Matallergi
Matallergi innebär att du inte tål ett visst ämne som finns i det du äter eller dricker. Då kan det till exempel klia på huden eller göra ont i magen. Besvären brukar gå över om du undviker det som orsakar allergi.
Allergier mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna. Matallergi kallas också för födoämnesallergi.
Följande allergier beskrivs i egna texter: komjölksallergi, laktosintolerans, celiaki och nötallergi och jordnötsallergi.
Symtom på matallergi
Vid matallergi kan flera symtom komma samtidigt. Det här är några vanliga symtom hos både vuxna och barn:
- Du får rodnande utslag eller nässelutslag.
- Du blir svullen och det kliar i läpparna, tungan och svalget.
- Du blir röd i ögonen och svullen och röd i huden omkring ögonen.
- Du får ont i magen. Du kan också få kräkningar och diarré.
- Du kan må illa och få sämre aptit.
Följande symtom förekommer främst hos barn:
- Barnet får eksem på kroppen som kliar.
- Barnet får blod i bajset.
- Barnet ökar inte i vikt som förväntat.
Vuxna och barn kan också få symtom från luftvägarna, men det är inte lika vanligt. Här är exempel på symtom från luftvägarna:
- Du blir snuvig.
- Du blir täppt i näsan.
- Du får astma.
- Du får svårt att andas.
En del kan få en svår allergisk reaktion, anafylaxi
En del kan få en allergisk chock, men det är ovanligt. Det kallas också för anafylaxi. Det är en allvarlig reaktion som kommer snabbt och kan vara livshotande. Du kan bli medvetslös och få svårt att andas.
Anafylaxi orsakas oftast av jordnötter, hasselnötter, skaldjur, fisk, soja, mjölk och ägg.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du tror att du eller ett barn är allergisk mot någon mat.
Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller mottagningen öppnar. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Ring genast 112 om något av följande stämmer:
- Du har svårt att andas.
- Tungan och svalget kliar eller svullnar och påverkar andningen
- Du har snabbt uppkommen stark klåda i handflatorna, på fotsulorna och i hårbotten.
- Du blir matt, yr och det känns som att du ska svimma.
- Någon i din närhet är inte kontaktbar som vanligt.
Be om hjälp om du mår väldigt dåligt och undvik att vara själv.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Läs om hur vården för barn och vuxna fungerar i Stockholms län.
Olika typer av mat som ger allergi
De livsmedel som oftast ger allergier är de här:
- mjölk
- ägg
- fisk
- skaldjur
- jordnötter eller nötter
- soja
- fröer
- vete.
En del allergier hos barn kan försvinna när barnet blir äldre
En del allergier är vanligare hos barn än hos vuxna. Det gäller till exempel komjölksallergi och allergi mot ägg. De flesta barn som har komjölksallergi har växt ifrån sin mjölkallergi före tre års ålder. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med allergin före sexårsåldern.
Allergi mot jordnötter, nötter och fisk uppkommer ofta hos barn men finns oftast kvar livet ut.
Allergi mot skaldjur uppkommer oftast i vuxen ålder.
Undersökningar och utredningar
Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Om besvären kan misstänkas bero på matallergi får du eller barnet genomgå en allergiutredning.
Uteslut det som misstänks orsaka den allergiska reaktionen
En del i utredningen är att utesluta det livsmedel som misstänks orsaka besvären, men det är viktigt att rådgöra med vården innan du utesluter något livsmedel. Om inte besvären försvinner när livsmedlet utesluts, är det troligen inte det som har orsakat den allergiska reaktionen.
Behandling vid matallergi
Med rätt behandling kan du som är vuxen göra det du vanligtvis brukar göra, och barn kan leka, idrotta och leva ett aktivt och bra liv utan att allergin påverkar.
Barn med mjölkallergi eller äggallergi får träffa en dietist
Barn som har allergi mot så kallade baslivsmedel som till exempel mjölk och ägg får alltid träffa en dietist. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat barnet kan äta och vad hen ska undvika.
Undvik de livsmedel som ger allergiska symtom
En del i behandlingen innebär att sluta äta de ämnen som du eller barnet reagerar mot, men rådgör alltid med vården innan du utesluter ett livsmedel.
Läs alltid innehållsförteckningen
Försök att alltid läsa innehållsförteckningen på alla produkter. Det gäller även om du eller barnet har använt produkten tidigare utan besvär eftersom tillverkarna ibland ändrar innehållet i sina produkter.
Särskilda livsmedel är subventionerade för barn under 16 år
Livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar är subventionerade. Det kan till exempel vara glutenfria livsmedel för barn med celiaki eller mjölkfria livsmedel till barn med komjölksallergi.
För personer över 16 år finns det olika regler beroende på vilken region man bor i.
Läkemedel vid matallergi
Även om man är noggrann med maten kan man av misstag få i sig något man inte tål. Du kan få läkemedel utskrivna av läkare. Då kan du alltid kan ha läkemedel i närheten. Vilka läkemedel du eller barnet får beror på vilka besvären är.
Här är några exempel på läkemedel som används vid matallergi:
Om det är ett barn som har allergi får närstående lära sig hur man ger läkemedel om barnet får en allergisk reaktion.
Berätta för omgivningen om barnets allergi
I vissa sociala situationer kan det vara särskilt jobbigt för barn som är allergiska mot olika livsmedel. Det kan till exempel vara på barnkalas. Berätta för omgivningen om barnets matallergi. Det är viktigt att vuxna som finns i barnets närhet vet hur de ska göra vid en allergisk reaktion.
Förskolan och skolan behöver känna till om ett barn har allergi
För barn som går på förskola eller i skolan ska du som vuxen kunna lita på att rätt mat serveras. Det är viktigt att förskolan eller skolan vet att barnet har en allergi, särskilt om det är en svår allergi.
Barnet behöver ett läkarintyg som visar att barnet har allergi och en handlingsplan. Handlingsplanen visar hur man gör om barnet fått i sig fel mat av misstag. Intyget får ni från läkaren när barnet har fått diagnosen.
Vad händer i kroppen vid allergi?
Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne. Vid matallergi är det ämnet som du har ätit eller druckit som gör att immunförsvaret reagerar.
Påverka och delta i din vård
Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.