Lipödem

Innehållet gäller Stockholms län

Vid lipödem ökar kroppens fettceller i storlek. Detta gör att delar av kroppen ökar i omfång, framför allt över höfter, lår och underben. Sjukdomen orsakas av en störning i fettvävnaden där de ytliga mindre lymfkärlen, blodkärlen och nerverna kan vara påverkade.

Det är fler kvinnor än män som får lipödem. Det är vanligt att sjukdomen börjar i samband med en stor hormonell förändring, till exempel i puberteten, under en graviditet eller i klimakteriet. Lipödem verkar vara ärftligt, men det finns ännu inga studier som har kunnat bekräfta detta.

Symtom på lipödem

Vid lipödem samlas fett på vissa delar av kroppen. Oftast samlas fettet på underkroppen, höfter, lår och underben, men ibland även på överarmarna. Fettet fördelas oftast lika på båda sidor av kroppen men påverkar sällan fötter eller händer. Utöver att utseendet förändras är det vanligt med:

smärta
tryckömhet i huden
lätt att få blåmärken
diffus spändhetskänsla
myrkrypningar
överrörliga leder
domningar efter längre stunder av stillasittande.

På sikt kan fettvävnaden bli inflammerad på grund av dålig syresättning. Då kan det bli svårt att orka stå eller gå längre sträckor eller klara dagliga aktiviteter. Går man dessutom upp mycket i vikt försämrar det ytterligare.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta din vårdcentral för bedömning om du misstänker att du har lipödem.

Undersökningar och utredningar

Det finns ingen specifik undersökning eller test som kan göras för att ställa diagnosen lipödem. Läkaren gör en kroppsundersökning och frågar om din sjukdomshistoria. Ibland kan det vara svårt att skilja lipödem från andra sjukdomar, till exempel fetma. Men många med lipödem har högt BMI och har samtidigt ett normalt midjeomfång och är inte överviktiga.

Andra sjukdomar kan också behöva utredas för att utesluta att problemen orsakas av dem. Det kan till exempel vara lymfödem, venös insufficiens, hypotyreos, sjukdomar relaterade till fettväv eller överrörlighet, smärta (fibromyalgi) eller utmattningssyndrom.

Vad kan jag göra själv?

En aktiv och sund livsstil kan minska besvären vid lipödem. Att vara fysisk aktiv är betydelsefullt både för att du ska må bra och för att din kropp ska fungera. Det är viktigt att du hittar en träningsform som fungerar för dig.

En träningsform som visat sig ha bra resultat hos många med lipödem är träning i bassäng. Vattnets tryck avlastar kroppen och underlättar på så sätt träningen. En bra grund är att träna upp de muskler som är stabiliserande för kroppen. Se till att du är noggrann med tekniken vid träningen. Annars kan överrörlighet och annorlunda kroppsproportioner bidra till felställningar i bäckenet, knän och fötter.

Påbörja träningen försiktigt för att sedan successivt öka på intensiteten. Se också till att kroppen hinner återhämta sig mellan träningspassen. Balans mellan aktivitet och återhämtning är viktigt.

Regelbunden fysisk aktivitet kan också bidra till minska eventuell övervikt.

Tvätta, torka och smörj in

Om huden har djupa veck är det lätt att få problem med svampinfektioner. Var noga med att hålla rent och torrt i vecken och rådgör med apoteket om lämpliga produkter att behandla med. Kontakta din vårdcentral om du inte själv kommer tillrätta med infektioner, allergiska reaktioner på huden, sår eller eksem.

Finns det behandling mot lipödem?

Det finns ingen botande behandling mot lipödem, men det finns åtgärder som kan minska och förebygga besvär.

Behandling med kompression

Kompressionskläder kan förbättra uthållighet och aktivitetsförmåga, påskynda återhämtning och minska smärtan. Vissa kompressionskläder kan du köpa själv via apotek eller sportaffär. Om dessa inte är tillräckliga kan du kontakta en lymfterapeut som kan ta mått och rekommendera lämplig kompression.

Om lipödemet har övergått till ett lymfödem kan du få plaggen förskrivna. Du betalar då en egenavgift för sådana hjälpmedel.

Om behandling med kompressionskläder inte ger tillräcklig symptomlindring kan du fråga lymfterapeuten om det finns andra behandlingsalternativ.

Stöd till livsstilsförändringar

Behöver du hjälp att anpassa träningen utifrån dina behov kan du ta kontakt med någon av följande fysioterapeuter.

En dietist kan ge råd om kost, måltidsrutiner och livsmedelsval.

En arbetsterapeut kan hjälpa till att identifiera problem och lösningar i vardagen. Det kan handla om intyg till arbetsgivare, ergonomisk rådgivning eller att prova ut tekniska hjälpmedel i hemmet.

Har du behov av att prata med någon kan du kontakta din vårdcentral. Där finns både kurator och psykologer som kan ge stöd. Du kan också boka ett videomöte med en kurator, psykolog eller psykoterapeut via appen Alltid öppet.

Det finns även patientföreningar du kan kontakta och som även kan ge stöd till anhöriga.

Ställ frågor om det behövs

Det är viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs så att kan vara delaktig i din vård och behandling. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Mer information

Här kan du läsa mer om hjälpmedel.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller om du har en hörselnedsättning.