För att få donera måste du först bli godkänd som donator. Du får berätta om ditt liv och om varför du vill bli donator. Du kan också få lämna ett foto på dig själv.

För att få bli donator krävs att du bland annat uppfyller dessa krav:

• Du får inte ha några allvarliga eller smittsamma sjukdomar.
• Du får inte ha några allvarliga ärftliga sjukdomar i släkten.
• Du måste vara psykiskt frisk.
• Du får inte ha något missbruk.
• Du får lämna prover som visar att du har fungerande spermier eller ägglossning.

Innan du blir godkänd som donator testas du för flera olika infektionssjukdomar, till exempel hiv, hepatit och syfilis. Du får lämna prover vid två tillfällen med minst sex månaders mellanrum. Under tiden får du inte utsätta dig för risk att smittas av sjukdomarna.

Förberedelser för dig som vill donera spermier

Du kan donera spermier från det att du har fyllt 23 år tills att du är 45 år.

Innan du blir godkänd får du lämna ett spermaprov. Provet visar spermiernas kvalitet.

Förberedelser för dig som vill donera ägg

Du kan donera ägg från det att du har fyllt 23 år tills att du är 36 år.

Läkaren gör en undersökning med vaginalt ultraljud för att avgöra hur dina äggstockar ser ut. Du får också lämna blodprov.

Du får komma till kliniken och lämna sperma vid flera tillfällen. På mottagningen brukar det finnas särskilda rum eller toaletter där du kan onanera.

Personalen fryser ner spermierna. Sex månader efter sista gången du lämnade sperma får du lämna nya blodprover. De är till för att kontrollera att du inte har fått vissa sjukdomar. Därefter kan de frysta spermierna doneras.

Du som vill donera ägg blir behandlad med hormoner. Behandlingen stimulerar att flera ägg kan mogna och plockas ut samtidigt.

Innan läkaren plockar ut äggen får du avslappnande medel och lokalbedövning i slidan. Därefter använder hen ultraljudsundersökning och en nål. Läkaren för in en ultraljudsstav i slidan och kan då se en bild av äggblåsorna på en skärm. Genom ultraljudsstaven för hen en tunn nål in i slidan. Nålen sticks in i äggblåsorna och äggen plockas ut.

Du kan känna beröring och tryck när äggen plockas ut. Det kan även göra ont. 

Behandlingen att plocka ut äggen brukar ta 15 till 20 minuter. Efteråt får du stanna kvar och vila i ungefär två timmar. Därefter får du lämna kliniken.

Biverkningar

En del kan få biverkningar av hormonbehandlingen. Du kan få huvudvärk, må illa eller få svullen mage. Några kan även märka förändringar i humöret.

När det bildas för många ägg

Det bör inte bildas för många mogna äggblåsor när du får behandlingen. Därför kontrollerar läkaren antalet äggblåsor med ultraljud. Blir det för många äggblåsor kan du få göra en paus med behandlingen. Ibland avbryts behandlingen för att undvika överstimulering. Det är dock ovanligt att det behövs.

Svår överstimulering

Din mage kan svullna upp om du får en svår överstimulering. Det beror på att det samlas vätska i magen. Du kan få svårt att andas om vätskan i magen trycker mot lungorna. Då kan du behöva bli inlagd på sjukhus några dagar. Där får du behandling. Efter en till två veckor brukar magen vara som vanligt igen.

Den som donerar brukar vara anonym för den eller de som vill få barn. Du får inte heller veta till vem eller vilka du donerar. 

Det är vanligt att du får donera till någon eller några som liknar dig vad gäller hårfärg, hudfärg, ögonfärg och längd. 

De barn som kommer till genom donation har rätt att få veta identiteten på donatorn. De kan då vända sig till den klinik där behandlingen har utförts. Enligt lagen har de rätt att få reda på vem som har donerat.

Läs mer om lagen om genetisk integritet på Riksdagens webbplats. 

Barnen kan kontakta dig när de blir vuxna. Men du har inga juridiska skyldigheter gentemot eventuella barn.

Det är samma process om du vill donera till någon som du känner, du måste bli godkänd som donator. Det är viktigt att du donerar för att du själv vill och inte för att du känner press att du borde.

Det är vanligt att få en ersättning när man donerar. Hur mycket man får är olika i olika regioner.

Kontakta ett av universitetssjukhusen om du vill donera. Där finns det särskilda avdelningar som har hand om donationer.

De universitetssjukhus som finns är:

• Akademiska sjukhuset, Uppsala
• Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm
• Norrlands universitetssjukhus, Umeå
• Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
• Skånes universitetssjukhus, som är en sammanslagning av de tidigare universitetssjukhusen i Malmö och Lund
• Universitetssjukhuset i Linköping
• Universitetssjukhuset Örebro

För att du ska kunna vara delaktig och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.