Bukspottkörteln finns i övre delen av magen, bakom magsäcken och framför ryggraden.

Vid akut inflammation i bukspottkörteln får du ett eller flera av följande symtom:

• Du får ont högt upp i mitten av magen, eller i ryggen mellan skulderbladen. Du kan också ha ont på båda ställena samtidigt. Det kan göra mycket ont, men du kan också ha mindre ont.
• Du mår illa och kräks.
• Du får feber, ofta brukar den vara runt 38 grader.

Symtomen kommer ofta snabbt och du känner dig ordentligt sjuk.

Att ha ont i magen är ett symtom som kan förekomma vid andra sjukdomar och behöver inte bero på en inflammation i bukspottkörteln. Här kan du läsa om fler orsaker till att ha ont i magen.

Kronisk inflammation utvecklas efter några år

Symtomen vid kronisk inflammation i bukspottkörteln utvecklas ofta under några år. Du har då ont på samma ställe och på liknande sätt som vid en akut inflammation. Ofta gör det mer ont när du har ätit eller druckit alkohol.

Du kan också få ett eller flera av följande symtom:

• Du minskar i vikt.
• Du får diarré. Efter några månader kan diarrén vara grå och vara svår att spola ner i toaletten.
• Du får högt blodsockervärde. Det kan utvecklas till diabetes efter några år.
• Du får gulaktig hud och gulaktiga ögonvitor, så kallad gulsot.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har inflammation i bukspottkörteln. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har mycket ont i magen och det inte går över. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Du får börja med att berätta om dina symtom när du är hos läkaren. Därefter undersöker läkaren dig, hen känner till exempel försiktigt på din mage. Du får också lämna blodprov.

Du kan behöva bli undersökt med ultraljud eller med datortomografi, om läkaren är osäker på varför du har ont eller om hen misstänker att inflammationen är kronisk.

Behandlingen beror på om det är en akut eller kronisk inflammation.

Behandling vid akut inflammation

Du får vård på sjukhus om du har en akut inflammationen i bukspottkörteln.

För de allra flesta går det bra att äta och dricka.

Det är ovanligt men ibland behöver man vänta med att äta och dricka tills inflammationen har börjat läka. Det brukar ta några dagar. Under tiden får du näring och vätska direkt i blodet, så kallat dropp.

Du får smärtstillande läkemedel om det behövs.

Ibland kan sjukdomen bli allvarlig. Då behöver du få intensivvård.

Behandling vid kronisk inflammation

Vid kronisk inflammation handlar det om att lindra symtomen. De läkemedel du får är följande:

• Smärtstillande läkemedel. Det finns olika typer av smärtstillande läkemedel. Vilka typer du får beror på hur ont du har.
• Läkemedel för matsmältningen. De ersätter bland annat de ämnen som bukspottkörteln inte längre kan tillverka.
• Extra vitaminer, om det behövs.
• Insulin eller andra läkemedel som används vid diabetes, om det behövs.

Du behöver läkemedlen hela livet eftersom kronisk bukspottkörtelinflammation är en sjukdom som inte går över. Det finns inte heller någon behandling som läker skadorna i bukspottkörteln.

Viktigt att inte dricka alkohol

Alkohol skadar bukspottkörteln. Vid kronisk inflammation är det mycket viktigt att sluta dricka alkohol helt och hållet. Det är därför en mycket viktig del i behandlingen.

De skador som bukspottskörteln redan har kan inte läka. Med det finns några saker som du kan göra för att den inte ska skadas ännu mer.

Det är nödvändigt att sluta dricka alkohol helt och hållet. Det minskar risken för att få fler akuta inflammationer. Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta dricka. Det finns behandling och stöd att få.

Rök inte. Rökning skadar bukspottkörteln, särskilt om du även dricker alkohol. Fråga din läkare om du vill ha hjälp att sluta röka.

Ät mindre mängd av fet mat. Det gäller särskilt om du har problem med gallsten. Detta eftersom gallsten kan leda till en inflammation i bukspottskörteln. Ibland kan gallblåsan behöva opereras bort, om du ofta har gallsten.

Vid kronisk inflammation kan man också ha svårt att ta upp fett i maten vilket kan orsaka mer besvär med diaréer.

Bukspottkörteln finns i övre delen av magen, bakom magsäcken och framför ryggraden.

Bukspottkörteln bildar så kallat bukspott som innehåller enzymer. Det är ämnen som behövs för att bryta ner mat i tarmen, så att kroppen kan ta upp näringen som finns i maten. Enzymerna kommer till tarmen genom gallgången.

Bukspottkörteln bildar även insulin som behövs för att ha en bra blodsockernivå.

Läs mer om matsmältningsorganen här.

Enzymer bryter ner vävnader

En akut inflammation börjar ofta med att cellerna i bukspottkörteln skadas och att enzymerna som annars ska bryta ner födan i tarmen läcker ut ur cellerna. Detta orsakar en inflammation som skadar bukspottkörteln

Vid en kronisk inflammation skadas cellerna mer och mer

Efter flera akuta inflammationer finns en risk att det blir en kronisk inflammation. Det beror på att inflammationen inte kan läka helt när större delar av bukspottkörteln är skadad. Det kan ta lång tid innan inflammationen blir kronisk, ibland flera år.

Bukspottkörteln fungerar allt sämre när fler och fler celler skadas. Till slut kan kroppen inte bryta ner maten som du äter.

När bukspottkörteln skadas kan den inte heller tillverka tillräckligt med hormonet insulin. Då stiger halten av blodsocker och du får så småningom diabetes.

Det finns olika orsaker till en akut inflammation och en kronisk inflammation.

Gallsten och alkohol är vanligaste orsaken till akut inflammation

De vanligaste orsakerna till akut inflammation i bukspottkörteln är följande:

• En gallsten har täppt till gallgången så att bukspottet inte kan komma ut i tarmen. Det gör bland annat att trycket ökar i bukspottkörteln, vilket i sin tur skadar cellerna.
• Alkohol ökar risken för inflammation. Alkoholen gör bland annat att bukspottet blir segare. Då stiger trycket i bukspottkörteln och cellerna skadas.

Akut inflammation i bukspottkörteln kan även bero på annat, även om det är ovanligt. Det kan till exempel vara höga halter av fetter i blodet eller att bukspottkörteln har skadats vid en undersökning eller behandling av gallgången.

Alkohol är den vanligaste orsaken till kronisk inflammation

Den vanligaste orsaken till kronisk inflammation är att man har druckit mycket alkohol i flera år.

Rökning ökar risken för sjukdomen. Det gäller särskilt om du även dricker stora mängder alkohol.

Det finns andra orsaker till kronisk inflammation i bukspottkörteln. Det kan till exempel vara gallsten, höga blodfetter eller vissa läkemedel.

Ibland går det inte att avgöra vad inflammationen beror på. Det gäller både för den akuta och för den kroniska inflammationen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.