Blodcirkulationen blir sämre och musklerna skadas när din hud utsätts för ett högt eller långvarigt tryck. Cellerna i huden får inte den näring och syre de behöver. Om trycket håller i sig dör cellerna och du får ett trycksår.

De flesta byter automatiskt ställning på stolen eller sängen när de känner av ett ökat tryck mot ett område av huden. Det finns en risk att trycket blir långvarigt om du har svårt att röra på dig, eller om du har sämre känsel.

När man får ett trycksår kan en kvarstående rodnad uppstå i huden. På mörkare hud blir märket mer blåsvart i tonen. Hudområdet kan göra ont och kännas hårdare, mjukare, varmare eller kallare än den omgivande huden.

Ett trycksår kan även uppvisa missfärgad hud, en blåsa eller ett sår.

Trycksår uppstår vanligtvis där benutskott ligger nära huden och belastningen blir stor på en liten hudyta. Det kan till exempel vara i ryggslutet, över sittbenen, höfterna, fotknölarna eller hälarna. Men trycksår kan även uppstå på andra kroppsdelar vid långvarigt sängläge, exempelvis öronen.

Ett trycksår kan bli infekterat. Det märker du genom att huden runt såret blir röd, varm och svullen. Du kan också få mer ont och det kan lukta illa.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har trycksår. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Risken för trycksår minskar om du undviker att ligga eller sitta länge i samma ställning. Du behöver se över och anpassa allt som kan orsaka ett ökat tryck på huden. Du kan behöva tryckavlastande hjälpmedel i form av exempelvis speciella madrasser, dynor, kuddar eller stövlar som avlastar hälar. Du kan också behöva få hjälp att ändra position oftare för att avlasta trycket.

Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut med hur du kan avlasta på bästa sätt. De kan även hjälpa dig med att välja och anpassa tryckavlastande hjälpmedel som du behöver.

Risken för trycksår minskar om du håller huden ren, mjuk och smidig. Därför är det bra att smörja in huden med mjukgörande kräm.

Du kan också minska risken för trycksår genom att äta näringsrik mat. Om du har ett svårläkt sår kan du även behöva kosttillägg.

Det är viktigt att du undviker fortsatt tryck mot såret och det omgivande hudområdet.

Du kan behöva få hjälp av till exempel en distriktssköterska för att behandla ditt trycksår. Du kan behöva smärtstillande läkemedel innan såret läggs om.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.