Uretrit
Uretrit är en inflammation i urinröret. Det är vanligt att det svider när du kissar. Ibland kommer en flytning från urinröret. Oftast går besvären över av sig själv, men ibland behövs behandling.
Uretrit beror oftast på att det kommit in virus eller bakterier i urinröret. Uretrit är vanligast hos vuxna.
Liknar urinvägsinfektion
Att det svider när du kissar kan också bero på urinvägsinfektion. Besvären vid uretrit och urinvägsinfektion liknar varandra, men de har oftast olika orsaker.
Vid urinvägsinfektion finns det en infektion i urinblåsan eller njurarna. Det beror oftast på bakterier. Vid uretrit finns det en inflammation i urinröret. Det oftast beror på en infektion från virus eller bakterier. Ibland kan urinvägsinfektion ge upphov till uretrit. Läs mer om infektion och inflammation.
Det är viktigt att bli undersökt och få veta vad besvären beror på eftersom det är olika behandling för uretrit och urinvägsinfektion.
Symtom
Du kan ha uretrit om du har ett eller flera av följande besvär:
- Det bränner eller gör ont när du kissar.
- Du behöver kissa oftare.
- Det känns som att du inte kan tömma blåsan helt.
- Urinen luktar illa eller har en ovanlig färg.
- Det har ont eller känner ett obehag i magen eller i bäckenet.
- Det svider från urinröret även när du inte kissar
- Du kan få ont vid samlag.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du har uretrit.
Vänta tills det blir vardag om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Om det är bråttom
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har stora besvär.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökning och utredning
På vårdcentralen får du berätta om dina besvär för läkaren och lämna ett urinprov. Läkaren kan också göra en kroppsundersökning och en undersökning av underlivet. Då får du oftast ligga på rygg i en särskild undersökningsstol med benstöd.
Urinprovet kan oftast visa vad besvären beror på. Ibland visar urinprovet om inflammationen beror på virus eller bakterier. Beroende på vad provsvaret visar bestämmer läkaren sedan vilken behandling som behövs.
Ibland behövs fler urinprov
Ibland visar proverna ingenting trots att besvären finns kvar. Då kan du få lämna fler urinprover.
Ibland ger proverna inte något tydligt svar på vad som orsakar besvären. Det kallas ospecifik uretrit eller urinrörssmärtsyndrom. Då kan du få göra en utredning.
Cystoskopi och ultraljud
Läkaren kan göra fler undersökningar för att ta reda på vad besvären beror på. Det gäller om du har svåra besvär som inte går över eller kommer tillbaka ofta.
Undersökningen innebär att läkaren för in en liten kamera i urinröret och undersöker insidan. Det kallas cystoskopi. Det görs för att se om det finns en infektion eller inflammation. Läs om hur en undersökning med cystoskop går till.
Med hjälp av ultraljud kan läkaren undersöka njurarna och urinblåsan. Läs om hur en undersökning med ultraljud går till.
Ibland kan det bli nödvändigt att göra en undersökning med magnetkamera. Det är när läkaren vill undersöka om det har bildats fickor i urinröret. Läs om hur undersökning med magnetkamera går till.
Behandling
Behandlingen som du får beror på vad dina provsvar visar.
Om uretrit beror på infektion
Det är vanligt att få antibiotika om besvären orsakas av bakterier. Det kan till exempel vara om besvären beror på urinvägsinfektion, klamydia eller gonorré.
Ibland kan behandlingen vara så kallade antivirala läkemedel, men det är mer ovanligt. Det kan till exempel vara om infektionen beror på herpes eller kondylom. Dessa läkemedel kallas också virushämmande. Det betyder att läkemedlet inte tar bort viruset, men det lindrar besvären och hindrar viruset från att spridas. Det gör också att infektionen läker snabbare.
Behandling vid ospecifik uretrit – urinrörssmärtsyndrom
Du som har fått diagnosen ospecifik uretrit och har lindriga besvär kan vänta med behandling. Det är för att besvären kan gå över av sig själv. Men om du har svåra besvär är behandling med antibiotika vanligast. Då kan du också behöva läkemedel som lindrar smärta och dämpar inflammation.
Operation
Ibland kan en operation behövas. Det kan till exempel vara om undersökningarna har visat att det har bildats stenar eller fickor i urinröret.
Vad kan jag göra själv?
Det finns en del du kan göra själv för att undvika att få uretrit eller för att besvären ska gå över snabbare.
Använd milda produkter
Använd mild tvål eller barnolja när du tvättar underlivet. Parfymerad tvål kan irritera huden.
Undvik starka tvättmedel, intimvårdsprodukter, spermiedödande medel och vissa typer av glidmedel. En del kan behöva undvika latex, till exempel latexkondomer.
Tvätta lagom ofta
Tvätta inte underlivet för ofta eftersom det kan torka ut och irritera den känsliga huden i underlivet. En gång per dag räcker oftast.
Byt underkläder varje dag. Använd rena handdukar och undvik att dela intimvårdsprodukter med andra.
Skydda dig vid sex
Undvik också att ha oskyddat sex medan du har en infektion. Det finns annars en risk att infektionen sprids vidare. Det kan ibland göra att du får tillbaka infektionen senare.
Vad beror det på?
Uretrit kan ha olika orsaker. Ibland kan det vara svårt för läkaren att få fram ett tydligt svar på vad det beror på. Dessa orsaker kan ibland vara svåra att upptäcka och det kan ta tid att hitta den exakta orsaken till uretriten.
Bakterier och virus
Du kan få uretrit om det kommer in bakterier i urinröret. Det kan vara olika bakterier som orsakar inflammationen, till exempel klamydia, gonorré och mykoplasma.
Virus och andra bakterier kan också göra att du får uretrit.
Skada på urinröret
Ibland beror uretrit på att det finns en skada på urinröret.
Ospecifik uretrit
Många gånger går det inte att ta reda på vad som orsakar besvären med uretrit. Det brukar då kallas ospecifik uretrit eller urinrörssmärtsyndrom.
Ibland beror besvären på urinvägsinfektion
Att det svider när du kissar kan bero på att du har en urinvägsinflammation. Läs om urinvägsinfektion.
Irritation i urinröret orsakad av friktion
Att det svider kan också bero på en irritation längst ut i urinröret som orsakas av friktion under samlag. Irritationen i urinröret brukar då gå över inom ett till två dygn.
Andra orsaker
En del kan få uretrit av andra orsaker, men det är mer ovanligt.
Allergi eller överkänslighet
Uretrit kan ibland orsakas av allergi. Det kan hända om ämnet man har allergi mot kommer i kontakt med urinröret.
Allergi mot latex kan till exempel ge uretrit. Det kan till exempel vara om du har haft kateter i urinröret av latex eller annat material. Det kan också vara om du har en överkänslighet mot latexkondomer eller andra produkter som innehåller latex.
En del kemikalier kan orsaka irritation och inflammation om de kommer i kontakt med urinröret. Det kan till exempel vara starka tvättmedel, parfymer, intimvårdsprodukter, spermiedödande medel och vissa typer av glidmedel.
Tvätt för ofta eller för sällan
Att använda tvål med stark parfym eller att tvätta underlivet för ofta kan påverka urinrörets eget skydd mot infektioner och irritation.
Ibland kan bakterier och andra mikroorganismer samlas kring urinröret om man inte tvättar underlivet tillräckligt ofta, eller om man återanvänder smutsiga handdukar eller underkläder. Det kan även hända om man delar handdukar eller intimhygienprodukter med andra personer.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.