Lymfom – lymfkörtelcancer
Lymfom eller lymfkörtelcancer är ett samlingsnamn på cancersjukdomar som uppstår i celler i kroppens lymfsystem. Det varierar hur det går att behandla lymfom, men många kan bli av med sjukdomen.
De flesta som får lymfom är 65 år eller äldre. Men yngre personer och även barn kan få lymfom, även om det är ovanligt.
Vad är lymfom?
Lymfom är cancer i den del av immunförsvaret som kallas lymfsystemet. Cancern uppstår i celler som kallas lymfocyter. Läs mer om lymfsystemet.
Det finns olika lymfom
Det finns olika typer av lymfom. De kan delas in i tre grupper:
- Hodgkins lymfom
- Snabbväxande lymfom. Kallas också högmaligna lymfom.
- Långsamt växande lymfom. Kallas också lågmaligna lymfom.
Snabbväxande lymfom och långsamt växande lymfom kallas ibland gemensamt för Non-Hodgkins lymfom.
Läs mer om hur cancer uppstår.
Möjligheten att bli av med sjukdomen varierar
Det är olika hur behandlingen kan påverka sjukdomen. Det beror bland annat på vilken sorts lymfom det är.
Behandlingen kan vara krävande och kan behöva pågå från flera månader upp till två år. Många kan bli av med sjukdomen även om den har spridit sig i kroppen.
Långsamt växande lymfom är svårare att bli av med men behöver oftast bara behandlas när du har symtom. De flesta kan leva ett bra liv länge med sjukdomen. Det är sällsynt att barn får långsamt växande lymfom.
Hur vanligt är lymfom?
Lymfom är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Varje år får nästan 2 500 personer någon form av sjukdomen. Sjukdomen är betydligt ovanligare hos barn, ungefär 30 barn får sjukdomen varje år.
Symtom
Det vanligaste symtomet på lymfom är att en eller flera lymfkörtlar svullnar i kroppen. Det kan märkas på olika sätt, beroende på var i kroppen lymfkörtlarna är påverkade. Här är några exempel:
- körtlar på halsen syns eller känns
- ont eller obehag i bröstkorgen eller magen
- hosta
- andfåddhet.
Man kan också ha ett eller flera av följande symtom:
- trötthet
- feber
- svettningar
- oförklarlig viktminskning.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lymfom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Undersökningar och utredningar
Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.
Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp
Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om du är över 18 år och läkaren har starka skäl att tro att du har lymfom.
Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.
Barn utreds på ett barncancercentrum
Barn utreds på något av landets sex barncancercentrum. Där har personalen stor vana att anpassa undersökningarna och behandlingarna på olika sätt om barnet till exempel har svårt att vara still eller tycker att något är obehagligt.
Läs mer i texten Barn och cancer.
Du kan behöva bli undersökt på flera sätt
Vissa lymfom behöver utredas och behandlas snabbt medan det är mindre bråttom vid andra former av sjukdomen.
Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker då bland annat magen och lungorna.
Om du har svullna lymfkörtlar behöver läkaren ta prov eller operera en lymfkörtel. Proven eller lymfkörteln skickas till ett laboratorium som gör en analys.
Cellprov kan visa om det är cancer
Ett cellprov från en svullen lymfkörtel kan visa om den innehåller cancerceller. Läkaren tar provet genom att föra in en tunn nål i lymfkörteln. Det går ganska snabbt och de flesta tycker inte att det gör så ont.
Vävnadsprov kan visa vilken typ av cancer det är
Ett vävnadsprov kan ge mer information än ett cellprov. Läkaren tar provet med en lite grövre nål. Först får du lokalbedövning. Ibland behöver läkaren använda ultraljud för att styra nålen rätt.
Efter ett vävnadsprov i magen kan du behöva stanna kvar på sjukhuset och ligga ner i två till fyra timmar. Det är för att se så att du mår bra.
Operation om lymfkörteln behöver undersökas mer
Läkaren kan behöva ta bort en hel lymfkörtel. Först får du lokalbedövning eller så sövs du. Det är olika vad som passar bäst. Du får veta innan vad som gäller. Operationen tar ungefär en timme.
Var i kroppen finns sjukdomen?
Lymfsystemet är utspritt i hela kroppen. Därför behöver läkaren ta reda på var i kroppen sjukdomen finns. Symtomen och typen av lymfom påverkar vilka undersökningar som kan behövas. Här är exempel:
- blodprov
- datortomografi
- undersökning med magnetkamera
- benmärgsprov
- undersökning med PET-kamera.
En del prover sparas
När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.
Behandlingen varierar
Behandlingen beror på vilken typ av lymfom det är. Ibland behöver behandlingen starta innan det finns svar på alla prover. Då anpassar läkaren behandlingen när svaren är klara.
Behandling av snabbväxande lymfom för vuxna
Mot snabbväxande lymfom brukar man få behandling med olika cytostatika. De flesta får sex till åtta kurer i sammanlagt tre till fem månader.
Man kan också behöva behandling med antikroppar, och strålbehandling.
Behandling av långsamt växande lymfom för vuxna
Mot långsamt växande lymfom brukar man få behandling med antikroppar, ibland tillsammans med cytostatika.
De flesta behöver behandling bara om de har symtom, eller om sjukdomen finns i flera delar av kroppen.
Om sjukdomen är begränsad till en del av kroppen kan man få strålbehandling.
Om du inte behöver behandling kallas du till undersökning ungefär var tredje månad. Då kan du börja med behandling i god tid om det behövs.
Behandling av Hodgkins lymfom för vuxna
Vid Hodgkins lymfom behöver man intensiv behandling med cytostatika i två till fyra månader. Det varierar beroende på om sjukdomen är i ett tidigt skede eller om den har spridit sig i kroppen.
Man kan också behöva strålbehandling.
Behandling för barn
Barn med Hodgkins lymfom brukar få behandling med två till sex kurer med cytostatika i sammanlagt två till sex månader. Barnet kan oftast bo hemma under större delen av behandlingen. En del barn behöver också få strålbehandling.
Barn med andra typer av lymfom får behandling med cytostatika och ibland med antikroppar. Behandlingen är mer intensiv och kan pågå längre tid än för vuxna.
Behandlingar om sjukdomen kommer tillbaka
De flesta kan få behandling även om sjukdomen kommer tillbaka, men det kan vara med andra läkemedel eller andra kombinationer av behandlingar än första gången du fick behandling.
Cytostatika
Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar cancerceller på olika sätt. Det finns ungefär tio olika cytostatika som används vid behandling av lymfom. Oftast innebär en behandling att man får två till fyra olika sådana läkemedel.
Du behöver bli undersökt med röntgen eller magnetkamera under behandlingsperioden. Det är för att se att behandlingen fungerar. Annars ändras den.
Olika hur man får cytostatika
Behandlingen får man oftast i kurer. En kur innebär att man gör regelbundna uppehåll med behandlingen i någon eller några veckor.
Det är vanligt att få cytostatika direkt i blodet med dropp eller sprutor. Behandlingen kan ta några timmar. De flesta kan lämna sjukhuset efteråt.
En del behöver behandling som pågår i några dagar, men det är sällsynt. Då behöver du vara inlagd medan behandlingen pågår.
En del kan få cytostatika i form av tabletter.
En del barn behöver få cytostatika i ryggmärgsvätskan.
Biverkningar av cytostatika
Cytostatika kan ge biverkningar. Du kan bli tröttare och känsligare för infektioner. En del mår illa, tappar håret eller känner stickningar och domningar i fingrar och tår.
De flesta biverkningar går att förebygga och lindra. Ofta går de över när behandlingen är klar. Läs mer i texten om cytostatikabehandling.
Antikroppar
Det finns olika läkemedel med antikroppar som fäster sig på cancercellerna så att immunförsvaret kan hitta och förstöra dem. Antikropparna kan också hindra cancercellerna från att växa och dela på sig.
Antikroppar kan man få som dropp i blodet eller som en spruta i underhuden.
En del får både antikroppar och cytostatika. Man kan behöva behandling med antikroppar i upp till två år efter att behandlingen med cytostatika är avslutad.
Biverkningar av antikroppar
Behandlingen med antikroppar kan ge biverkningar. Det är vanligast i samband med det första behandlingstillfället. Man kan till exempel få en eller flera av följande biverkningar:
- feber eller frossa
- ont i kroppen
- klåda eller utslag på kroppen
- hjärtklappning
- trötthet
- illamående eller diarré
- förändrat smaksinne.
Du får läkemedel som förebygger eller lindrar biverkningarna, om du behöver.
Det är ovanligt men ibland kan behandling med antikroppar orsaka en infektion. Då kan du behöva behandling med antibiotika.
Strålbehandling
Det är vanligt med strålbehandling i två till tre veckor.
Ibland kan det räcka med färre behandlingar.
Biverkningar av strålbehandling
Mjälten kan sluta fungera om man behöver få höga doser med strålning. Läs mer längre ner på sidan: Hur påverkas livet av lymfom?
Strålbehandlingen kan också ge andra biverkningar som kan komma medan behandlingen pågår eller när behandlingen är klar, ibland lång tid efteråt.
Läs mer om Strålbehandling och hur du kan få hjälp att förebygga och lindra olika biverkningar.
Operation
Det är ovanligt att behöva bli opererad för lymfom. Mjälten kan behöva tas bort om sjukdomen gör att den växer väldigt mycket så att det trycker och känns obehagligt i magen. Operationen brukar göra att besvären minskar eller försvinner helt.
Läs mer längre ner på sidan om att leva utan mjälte: Hur påverkas livet av lymfom?
Transplantation av stamceller
Intensiv behandling med cytostatika kan göra att du behöver en transplantation av stamceller. Det kallas också högdosbehandling med stamcellsstöd.
Kroppen måste vara tillräckligt stark för att orka med behandlingen. Behandlingen är påfrestande och risken för komplikationer är stor.
Fertilitet, graviditet och amning
Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.
Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.
Det gäller även om det är ett barn som ska få behandling. Behandlingen kan påverka barnets fertilitet i framtiden.
Läs mer i texten Fertiliteten och cancerbehandling.
Behandling mot cancern om du redan är gravid
Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.
Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.
Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.
Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.
Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att man avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.
Prata med din läkare om du vill amma.
Behandlingen behöver följas upp
När behandlingen är klar får du komma på regelbundna uppföljningar så att läkaren kan se att sjukdomen är borta. Läkaren vill också veta hur du mår så att du kan få hjälp om du till exempel har någon biverkning av behandlingen.
Det är olika hur man behöver bli undersökt vid uppföljningarna. Det beror på vilken typ av lymfom du har haft och vilken behandling du har fått.
Det är vanligt med uppföljning tre till fyra gånger om året de första två åren eftersom det är vanligast med återfall då. Återfall betyder att sjukdomen har kommit tillbaka.
En del kan sluta med uppföljningarna efter två år. Andra behöver fortsätta i upp till fem år, men inte lika ofta.
Uppföljning resten av livet vid långsamt växande lymfom
De flesta som får behandling mot ett långsamt växande lymfom brukar må som vanligt efteråt.
Du behöver ändå fortsätta att komma på uppföljande besök livet ut, så att du kan få behandling igen om du behöver det.
Det kan räcka att komma på uppföljning en eller två gånger om året, men det varierar.
Barnet kan behöva uppföljningar även i vuxen ålder
Ett barn som har fått behandling mot lymfom behöver komma på uppföljning ganska ofta under flera år. De är för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka. Det är också för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen.
Barn som har fått strålbehandling och vissa typer av cytostatika behöver fortsätta komma på uppföljning även när de är vuxna. Det beror på att kroppen kan påverkas lång tid efter behandlingen.
Uppföljningarna sker på en av landets sex mottagningar för vuxna efter barncancer. Läs mer i texten Barn och cancer.
Kontakta vården vid nya symtom
Det är viktigt att du själv kontaktar vården om du får nya symtom mellan uppföljningarna, eller när du inte längre kallas till uppföljning.
Kontakta en vårdcentral om du inte längre har kontakt med en särskild läkare.
Möjlighet till rehabilitering
Du som har eller har haft cancer kan kontakta din vårdcentral eller en mottagning för primärvårdsrehabilitering för att få rehabilitering.
Om din läkare bedömer att du behöver ytterligare rehabilitering kan hen skriva en remiss till specialiserad rehabilitering.
Läs mer om rehabilitering vid cancer här.
Vad beror lymfom på?
Orsakerna till lymfom är till stor del okända men det finns saker som kan öka risken:
- att vara över 60 år
- nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av någon immundämpande behandling
- ledgångsreumatism eller någon annan inflammationssjukdom
- vissa typer av växtbekämpningsmedel, lösningsmedel eller färgämnen som du kan ha kommit i kontakt med till exempel i jobbet.
Det är inte känt varför barn får lymfom.
Hur påverkas livet av lymfom?
Livet kan kännas annorlunda, oavsett hur det går med sjukdomen och behandlingen. Erfarenheterna av vad du har varit med om finns alltid kvar.
Det är vanligt att det känns jobbigt i perioder. Oftast blir det bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.
Så går det att behålla orken
Du mår bättre och orkar mer om du rör på dig. Välj en fysisk aktivitet som du trivs med och känner att du klarar av.
Försök att äta bra och att vila lagom mycket. Vila hellre ofta än länge.
Spara orken till saker som du tycker om att göra. Umgås med personer som känns bra för dig.
Olika med sjukskrivning
De flesta vuxna som får intensiv cytostatikabehandling behöver vara sjukskrivna. Det är vanligt att kunna fortsätta arbeta om du får annan behandling.
Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig att komma tillbaka till arbetet efter en sjukskrivning.
Du som har ett allvarligt sjukt barn kan också få ersättning av Försäkringskassan. Läs mer i texten Ekonomiskt stöd när du är sjuk.
Om mjälten har opererats eller strålbehandlats
Mjälten har betydelse för immunförsvaret, speciellt hos unga personer. Senare i livet kan till exempel levern och benmärgen ersätta mjälten.
Du behöver bli vaccinerad
Du som har fått mjälten bortopererad eller strålbehandlad med en hög dos behöver bli vaccinerad mot till exempel pneumokocker.
Barn och livet efter behandlingen
Barn påverkas olika, bland annat beroende på sin ålder vid behandlingen. Det gäller både hur de tänker och känner om sina erfarenheter och hur kroppen har påverkats av behandlingen.
De flesta barn med cancer mår bra av att vara i förskolan eller skolan om de orkar även under pågående behandling.
Det är vanligt att känna oro över att barnet är extra infektionskänsligt. Men barn mår bra av att få leva som vanligt och för det mesta går det bra att göra det.
Vårdpersonalen berättar vid utskrivningssamtalet om det är något särskilt som barnet och du behöver tänka på.
Behandlingen kan göra att barnet stannar i växten ett tag, men det är vanligt att växa ikapp när behandlingen är klar.
Att få ett cancerbesked
Det är olika hur vuxna eller barn reagerar på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva prata mycket med läkaren och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.
En närstående får gärna vara med, om det är möjligt. Den närstående kan stötta och hjälpa till att minnas vad som har sagts.
Vårdpersonalen kan prata med dig som vårdnadshavare först, innan barnet får cancerbeskedet. Det beror på barnets ålder. Om ni är flera vårdnadshavare är det är bra om ni kan få informationen samtidigt.
Läs mer om reaktioner i texten Att få ett cancerbesked och i texten Barn och cancer.
Ställ frågor om du eller barnet inte förstår. Du kan få hjälp med tolk till ditt eller barnets språk. Du eller barnet kan också få tolk vid hörselnedsättning.
Olika sätt att få stöd
Vuxna med cancer och närstående kan få hjälp av särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor.
Kontaktsjuksköterskan ger råd och stöd och kan hjälpa till med en del praktiska saker.
Barn med cancer och du som är närstående kan få råd och stöd av konsultsjuksköterskor. Konsultsjuksköterskan hjälper till att informera till exempel skolan.
Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller Barncancerfondens samtalsstöd. Hos Blodcancerförbundet eller Ung cancer kan du få kontakt med andra personer som är i ungefär samma situation som du.
Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om råd och stöd vid cancer.
Läs mer om stöd vid barncancer i texten Barn och cancer.
För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.
Att vara närstående
Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som har en sjukdom. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.
Här kan du läsa mer om hur du kan hantera situationen och hur du kan få stöd.
Här kan du läsa mer om stöd vid barn och cancer.
Närstående barn behöver också få veta
Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.
Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett ålder. Men du kan behöva anpassa informationen och måste inte berätta allt. Personalen stöttar dig om du behöver det.
Läs mer i artikeln Att få ett cancerbesked och Att prata med barn när en vuxen är allvarligt sjuk.
Syskon till barn som har cancer kan få stöd av särskilda syskonstödjare. Läs mer i Barn och cancer.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Barn ska få vara delaktiga
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår den information ni får av vårdpersonalen.
Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.