Skorv och seborroiskt eksem hos barn
Skorv är en typ av seborroiskt eksem som är vanligast hos barn under ett år. Det sitter ofta i hårbotten men kan även finnas i ansiktet. Skorv smittar inte och brukar gå att behandla hemma.
Skorv kallas också för mjölkskorv.
Vuxna och barn i tonåren kan få en typ av seborroiskt eksem som kallas för mjälleksem.
Symtom
Skorv brukar synas som feta gulbruna fjäll i hårbotten och i ögonbrynen.
I hårbotten kan det bildas gulbruna skorpor eller beläggningar om barnet har mycket skorv.
Skorv brukar inte klia eller besvära barnet på något sätt.
Seborroiskt eksem på kroppen
Barnet kan också få eksemet på andra ställen på kroppen, till exempel bakom öronen, i ansiktet, i armhålorna eller i ljumskarna.
Då kan barnet bli röd i huden. Det röda syns framför allt på ljusare hud. Det är inte säkert att det syns alls på mörk hud.
Vad kan jag göra själv?
Skorv kan oftast behandlas hemma. Du kan börja med att försöka få bort barnets skorv med lite barnolja. Smörj in barnets hårbotten med oljan på kvällen. Tvätta hårbotten på morgonen med ett milt, oparfymerat barnschampo. Gnugga sedan hårbotten försiktigt med en handduk eller använd en mjuk hårborste för små barn för att få bort skorven.
Du kan lägga en handduk under barnets huvud eller sätta på en tunn mössa om du vill skydda sängkläderna från att bli kladdiga. Att tvätta håret regelbundet några gånger per vecka kan hjälpa så att skorven inte kommer tillbaka.
Det finns även produkter på apoteket som du kan använda om det här inte hjälper. Produkterna är receptfria. Fråga om råd på ett apotek.
Om barnet har eksem på kroppen
Pröva att smörja utslagen med kräm eller salva med hydrokortison, som kan köpas receptfritt på apotek. Fråga en läkare om råd innan du använder hydrokortison på ett barn som är yngre än 2 år.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som får skorv eller seborroiskt eksem på kroppen behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. Du kan få råd på bvc, barnavårdscentralen.
Kontakta en vårdcentral eller bvc om något av följande stämmer:
- Barnet har utslag som är fjälliga och röda.
- Barnet har utslag som kliar eller besvärar.
- Barnet har utslag som vätskar sig eller är såriga.
- Du har behandlat barnet med hydrokortison i en vecka utan att besvären har blivit bättre.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
När du ringer 1177 i Stockholms län kan sjuksköterskan ibland fråga om du vill skicka en bild eller starta ett videosamtal. Detta kan hjälpa sjuksköterskan att göra en bättre bedömning och underlätta rådgivningen. Om det är aktuellt för dig så skickar hen en länk och förklarar hur du ska göra.
Tänk på att:
- Du fotar det sjuksköterskan behöver se under samtalets gång. Du kan inte använda en gammal bild.
- Om du ringer för ditt barn eller annan närstående måste den du hjälper vara i närheten. Ibland vill sjuksköterskan tala med den personen också.
Råd på andra språk
Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Vad beror skorv på?
Det är inte helt klart vad skorv hos små barn beror på. Forskning visar att det troligen beror på att det är brist på fett i huden och att hudens skydd därför minskar. Denna brist växer bort med tiden och då försvinner också skorven. Ofta försvinner skorv innan barnet fyller två år, men hos en del barn kan det dröja längre. Hos en del barn kan skorv försvinna och sedan komma tillbaka.
En annan orsak kan vara en jästsvamp som normalt finns på huden och i hårbotten. Jästsvampen finns i större mängder hos barn som har seborroiskt eksem.
Skorv smittar inte.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
