Blod i avföringen hos vuxna
Att ha blod i avföringen kan ha olika orsaker. Det beror oftast på hemorrojder eller en spricka i ändtarmsöppningen. Besvären går ofta över av sig själv. Men om blödningarna beror på en sjukdom behöver du få behandling.
Den här texten handlar om blod i avföringen hos vuxna. Blod i bajset hos barn kan ha andra orsaker.
Inom vården används ofta ordet avföring. Det är ett annat ord för bajs.
Blodet kan se olika ut
Blod i eller på avföringen kan visa sig på följande sätt:
- Det kan vara ljusrött och vara utanpå avföringen.
- Det kan komma blod på papperet när du torkar dig.
- Det kan synas mörkt eller ljust blod i toaletten.
- Blodet kan vara mörkt eller svart och blandat i avföringen.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har blod i avföringen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Det finns sjukdomar som ger symtom i form av blod i avföringen. Kontakta därför alltid en vårdcentral om du har blod i avföringen.
Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du blöder kraftigt eller har ont. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökningar och utredningar
Det är viktigt att du blir undersökt av en läkare om du har blod i avföringen. Besvären går ofta över av sig själv och då behöver du ingen behandling. Men om blödningarna fortsätter kan de bero på en sjukdom. Då är det viktigt att du får en diagnos och behandling.
När du träffar en läkare får du berätta om dina besvär och hur länge du haft dem. Du kan få lämna ett prov på avföringen, så kallat avföringsprov. Provet visar om det finns blod i avföringen som inte syns. Du får också berätta om du använder några läkemedel. Du kan även få lämna blodprover.
Därefter undersöker läkaren ändtarmsöppningen, både med fingret och med ett rektoskop.
Oftast vill läkaren att hela tjocktarmen ska undersökas. Du undersöks då med koloskopi eller datortomografi av tjocktarmen. Du får då en remiss till undersökningen.
I vissa fall behöver även magsäck, tolvfingertarm och tunntarm undersökas för att hitta orsaken till blödningarna.
Om det känns pinsamt
Många tycker att det känns pinsamt eller obehagligt att söka vård för problem med ändtarm och avföring. Men för läkaren eller sjuksköterskan som gör undersökningen är det inga konstigheter, utan en vanlig del av jobbet.
Det brukar kännas bättre om du berättar hur du känner. Det kan också hjälpa att tänka att det är viktigt att göra undersökningen för att utreda sina besvär.
Vad beror det på?
Det kan finns flera orsaker till att du har blod i avföringen.
Spricka i ändtarmsöppningen
En av de vanligaste anledningarna är att blodet kommer från en liten spricka eller ett litet sår i ändtarmsöppningen, så kallad analfissur. Blodet är då ljusrött och finns utanpå avföringen. Det gör också ofta ont i ändtarmsöppningen. En spricka kan uppstå om du har förstoppning.
Hemorrojder
Hemorrojder är en annan vanlig orsak till att det blöder. Då buktar ändtarmens slemhinna ut, antingen innanför eller utanför ändtarmsöppningen. Det brukar blöda, klia eller svida runt ändtarmsöppningen. Blodet är ljusrött och syns utanpå avföringen. Det kan komma blod på pappret när du torkar dig efter toalettbesöket. Du kan också se blodstänk i toaletten.
Läkemedel
Vissa läkemedel kan ibland orsaka blödningar i mag-tarmkanalen om du använder dem ofta. Exempel på sådana läkemedel är följande:
- Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra.
- Läkemedel som tillhör en grupp som kallas för cox-hämmare eller NSAID, exempelvis naproxen och ibuprofen.
- Blodförtunnande läkemedel.
Magsjuka
Ibland kan det komma blod i avföringen om du har varit magsjuk länge eller har haft en kraftig tarminfektion. Det beror på att slemhinnan i tarmen har blivit skör.
Magsjuka som orsakas av bakterierna campylobakter eller ehec är exempel på infektioner som kan ge blod i avföringen.
Polyper i tjocktarmen
En del kan få blod i bajset av att ha polyper i tjocktarmen, även om det är ovanligt. En polyp är en form av utväxt i slemhinnan och ser ut som en knopp eller stjälk.
Inflammatorisk tarmsjukdom
Du kan ha blod i bajset om du har ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Båda är så kallade inflammatoriska tarmsjukdomar. Vid båda sjukdomarna har du också ont i magen och diarréer.
Brustet eller blödande magsår
Blod från ett brustet eller blödande magsår i magsäcken eller tolvfingertarmen kan göra att bajset blir svart. Då kan du också ha ont i den övre delen av magen.
Tjocktarmscancer eller ändtarmscancer
Att ha blod i bajset kan vara ett symtom på tjocktarmscancer eller ändtarmscancer. Blodet kan då vara blandat med avföringen, eller oblandat och rött. Ofta förändras också dina avföringsvanor, till exempel att du behöver bajsa oftare eller mer sällan än tidigare.
I några regioner finns screeningprogram för att upptäcka tarmcancer tidigt. Du får ett brev med information om hur du gör om du omfattas av ett erbjudande om screening.
Mat kan göra bajset mörkare
Det finns viss mat som kan färga avföringen mörkare. Då kan det se ut som blod. Exempel på sådan mat är rödbetor, blåbär eller blodpudding. Även järntabletter kan göra avföringen mörkare.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.