Det kan kännas svårt att leva upp till kraven på hur man ska se ut. Bilder av personer som ser perfekta ut i reklam och sociala medier kan öka stressen. Men många bilder är retuscherade och visar inte verkligheten. Du är inte ensam om att känna den stress som dessa bilder skapar. Läs mer om kropp och utseende på UMO.se.

Att ha komplex eller störa sig på någon detalj i sitt utseende är vanligt. Du kan ha dysmorfofobi om du mår mycket dåligt över hur du ser ut och det påverkar ditt liv varje dag.

Även om dysmorfofobi handlar om utseendet har det ingenting med ytlighet att göra. Det är en psykiatrisk diagnos som har mycket gemensamt med OCD – tvångssyndrom.

Du kan känna igen dig i ett eller flera av de här symtomen om du har dysmorfofobi:

• Du tänker minst en timme om dagen på en eller flera saker som du tycker är fel med ditt utseende.
• Du känner dig nedstämd, deprimerad eller har ångest över ditt utseende.
• Du försöker dölja det du tycker är fult eller fel, till exempel med smink eller kläder.
• Du har gjort kosmetiska ingrepp för att rätta till det som du tycker är fult eller fel, men är fortfarande inte nöjd med ditt utseende.
• Du undviker att se dig i spegeln, eller ser dig i spegeln väldigt ofta för att känna dig lugnare.

De här besvären gör det svårt för dig att arbeta, studera och sköta din ekonomi. Du kan också ha svårt att umgås med andra människor och göra saker som du tycker om på fritiden.

Du kan ha dysmorfofobi om du har haft dina besvär i sex månader eller längre.

En eller flera saker som stör

En del upplever att någonting med utseendet är ojämnt, snett eller bara känns fel. Det kan vara en eller flera saker med utseendet som stör dig och det kan gälla vilka kroppsdelar som helst.

Det är vanligt att du som har dysmorfofobi oroar dig över något av följande:

• Hudens ojämnheter, rynkor eller färg.
• Detaljer i ansiktet, till exempel form och storlek på näsa, mun, ögon eller öron.
• Håret, till exempel att ha för mycket kroppsbehåring eller att vara tunnhårig.
• Muskler, till exempel att inte ha tillräckligt mycket muskler.
• Kroppsformen, till exempel att ha fel form på ansiktet eller brösten.

Oftast ser inte andra personer det du ser hos dig själv, till exempel att du är ful eller ser konstig ut.

Kan leda till att du isolerar dig

Du som har dysmorfofobi ägnar mycket tid och energi åt att kontrollera, dölja eller rätta till detaljer i ditt utseende. Du kan tänka att du ser så ful eller konstig ut att du inte kan visa dig för andra. Du känner skam och ångest.

Dina tankar och känslor kan leda till att du undviker andra människor och har svårt att sköta till exempel ditt arbete eller dina studier. Du kanske slutar att göra saker du tidigare har tyckt om att göra. En del som har dysmorfofobi har också ätstörningar, OCD – tvångssyndrom eller ångestsyndrom.

Många med dysmorfofobi undviker sexuella eller intima relationer.

Att livet begränsas så mycket kan ge allvarliga konsekvenser som depression och självmordstankar.

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du eller någon annan har dysmorfofobi. Här kan du hitta vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ibland räcker det att du chattar eller videosamtalar med en läkare eller psykolog för att få hjälp.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv, eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer.

Hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Det finns behandling som hjälper vid dysmorfofobi. Behandlingen består av två delar:

• Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi – KBT
• Behandling med läkemedel.

Psykologisk behandling

I KBT-behandlingen får du först lära dig mer om vad dysmorfofobi är. Sedan går du och behandlaren igenom hur dysmorfofobin har påverkat ditt sätt att vara och dina tankar. Du får också berätta om vad du undviker att göra på grund av oro över ditt utseende.

Du får sedan stöd att stegvis minska tiden du lägger på att kontrollera och rätta till ditt utseende. Med stöd av terapeuten får du även börja utsätta dig för situationer du vanligtvis undviker. Behandlingen syftar till att du ska styras mindre av oro över ditt utseende och bli mindre begränsad i livet.

Oavsett var du bor i Sverige kan du få KBT-behandling ledd av en psykolog via nätet. Du kan läsa mer och ansöka om behandling här. Här kan du läsa mer om att få KBT på nätet.

Behandling med läkemedel

Du kan även ha hjälp av läkemedel som vanligtvis används vid depression, så kallade SSRI-läkemedel.

Det är viktigt att du som tror att du har dysmorfofobi tar det på allvar. Det är vanligt att känna skam, men genom att lära dig mer om sjukdomen kan de känslorna minska och du kan må bättre. Du kan då få lättare att hantera olika situationer i vardagen. Det kan också vara en förberedelse för att söka hjälp.

Försök att begränsa den tid du lägger på att dölja, rätta till eller kontrollera utseendet. Det kan minska dina problem längre fram.

Prata med andra

Försök att prata med någon du litar på och berätta att du inte mår bra. Det är särskilt viktigt att våga prata med någon om du har självmordstankar. Du kan också prata med någon anonymt på någon av de stödlinjer som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl.

När du börjar prata med andra hjälper det dig att börja tänka och känna annorlunda, eftersom du inte längre är ensam med dina tankar.

Ta reda på vad du behöver

Du är värd att må bra och känna dig nöjd med den du är. Försök att hitta tillfällen där du får vara med människor som bidrar till att du uppskattar dig själv.

Ofta tar tankar på utseende överdrivet mycket plats. Kanske har du glömt vilka andra saker som du tycker om att göra i livet? Vad innebär det för just dig att må bra? Svaren på de frågorna kan hjälpa dig att förstå vad du behöver för att må bra.

Kosmetiska ingrepp får dig inte att må bättre

En del personer med dysmorfofobi gör kosmetiska ingrepp. Det finns studier som visar att du troligtvis inte kommer att bli nöjd med resultatet. Även om ingreppet i sig gick bra. Du har fortfarande kvar din förvrängda upplevelse av hur du ser ut.

Att vara närstående till någon med dysmorfofobi kan vara svårt på flera sätt. Det är vanligt att bli påverkad av situationen och känna oro, nedstämdhet, maktlöshet och frustration.

Som närstående kan du berätta att behandling finns och hjälpa den som mår dåligt att söka vård. För att kunna få behandling är det avgörande att den som har de här problemen själv vill ta emot hjälp.

Bekräfta personen på rätt sätt

Det är vanligt att den som har dysmorfofobi ställer frågor om hur hen ser ut om och om igen till vänner och familjemedlemmar. Att svara på sådana frågor kan lindra personens ångest i stunden, men det gör att hen fortsätter att fokusera på och oroa sig över utseendet.

Försök att komma överens med den som har dysmorfofobi om att ni inte ska diskutera hens utseende. Du kan istället bekräfta hen genom att säga: ”Jag hör att du är orolig över ditt utseende, men mitt svar hjälper inte dig i längden”. 

Sök hjälp och stöd för egen del

Vill du komma i kontakt med andra närstående kan du kontakta OCD-förbundet  eller Ångestförbundet. Anhörigas riksförbund stödjer anhöriga och anhörigvårdare på olika sätt. De driver bland annat Anhöriglinjen, dit du kan ringa och få stöd och vägledning.

Du kan också kontakta din vårdcentral om du behöver stöd att hantera din oro. I vissa kommuner kan det finnas stöd till dig som är närstående.

Det är oklart varför vissa personer får dysmorfofobi. Men det finns saker som ökar risken, både biologiska, sociala och psykologiska.

Dysmorfofobi kan ha med erfarenheter från uppväxten att göra. En del som behandlats för dysmorfofobi beskriver att de har fått lära sig hemifrån att utseendet är viktigt. Andra har erfarenheter av att ha blivit retade eller mobbade för sitt utseende under barndomen. Sådana erfarenheter kan leda till rädsla för att bli avvisad.

En person med negativ kroppsuppfattning kan också ställa höga krav på sig själv. Många med dysmorfofobi beskriver att de vill att saker och ting ska vara perfekta. De är fokuserade på detaljer. Men att vilja vara perfekt påverkar ofta uppfattningen om den egna kroppen negativt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktig i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.