Hälsporre - ont under hälen
Under foten sitter en bred och tjock sena som är ett viktigt stöd. Du kan få ont i senfästet under hälen om du överbelastar senan när du går eller springer. Ibland bildas en påbyggnad av benet på undersidan av hälen. Den ser ut som en sporre på röntgen, och kallas därför hälsporre.
Besvären beror ofta på att du har gått eller sprungit för mycket i skor som inte varit anpassade för det. De brukar gå över med tiden, men det kan ta lång tid. De flesta är bra efter ett år.
Symtom
När du har hälsporre brukar det göra ont under eller på insidan av hälen när du går eller står. Smärtan brukar gå över när du har gått en stund. Det är senfästet och inte själva hälsporren som gör ont.
Det är inte ovanligt att få problem med hälsporre igen om du har haft det tidigare.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om besvären inte går över trots att du har vilat från promenader eller löpning och skaffat anpassade skor och inlägg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Vad kan jag göra själv?
När du har hälsporre bör du i första hand se över dina skor. Skorna ska vara stadiga och sulan ska vara mjuk under hälen. Du kan prova stötdämpande inlägg som kan köpas i skoaffärer, sportbutiker och apotek. Det är viktigt att du avlastar foten när du har börjat få ont under hälen.
Du bör vila från framför allt löpning och promenader tills du inte längre har ont. Aktiviteter som inte belastar hälen går däremot bra, till exempel cykling och simning.
Du kan ta kortare promenader när du inte längre har ont. Du kan sedan utöka promenaderna allt eftersom besvären minskar.
Behandling
Det finns flera sätt att lindra besvären vid hälsporre.
Fysioterapi
Det kan vara bra att träffa exempelvis en fysioterapeut för att lindra besvären. Hos fysioterapeuten kan du få hjälp med bland annat stretchning, tejpning av foten och övningar du kan göra hemma. Det finns också möjlighet att få så kallad stötvågsbehandling. Fysioterapeuten kallas ibland sjukgymnast.
Du kan också vända dig till en kiropraktor eller naprapat.
Läkemedel
Har du mycket ont kan du prova receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.
Du rekommenderas läkemedel med paracetamol om du är gravid eller om du är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom och har tidigare haft magsår.
Individuellt utformade skoinlägg
Du kan behöva ha personligt utformade inlägg i skorna om du får svårare besvär. Du kan få hjälp med det av en ortopedingenjör på en ortopedteknisk mottagning. Om du behöver hjälp att hitta en sådan mottagning kan du fråga din läkare.
Kortisonspruta
En läkare kan ge en kortisonspruta under hälen om inget annat hjälper. Det kan göra att du får mindre ont under några veckor, men innebär också en ökad risk att du överbelastar foten under tiden. Därför brukar läkare försöka undvika att ge kortisonsprutor vid hälsporre.
Operation
Har du svåra problem som inte går över på annat sätt finns det också möjlighet bli opererad.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.