Remiss och egen vårdbegäran
Ibland kan du behöva få vård på en annan mottagning än den du först hade kontakt med. Då kan du behöva en remiss. Det är ett besked om att du behöver en mer specialiserad undersökning eller vård. Till vissa mottagningar kan du själv skriva en så kallad egen vårdbegäran.
Egen vårdbegäran kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
Hur fungerar en remiss?
Du behöver ingen remiss för att komma till en vårdcentral eller en akutmottagning. Där görs en första bedömning av de besvär du har. Du får sedan en remiss för att komma vidare till en annan specialist om det behövs och om du vill. Det kan till exempel vara till en hudläkare eller en ögonläkare.
Oftast är det en läkare som skriver en remiss. Det kan också vara till exempel en sjuksköterska på en barnavårdscentral.
Vad innehåller en remiss?
Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård. Det kan till exempel vara en undersökning eller en behandling. Remissen innehåller dessutom information om hur du mår, vad du har för symtom och vilka tidigare sjukdomar och besvär du har haft.
I vissa regioner kan du se din remiss i din journal via nätet.
Du ska alltid få veta varför remissen skickas och vad du ska få för vård på den enhet som tar emot remissen.
Remissreglerna varierar
På en del mottagningar krävs det alltid en remiss från en läkare för att få en tid. Vilka mottagningar som kräver remiss varierar. Därför bör du ta reda på hur det fungerar på den mottagning du vill komma till.
Vilka regler som gäller för remisser bestämmer varje region själv.
Alla regioner kräver remiss för så kallad medicinsk service. Det är till exempel röntgenundersökningar och provtagningar
Många specialistmottagningar behöver remiss
I Stockholms län behövs remiss till många specialistmottagningar, till exempel till logoped, hudspecialist eller specialiserad öron- näsa- och halsmottagning.
Det finns också flera specialistmottagningar som du kan kontakta direkt, utan remiss, till exempel gynekolog, allmänpsykiatrisk mottagning, ätstörningsmottagning eller BUP.
Här läser du mer om vården i Stockholm och vilka mottagningar du kan kontakta.
Vill du vara säker på vad som gäller, hör av dig mottagningen först och fråga om de behöver remiss.
Remiss till en annan region
Ibland kan man få en remiss till specialiserad vård i en annan region. Det är till exempel om den vård du behöver inte finns där du bor. Då betalar din region sjukresorna och dina kostnader för boende.
Om du själv väljer att söka vård i en annan region
Du kan själv välja var i landet du vill få specialiserad öppenvård om du får en remiss till det. Specialiserad öppenvård är all vård som inte kräver att du blir inlagd. Det kan till exempel vara en gråstarrsoperation. Du får själv betala dina kostnader för resa och boende om du väljer att åka till en annan region.
Det är viktigt att ta reda på vilka remissregler som gäller om du själv väljer att söka specialiserad öppenvård i en annan region. Om du måste ha en remiss när du söker vård i din region behöver du ha det även i en annan region.
Egen vårdbegäran
I många regioner går det att beställa tid direkt hos en specialiserad läkare utan att ha en remiss. En del mottagningar vill då att du ska skriva en så kallad egen vårdbegäran. Det kan också kallas egenremiss eller egenanmälan.
En sådan innebär att du skriver till mottagningen och berättar om hur du mår och varför du söker vård.
Ibland finns det blanketter att fylla i för att göra en egen vårdbegäran. I vissa regioner kan du göra det i inloggat läge på 1177.se.
Ta kontakt med den mottagning som du vill komma till för att få veta om du ska skicka in en egen vårdbegäran.
Personen som läser din vårdbegäran gör sedan en bedömning och du får en kallelse till mottagningen om hen tycker att du behöver det.
En egen vårdbegäran för vård i en annan region kan du bara skriva om det inte finns krav på remiss vare sig där du vill få vård eller i din egen region.
Skriva en egenanmälan
I Stockholms län kan du endast lämna en egen vårdbegäran till de specialistmottagningar som inte har remisskrav.
Hur fort du får vård beror på ditt medicinska behov och hur lång kö det är. Om du har en remiss kan det gå fortare att få vård på en specialistvårdsmottagning.
Hur länge behöver du vänta?
Du kan följa din remiss från de flesta av vårdgivarna i Stockholms län genom att logga in här på 1177.se. Du hittar dina remisser under rubriken Journalen.
Du har rätt att diskutera med din läkare om vart din remiss ska skickas. Vissa mottagningar kan ha lång väntetid. Då kan du be om att remissen skickas till en mottagning med kortare väntetid. Behöver du få vård snabbt kan det skrivas in i remissen. Men det är alltid den mottagning som tar emot remissen som avgör hur snabbt du kan få en tid.
Vårdgarantin gäller endast i din egen region
När du får en remiss till en mottagning i din region gäller den nationella vårdgarantin. Den innebär att du har rätt att få vård inom en viss tid.
För specialistmottagningar gäller att du inte ska behöva vänta mer än 90 dagar för att få en besökstid på specialistmottagningen som du har fått remiss till.
Vårdgarantin gäller inte längre om du får en remiss och väljer att söka vård i en annan region. Då är det ditt medicinska behov av vård som avgör hur lång väntetiden blir.
Under tiden du väntar på att få komma till den mottagning du har fått remiss till är det den som skrev remissen som har ansvar för att du får den vård du behöver. Kontakta den som skrev remissen om dina besvär blir värre medan du väntar.
I Stockholms län ska en remiss skickas inom tre dagar och sedan bedömas inom tre dagar från att den har kommit till mottagningen. I vissa fall kan mottagningen dock behöva göra undantag, till exempel om det är väldigt svårt att bedöma remissen.
Med remiss ska du enligt Region Stockholms vårdgaranti få träffa en specialist inom 30 dagar från att beslut fattats att du ska remitteras, och få behandling inom 90 dagar från att beslut fattats om behandlingen eller operationen.
Vårdgarantin gäller dock inte vid röntgenundersökningar eller provtagningar.