Mykoplasma i underlivet
Mykoplasma i underlivet beror på en bakterie som kan överföras när du har samlag. Vanliga symtom är att det svider när du kissar eller att du har flytningar. Men du kan ha mykoplasma i underlivet utan att ha några symtom.
Bakterien som kan orsaka en infektion i underlivet heter Mycoplasma genitalium. Den finns i slemhinnorna i framför allt urinröret och slidan. Bakterien överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra. Bakterien kan också föras över genom sperma eller slidvätska.
Det vanligaste sättet att få eller ge någon mykoplasma är genom slidsamlag.
Symtom
Det här är vanliga symtom om du har mykoplasma:
- Det svider när du kissar.
- Du har ont i nedre delen av magen.
- Du har flytningar från slidan som är annorlunda än de flytningar du brukar ha.
- Du har mellanblödningar.
- Du har flytningar från penisen.
- Du har ont i pungen.
Alla som har mykoplasma får inte symtom och märker därför inte att de har infektionen.
När ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du har symtom som du tror beror på mykoplasma. I vissa regioner kan du även kontakta en hud- och könsmottagning.
Hud- och könsmottagningar heter olika saker i olika delar av landet. De kan till exempel heta venereologmottagning, könsmottagning, STD-mottagning, STI-mottagning eller Sesam-mottagning.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Här hittar du kontaktuppgifter till mottagningar som du kan kontakta i Stockholms län:
- Ungdomsmottagningar (upp till 23 år)
- Mottagningar för sexuell hälsa
- Mansmottagningen i Järva
- Venhälsan på Södersjukhuset (för män som har sex med män)
- Barnmorskemottagningar
- Vårdcentraler
Råd på andra språk
Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökningar och utredningar
På mottagningen får du träffa en barnmorska, läkare eller sjuksköterska. Du får berätta hur du mår och när och hur du har haft samlag. Det är för att personalen ska veta vilka prover som behöver tas.
Det är vanligt att du först får lämna prov som visar om du har klamydia och gonorré. Om du inte har det och har besvär får du lämna prov för mykoplasma.
Du som är man får lämna ett urinprov.
Om du är kvinna tas provet från slidan. På en del mottagningar får man göra det själv. Personalen förklarar hur du ska göra.
Du kan också få lämna prov från ändtarmen. Även det provet kan man ibland få ta själv.
Det tar ungefär en vecka innan du får provsvaret. Fråga den som tar provet om hur du får svaret.
Behandling
Mykoplasma med symtom behandlas med antibiotika.
Det är vanligt att ta antibiotika i fem dagar. Under den tiden ska du inte ha samlag. Det beror på att det fortfarande finns en risk att du smittar någon annan.
När behandlingen är klar brukar infektionen oftast ha läkt ut. Kontakta mottagningen igen om du fortfarande har symtom.
Mykoplasma ingår inte i smittskyddslagen. Det betyder att du måste betala för behandlingen själv. Det görs heller ingen smittspårning.
Det är inte alltid du märker att du har mykoplasma. Infektionen kan läka utan behandling.
Hur kan jag skydda mig mot mykoplasma?
Använd kondom om du har samlag i slidan eller analöppningen. Använd kondom om du använder en dildo tillsammans med någon annan.
Komplikationer och följdsjukdomar
Risken att få andra könssjukdomar är större om du har en infektion i underlivet. Det beror på att slemhinnor som redan är infekterade är mer mottagliga för infektioner.
Om infektionen sprider sig kan det leda till äggledarinflammation och bitestikelinflammation.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.