Benbrott i handled och underarm
Den vanligaste orsaken till att man bryter handleden eller underarmen är att man faller och tar emot sig med handen. Skadan läker oftast efter några veckor med gips, men en del kan behöva opereras.
Risken att skada handleden eller underarmen ökar med åldern, eftersom skelettet blir skörare med tiden. Därför är det oftast äldre som skadar sig när de faller. Men även unga och barn kan skada sig vid ett fall.
Symtom
Följande symtom är vanliga om du har brutit ett ben i handleden eller underarmen:
- Det gör ont.
- Du är svullen runt benbrottet.
- Du har svårt att röra armen eller handleden.
Besvären kan variera mycket beroende på hur stor skadan är.
Det går ofta ganska bra att röra på fingrarna om du har brutit handleden. Det kan göra mycket ont att röra handleden.
Barn som bryter underarmen har ont när de rör armen. Det är vanligt att armen vinklad. Ibland kan skadan bryta igenom huden så att skelettet syns. Barnet kan försöka hålla den skadade armen stilla med hjälp av sin andra arm.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om handleden eller underarmen är svullen och du har mycket ont efter att ha ramlat. Samma gäller om ett barn har ramlat, har ont och inte vill använda armen.
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. Om skadan uppstår mitt i natten eller långt från sjukhus kan du utan risk vänta några timmar med att söka vård.
Om det är bråttom
Ring 112 om skadan har brutit igenom huden i underarmen och skelettet syns.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Här hittar du Stockholms läns alla:
Råd på andra språk
Om du är folkbokförd i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Vad kan jag göra själv?
För att lindra smärtan kan du linda handleden med en elastisk binda, eller låta din hand och arm vila i en så kallad mitella. En mitella kan du göra själv genom att vika en sjal till en trekant och knyta den bakom nacken. Viktigast är att det känns bekvämt.
Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.
Barn ska inte äta eller dricka
Ibland kan barn behöva sövas under behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något innan ni sökt vård. Det beror på att barnet kan kräkas under tiden hen är sövd.
Du kan ge barnet receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, även om hen måste vara fastande.
Vad händer i kroppen?
I underarmen finns två ben: strålbenet och armbågsbenet. Strålbenet går från armbågen ner till handleden på samma sida som tummen. Armbågsbenet går ner till handleden på samma sida som lillfingret.
Det är olika hur allvarligt en skada på handleden är. Det kan till exempel vara en spricka som läker ganska snabbt. Men det kan också vara en svårare skada som kan behöva opereras och tar lång tid att läka.
Läs mer om skelett och leder.
Barn får andra skador än vuxna
Både barn och vuxna kan bryta armar och ben. Men de får oftast olika typer av skador.
Några skillnader mellan barn och vuxna:
- Hos barn är ofta senor och muskelfästen starkare än själva skelettet de fäster i. Därför får barn oftare en skelettskada i situationer där en vuxen skulle få en skada på sena eller muskelfäste.
- Barn kan få skador där skelettet inte bryts av utan bara böjs. Det beror på att skelettet är mjukare. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
- Vissa delar av barns skelett är mjukare och porösare än andra. I dessa delar kan barnet få förskjutningar. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
- Barnets skelett förändras under uppväxten. Det innebär att skador ibland kan rätta till sig av sig själv när kroppen växer.
Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Ibland kan barn få en skada när armbågens ben kommer lite snett, men inte hamnar helt ur led. Det kallas för pigluxation. Skadan uppstår när armen dras i sin längdriktning. Det kan till exempel vara om du drar barnet hastigt till dig genom att ta tag i underarmen och drar, eller om du håller barnet i handen och hen kastar sig åt sidan.
Benbrottet läker
När benet läker bildas det nytt mjukt ben runt benbrottet. Det ger stabilitet. I början kan det kännas som en hård knöl. Det mjukare benet blir till vanlig benvävnad inom ett år.
Undersökningar
Läkaren undersöker dig genom att känna på armen. Det kan göra ont.
En röntgenundersökning görs om läkaren misstänker att skelettet är skadat. Det brukar inte göra ont.
Som förälder eller närstående kan du vara med under undersökningen. Du måste ta på dig ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet när röntgenbilderna tas.
Behandling av vuxna
Behandlingen av benbrott i underarmen eller handleden beror främst på om benbitarna ligger fel eller inte. Barn och vuxna behandlas på lite olika sätt.
En lindrig skada behöver ofta inte opereras
Vid en lindrig skada eller spricka brukar det räcka med att du får en gipsskena. Den ger stabilitet och lindrar smärtan. Det vanligaste är att behöva ha gipsskenan i cirka fyra veckor.
Benbrottet kan läggas till rätta
Benbrottet i handleden kan behöva läggas till rätta om benbitarna ligger fel. Då får du först lokalbedövning. Sedan lägger läkaren benbitarna till rätta genom att dra ut armen och trycka benbitarna på plats.
Du får sedan en gipsskena över underarmen och handen, men fingrarna är fria. Du behöver ha gips i cirka fyra veckor.
Efter ungefär tio dagar behöver du röntgas igen för att se att den läker som den ska.
Vissa skador kan behöva opereras
Vid en svårare skada kan du behöva bli opererad. Då får du lokalbedövning eller narkos.
Operationen kan sedan göras på olika sätt beroende på hur skadan ser ut. Du kan till exempel behöva få metallstift, skruvar eller en platta fastsatta i benet för att hålla det i rätt position. Ibland används en kombination av olika metoder.
Gipset tas bort efter några veckor
När du har opererats med metallstift tas dessa bort tillsammans med gipset efter cirka fem veckor.
Om du har opererats med en platta och skruvar får dessa sitta kvar, men gipset tas bort cirka två till fyra veckor efter operationen.
Du kan vara stel
Handen är ofta mycket stel efter att gipset har tagits bort. Det kan göra ont att röra handleden. Det är vanligt att den fortfarande är svullen.
Du ska hålla underarmen och handen högt under den första veckan och röra på fingrarna, armbågen och axeln för att minska risken för svullnad och stelhet. Om du har mycket ont kan det hjälpa att ta receptfria smärtstillande läkemedel.
Träning efteråt
Det är viktigt att du tränar den skadade handen efteråt. Träna alla rörelser som du vanligtvis kan göra. Men undvik tyngre belastning som att bära matkassar under ett par veckor.
Du får träningstips och instruktioner på mottagningen där du opererades. Du kan också kontakta en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjukgymnast för att få mer tips.
Det tar ofta flera månader innan handleden känns som vanligt igen.
Behandling av barn
Barn behöver ofta opereras benbitarna har hamnat fel. Då får hen narkos. Ibland kan benbrott hos barn läggas till rätta efter att barnet har fått bedövning. Vissa kan få lustgas.
Under operationen rättar läkaren till benbitarna i armen. Oftast används metallstift som sätts i benet när barn opereras. En liten del av metallstiften lämnas kvar utanför huden, så att de senare lätt kan dras ut.
Efter operationen körs barnet i sin säng till en uppvakningsavdelning. En förälder eller annan närstående kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.
Barn får åka hem samma dag
Ni kan oftast åka hem från sjukhuset samma dag, några timmar efter operationen och gipsningen. Ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset längre.
Tiden efter operationen
Barnet ska hålla handen högt under de första dagarna, så att handen och armen inte svullnar. Du som vuxen ska vara uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att gipset sitter för hårt.
Prova att hålla handen så högt det går om fingrarna blir blå. Kontakta akutmottagningen eller vårdcentralen där ni behandlades tidigare om det inte hjälper.
Första dagarna efter operationen kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Det är också bra om hen försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.
Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.
Gipset kan tas bort efter några veckor
Hur länge barnet behöver ha gipset beror på hur skadan läker. Ungefär en vecka efter att barnet fick gips får hen komma på en röntgenkontroll.
Vid handledsbrott får barn ha gipsbandage dygnet runt i tre till fyra veckor. Vissa får sedan ha en skena dagtid i ytterligare någon vecka.
Om barnet har brutit underarmen kan gipsbandaget få sitta kvar i ungefär sex veckor. Efter några veckor går det ofta att byta till ett kortare gips.
Metallstift får oftast sitta kvar i ungefär en månad.
Barnet kan behöva träna efteråt
Det kan ta tid att vänja sig vid att vara utan gips. Efter en skada i underarmen kan armbågen vara stel. Då kan det vara bra att träna att röra armbågen.
Barn som har en skada på handleden behöver oftast inte någon speciell träning.
Barnet bör låta bli att idrotta under en tid
Barnet bör avstå från aktiviteter där hen riskerar att falla och ta emot sig med armen under ytterligare minst sex veckor. Barnet kan oftast vara med på idrottslektioner eller annan fysisk aktivitet efter åtta till tolv veckor.
En del kan få bestående besvär
Vissa benbrott i handleden kan läka så att handleden ser lite krokig ut även efteråt. Det behöver inte ge några större besvär. Men en del får besvär. Risken för det är större om skadan var stor och komplicerat för läkaren att lägga till rätta.
Det kan också bero på att benbrottet har påverkat en nerv, eller skador på senor och ledband. En annan orsak kan vara att du har artros sedan tidigare. Du kan behöva bli opererad igen för att bli bättre.
Kontakta en läkare om det gör ont, om du är stel i handleden eller om fingrarna inte fungerar bra även flera månader efter att benbrottet har läkt. Du kan bland annat få behandling i form av träning och stödjande bandage.
Hur kan jag minska risken för benbrott?
Det är svårt att förebygga benbrott i underarmen och handleden, eftersom det oftast sker genom en olyckshändelse.
Du kan försöka minska risken för att falla under vintern, till exempel genom att använda vinterskor eller broddar.
Fysisk aktivitet och bra kost kan ge starkare skelett
Du kan förebygga benbrott genom att hålla ditt skelett starkt genom hela livet. Det gör du till exempel genom att röra på dig regelbundet, gärna utomhus. Du behöver också äta hälsosam kost. Det här är viktigt oavsett din ålder.
Att undvika rökning och alkohol bidrar också till ett starkare skelett.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Barn ska vara delaktiga
Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård, att hen själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren.
Så kan du förbereda barnet hemma
Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför ett besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på hur gammal barnet är.