Ketoacidos vid diabetes
Ketoacidos kan uppstå om hormonet insulin saknas i kroppen. Då kan cellerna inte ta upp blodsockret och blodsockervärdet stiger. Det kan till exempel hända om man har obehandlad diabetes eller glömt ta sitt insulin. Ketoacidos kan vara livshotande.
När cellerna i kroppen inte får energi från blodsockret förbränner de fett. Då bildas ketoner som är en typ av syra. För mycket ketoner kan leda till ketoacidos och skada kroppen. Ketoacidos kallas även syraförgiftning.
Läs mer om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast mottagningen där din eller barnets diabetes behandlas, om du tror att du eller barnet har ketoacidos. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Symtom
De första symtomen på ketoacidos är samma som när blodsockret är högt. Det kan till exempel vara att man behöver kissa oftare och blir törstigare än vanligt.
Det här är andra vanliga symtom på ketoacidos:
- må illa
- kräkas
- ont i huvudet
- ont i magen
- lukta aceton ur munnen
- svårt att andas
- känna sig yr, förvirrad, trött och vara svår att få kontakt med.
Symtomen blir fler och kraftigare om ketonerna ökar och blodsockret inte går ner. Symtomen kan komma snabbt eller under en längre tid, från timmar upp till flera dygn. Till slut kan man bli medvetslös.
Ketaocidos kan likna magsjuka
Att må illa, ha ont i magen och kräkas kan vara symtom på magsjuka. Om man har typ 1-diabetes ska man alltid kontrollera blodsockret och mängden ketoner om man mår illa, kräks eller har något annat symtom på ketoacidos. Man ska sedan följa de instruktioner som man har fått från diabetesteamet.
Det går att själv mäta mängden ketoner i blodet med en ketonmätare. Man gör på liknande sätt som när man mäter sitt blodsocker. Ibland kan man i stället få lämna ett urinprov på till exempel vårdcentralen.
Behandling
Behandlingen sker på sjukhus. Först får man vätska direkt i blodet genom en venkateter i handen eller i armen. Har man en insulinpump stängs den av. Vårdpersonalen ger sedan insulin i dropp direkt i blodet för att blodsockret ska sjunka.
Hur kan jag förebygga ketoacidos?
Här kommer råd om hur man kan undvika att få ketoacidos vid diabetes.
Kontrollera insulinpumpen
Kontrollera insulinpumpen om blodsockret stiger oväntat mycket. Det kan bero på att tillförseln av insulin har brutits, till exempel att pumpens kateter har glidit ut eller att kateterns slang har böjts.
Kontrollera också att insulinpumpens inställningar stämmer, så att rätt dos insulin ges vid rätt tillfälle.
Mät blodsockret på morgonen
Ha som rutin att alltid mäta blodsockervärdet på morgonen. Ketoacidos kan utvecklas under en natt och det kan vara svårt att lägga märke till symtomen direkt på morgonen.
Avstå från ketogen LCHF-kost
Så kallad ketogen LCHF-kost kan ge en ökad risk för ketoacidos vid typ 1-diabetes. Kosten innehåller en låg mängd kolhydrater och mycket fett, vilket kraftigt kan öka nivån av blodfetter och ketoner i blodet. Risken för ketoacidos ökar om det samtidigt saknas insulin i kroppen.
Vad händer i kroppen vid ketoacidos?
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av socker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin.
Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin. Då kan inte kroppens celler ta upp blodsockret. Det stannar kvar i blodet. Då stiger blodsockernivån om det inte tillförs insulin.
Ketoner bildas
När cellerna i kroppen inte får energi från blodsockret förbränner de fett. Då bildas ketoner som är en typ av syra. För mycket ketoner kan leda till ketoacidos.
Vad beror ketoacidos på?
Ketoacidos vid typ 1-diabetes kan bero på något av följande:
- Man har blivit sjuk i typ 1-diabetes men inte fått diagnos, och därmed inte fått behandling.
- Man har magsjuka med kräkningar och diarré. En del tar också för lite insulin då eller slutar att ta sitt insulin, vilket man aldrig ska göra.
- Man har feber eller en infektionssjukdom som ökar blodsockervärdet, samtidigt som insulindosen inte har justerats.
- Man har inte tagit tillräckligt med insulin under en tid. Det kan vara under några timmar till dagar. Att det kan vara olika beror på vilken typ av insulin man använder.
- Insulinpumpen fungerar inte som den ska, till exempel att den har glidit ur sitt läge.
- Man har fått en allvarlig skada och inte ökat insulindosen, till exempel större brännskador eller brutit ett ben i kroppen.
- Man har sjukdomar i hjärta och kärl och inte ökat insulindosen, till exempel hjärtinfarkt eller stroke.
Ketoacidos kan vanligtvis utvecklas om blodsockervärdet ligger över cirka 15 mmol/L. Mmol/L är en förkortning för millimol per liter, som är ett mått på blodsockervärdet.
Man kan få ketoacidos även vid blodsockervärde 11–15 mmol/L. Det gäller för små barn och gravida med typ 1-diabetes och kräkningar. Det kan också hända om insulinpumpen har slutat fungera.
Ketoacidos av en del läkemedel vid typ 2-diabetes
Man kan få ketaoacidos vid typ 2-diabetes om man använder läkemedel som kallas SGLT2-hämmare.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.