Symtomen kan vara otydliga. En del har inga symtom. Då kan det vara en ögonundersökning av någon annan anledning som gör att sjukdomen upptäcks. 

En del har ett eller flera av de här symtomen:

• Du kan se ljusblixtar i ytterkanten av synfältet.
• Du kan uppleva att ditt synfält blir mindre. Till exempel kan du se en tät skugga som skymmer en del av synfältet.
• Synskärpan kan bli suddig och raka föremål kan se böjda ut.

Det brukar inte göra ont i ögat.

Besvären kan ha andra orsaker än cancer, till exempel näthinneavlossning.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du ser blixtar i utkanten av synfältet. Du kan även kontakta en ögonmottagning. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om en läkare bedömer att dina symtom kan bero på ögonmelanom får du en remiss till en ögonmottagning. Där blir du undersökt igen. Det tar ungefär en timme. Hela besöket tar två till tre timmar.

Här kan du läsa mer om olika ögonundersökningar.

Förberedelser

Innan undersökningen får du droppar i ögat, eller i båda ögonen. Det vidgar pupillen. Pupillen är ett hål och när det görs större kan läkaren lättare se in i ögat.

Så känns det att bli undersökt

Undersökningen gör inte ont, men kan kännas ansträngande eftersom läkaren använder ett starkt ljus när hen undersöker ögonen.

Efter undersökningen

Du kan se suddigt efteråt och ögonen kan vara känsliga för ljus under några timmar efter undersökningen. Undvik att köra bil eller något annat fordon så länge synen är nedsatt. Skydda ögonen mot ljus genom att till exempel använda solglasögon eller hatt.

Fler undersökningar

En del som har ögonmelanom behöver också bli undersökta för att ta reda på om sjukdomen har spridit sig. Det beror på hur melanomet ser ut. Man kan till exempel behöva få levern undersökt med ultraljud.

En del behöver få ögat bortopererat. Det kan vara för att cancertumören är för stor, eller för att den sitter så att det inte är möjligt att behandla med strålplatta.

Förberedelser

En tid före operationen kan du behöva ändra hur du tar dina läkemedel. Du får mer information från mottagningen.

Du får en venkateter i handen eller armen som du kan få läkemedel och dropp genom. Du kan få lugnande läkemedel om du vill.

Operation för att ta bort ögat

Först sövs du. Sedan tar läkaren tar bort ögat. Operationen tar ungefär en och en halv timme.

Efter operationen

Du kan få åka hem samma dag som operationen, eller också behöver du stanna kvar en natt på sjukhuset. Det är olika beroende på hur du mår och vilket sjukhus du opereras på.

Det första dygnet får du extra smärtstillande läkemedel, men sedan brukar det räcka att använda vanliga receptfria läkemedel om du har ont.

Förbandet över ögonhålan får du hjälp att ta bort efter två till fyra dagar. Du har också en så kallad conformer i ögonhålan. Det är en plastbricka med små hål. Den gör så att en ögonprotes kan sitta bra.

Du får kortison och antibiotika som du ska droppa i ögonhålan i några veckor.

Du kan behöva vänta sex månader efter att ögat har tagits bort innan du får köra bil igen. Det beror på hur mycket eller lite du såg med ögat före operationen.

Sjukskrivningen kan variera

Det är olika hur länge man behöver vara sjukskriven efter en operation för att ta bort ögat.

Om du arbetar på kontor räcker det med en kortare period av sjukskrivning.

Du kan behöva vara sjukskriven längre om du har arbetsuppgifter där det är viktigt att kunna bedöma avstånd. Det är olika hur man reagerar på att bli av med förmågan att bedöma avstånd.

De flesta blir sjukskrivna mellan två och fyra veckor.

Sjukdomen kan komma tillbaka, ibland flera år efter behandlingen. Därför behöver du komma på uppföljningar livet ut. Då blir du undersökt, och kan få mer behandling om det behövs.

Det går inte att bli av med sjukdomen om den har spridit sig och bildat metastaser, som också kallas dottertumörer. Då får du behandling som bromsar sjukdomen.

Du kan behöva bli opererad och få behandling med olika slags läkemedel. Det kan vara cytostatika eller så kallad målinriktad behandling.

Det finns också en speciell behandling då du får höga doser av cytostatika i levern. Behandlingen påverkar inte andra organ i kroppen.

Här kan du läsa mer om behandling med cytostatika.

Om det inte går att bromsa sjukdomen

Ibland går det inte att bromsa sjukdomen. Då får man behandling för att lindra olika besvär. Det kallas palliativ vård.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. 

Du kan få stöd på flera håll

Prata med vårdpersonalen eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden.

Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

För många känns det lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända. 

Barn behöver få veta

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Du kan läsa mer i texten Att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med sjukhusets kurator om du är närstående och behöver stöd.