Dessa symtom är vanliga vid Ménières sjukdom:

• Du får kraftig yrsel utan att ha gjort något särskilt.
• Yrseln varar mellan tjugo minuter och upp till sex timmar.
• Yrseln förvärras när du rör på huvudet.
• Du mår illa och kräks.
• Du får nedsatt hörsel på ena örat samtidigt med yrseln.
• Du får lock för ena örat.
• Du får tinnitus i ena örat.

Mellan anfallen mår du som vanligt men du kan få nedsatt hörsel. Du kan också ha tinnitus och lock för ena örat.

Det mest typiska symtomet vid Ménières sjukdom är att symtomen från öronen varierar. Ibland hör du sämre och har mycket tinnitus, ibland är hörseln bra och du har ingen tinnitus.

De flesta som har sjukdomen har en ganska lindrig form med enstaka yrselanfall.

Oftast börjar besvären i 40-årsåldern, ibland senare. Det är mycket ovanligt att barn får Ménières sjukdom.

Du kan få förkänningar före anfallet

Många kan känna av att ett anfall är på väg att komma. Det kan kännas under någon timme upp till några dygn innan. Då kan du få symtom som ljudförvrängning, tinnitus och tryck i ena örat.

Varierar hur ofta anfallen kommer

Det varierar mycket hur ofta anfallen kommer. Du kan få upprepade, täta anfall, men ibland kan det gå flera år utan att du känner några symtom.

Det är vanligt att få nedsatt hörsel och tinnitus på ena örat om du har haft sjukdomen en längre tid.

Det kan ibland vara svårt att skilja Ménières sjukdom från migrän. Särskilt om du har migränattacker med endast yrsel, illamående och kräkningar, utan huvudvärk.

Det är bra att undvika skadlig stress, att minska saltet i maten och att vara fysiskt aktiv. Det är också bra att få tillräckligt med sömn och vila.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har Ménières sjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Den viktigaste undersökningen är en hörselundersökning. Den bör göras när du upplever att hörseln är sämre. Om hörselsymtomen med nedsatt hörsel, lock och tinnitus har försvunnit får du ibland komma tillbaka och göra testet när du känner att örat är sämre igen.

Läkaren gör också undersökningar för att utesluta att yrseln beror på något annat. Ibland görs en magnetkameraundersökning. Ofta får du en remiss till en öron-näsa-halsläkare för fortsatt utredning.

Det finns inget blodprov eller någon annan undersökning som kan visa att du har Ménières sjukdom. Diagnosen ställs när läkaren hittar den varierande hörselnedsättningen som är typisk för Ménières sjukdom och när du har de återkommande anfallen.

Det finns idag ingen behandling som kan hjälpa mot hörselnedsättning och tinnitus. Men det finns behandling som lindrar, till exempel att använda hörapparat och KBT.

Vid yrselanfall kan du ta läkemedel som minskar yrsel och illamående. Du kan ta dessa om du har förkänningar att ett anfall är på väg. Det kan räcka om du bara har några anfall om året.

Du som har stora besvär med täta attacker kan få behandling så att attackerna försvinner. Du kan till exempel få ett litet rör genom trumhinnan eller vätskedrivande läkemedel. Det gäller för läkaren och dig att tillsammans komma fram till vilken behandling som passar just dig bäst.

Under perioder med täta anfall kan du ta läkemedel mot yrsel två till tre gånger per dygn under två till fyra veckor. Det kan lindra och hjälpa till att avbryta perioden med symtom.

Det är inte klart vad Ménières sjukdom beror på. Sjukdomen anses bero på att trycket i innerörats vätskefyllda gångar inte fungerar som det ska.

Risken att få sjukdomen ökar om du har en nära släkting som har Ménières sjukdom eller om du har eller har haft migrän.

Läs mer om hur örat, hörseln och balanssinnet fungerar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.