ha ont leder också ofta till långvarig stress.

Hur du mår har betydelse för hur du upplever de olika symtomen. Det gäller inte bara vid fibromyalgi utan vid alla långvariga smärttillstånd. Oro, ängslan, stress och depression kan förstärka symtom som smärta, trötthet och dålig sömn.

Som närstående kan det vara svårt att se någon som ständigt har ont.

Det är viktigt att den som har fibromyalgi är fysiskt aktiv. Därför är det bra om du som är närstående inte hjälper till alltför mycket. Låt den som har fibromyalgi fortsätta att vara aktiv i familjen och i arbetslivet.

Samtidigt orkar personer med fibromyalgi inte med de fysiskt största utmaningarna. Som närstående kan det vara svårt att balansera mellan att vara lyssnande och medkännande, samtidigt som du vill att den som har ont ska kunna tänka på andra saker än sina besvär.

Det kan vara klokt att prata igenom de här sakerna tillsammans. Du kan till exempel kontakta familjerådgivningen för samtal om du känner att det behövs.

Sex och samlevnad vid fibromyalgi

Den ökade smärtkänsligheten hos en person med fibromyalgi kan leda till att sexlivet blir svårare. Som partner kan du till exempel vara rädd för att orsaka smärta.

Det är viktigt att ni kan prata med varandra om vad som känns bra och vad som känns mindre bra.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.