Blödningar
Små blödningar upphör ofta snabbt genom att blodet levrar sig. Stora blödningar kan ta längre tid och man riskerar att förlora mer blod. Det kan vara allvarligt och livshotande.
Olika typer av blödningar
Vid en blödning går det hål på blodkärlet och blod läcker ut. Det finns olika typer av blödningar, inre och yttre blödningar.
Yttre blödningar
Blåmärken är exempel på små ytliga blödningar som läker av sig själv. Blodet återgår till kroppen och huden blir som vanlig igen.
Inre blödningar
Inre blödningar syns ibland inte utåt och kan vara mer allvarliga. Det finns till exempel utrymmen inuti magen och intill lungorna där man kan blöda utan att det syns. Det kan leda till livshotande blodbrist.
Blödningar i tarmarna kan pågå under lång tid utan att det märks på annat sätt än att du känner dig trött och kraftlös.
Blödningar från artärer
Blödningar då blodet rinner snabbt, pulserar eller sprutar kommer oftast från en pulsåder, en artär. Artärer leder syrerikt blod från hjärtat och vidare ut i kroppen.
Symtom
Blödningen kan ge symtom genast men det kan också ta längre tid.
Små blödningar ger få symtom
En liten yttre blödning slutar ofta av sig själv. Men det kan svida och göra ont om du har skurit dig eller ramlat och fått ett skrubbsår.
Små blödningar under huden kan ge blåmärken som är ömma eller gör ont att ta på.
Små blödningar som pågår under längre tid kan göra att du förlorar mycket blod och att du börjar känna dig trött och hängig. Det kan till exempel vara blödning i mag-tarmkanalen.
Stora blödningar ger flera symtom
Dessa symtom är vanliga vid en stor inre blödning:
- Du känner dig mycket sjuk.
- Du blir gråblek och kallsvettig.
- Det känns som att du ska svimma.
- Du känner oro och ångest.
- Du känner dig påtagligt törstig.
- Du får snabb puls som så småningom blir svag och oregelbunden.
- Du andas snabbt och ytligt.
Om det fortsätter att blöda och känslan att du ska svimma inte försvinner kan du till slut förlora medvetandet.
Dessa symtom är tecken på så kallad medicinsk chock. Då får kroppen inte tillräckligt med syre. Tillståndet är livshotande eftersom kroppen inte längre fungerar som vanligt.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som har en liten blödning behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv inom 30 minuter med hjälp av tryck och högläge.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tar blodförtunnande läkemedel och får en blödning. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring genast 112 om du eller någon annan blöder mycket och det inte slutar blöda, eller om du tror att det handlar om en kraftig inre blödning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Råd på andra språk
Om du bor i Stockholms län kan du få kostnadsfria råd på många olika språk. Nummer och telefontider hittar du här.
Hur stoppar jag en liten blödning?
Du kan stoppa en liten blödning genom att trycka en kompress, bomullstuss, servett eller liknande mot blödningen.
Här kan du läsa mer om hur du behandlar små sår.
Hur stoppar jag en stor blödning?
En kraftig blödning kan vara livshotande. Det är därför viktigt att du försöker stoppa en stor blödning själv. Det gäller även om du har ringt 112 och en ambulans är på väg.
Här kan du läsa mer om hur du stoppar en kraftig blödning.
Undersökning
Vilka undersökningar som du får göra beror på hur stor blödningen är och var den sitter.
Vid en stor blödning blir du undersökt av en läkare som försöker ta reda på vad blödningen beror på och hur den kan behandlas. Ibland kan du behöva opereras för att stoppa en blödning.
Du som har förlorat mycket blod får lämna blodprov som visar hur blodet som är kvar har påverkats. Det kan vara blodprov som mäter blodvärdet, så kallat Hb. Det kan också vara blodprov som visar hur surt blodet är eller blodprov som mäter halten av trombocyter i blodet. Det är blodkroppar som bidrar till att blodet levras.
Andra undersökningar vid inre blödning
Du får lämna avföringsprov om läkaren misstänker att du har en blödning i mag-tarmkanalen. Du kan också få lämna urinprov om läkaren misstänker att du har en blödning från urinblåsan och urinvägarna.
Du kan få göra flera undersökningar innan läkaren hittar blödningen. Det kan vara undersökningar då läkaren för in ett instrument med en liten kamera som visar hur kroppen ser ut från insidan.
Vilket instrument som används beror på var läkaren tror att blödningen finns. Ett gastroskop används till exempel för att se magens inre, ett rektoskop för att se inne i ändtarmen och ett koloskop för att undersöka tjocktarmen.
Du kan bli undersökt med ultraljud om läkaren tror att blödningen finns i urinvägarna. Du kan också bli undersökt med datortomografi eller cystoskopi. Då tittar läkaren in i urinblåsan med hjälp av ett speciellt instrument.
Behandling
Behandlingen som du får ska stoppa blödningen om den inte har slutat av sig själv. Sedan får du behandling för det som orsakade blödningen.
Små blödningar och sår kan du ofta behandla själv. Stora sår och blödningar behöver behandlas av vårdpersonal.
Vad kan det bero på?
Inre och yttre blödningar kan uppstå av flera anledningar. En yttre blödning kan till exempel uppkomma om du har slagit dig, skurit dig eller varit med om en olycka.
Inre blödningar
Den vanligaste formen av inre blödning kan du få om du stöter emot något och får ett blåmärke eller om du till exempel klämmer ett finger. Då har det uppkommit en blödning i kroppens vävnader.
Du kan också få en inre blödning i kroppens vävnader om du får en ledbandsskada eller en muskelbristning. Då kan du också få ett blåmärke, som ofta sitter längre ner än själva skadan eftersom blodet rinner neråt.
En allvarlig form av inre blödningar kan uppstå om du har fått ett kraftigt slag mot kroppen. Då kan organ som levern eller mjälten spricka. Även stora blodkärl inne i kroppen kan slitas av. Det här kan till exempel hända om du har varit med om en trafikolycka.
Du kan få en stor inre blödning om du bryter ett ben i kroppen
Du kan bryta ett ben vid flera olika typer av olyckor. Det kallas också för att få en fraktur. Hur stor blödningen blir beror till viss del på vilket ben i kroppen som har gått av.
Sjukdomar i blodkärlen kan ge inre blödningar
En del sjukdomar i blodkärlen kan göra att blodkärlen spricker av sig själv. Det är ovanligt men det kan bildas en utbuktning på stora kroppspulsådern i magen eller i bröstkorgen. Det kallas för aneurysm. Den vanligaste orsaken är åderförfettning, som också kallas åderförkalkning. Det kan även bero på andra saker.
Du kan få en stroke om det är någon av hjärnans pulsådror som spricker.
Sjukdomar i inre organ
Du kan få inre blödningar av vissa sjukdomar i inre organ. Magsår kan till exempel orsaka blödningar i magsäcken. Du kan även få en inre blödning om du har en inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Du kan även få en inre blödning av cancer i mag-tarmkanalen eller i urinvägarna. Vid den här typen av sjukdomar kommer blod ut ur kroppen med avföringen eller urinen. Det kan också följa med ut om du kräks.
Blod från magsäck och tarm ändrar ofta färg till svart i kräk och bajs. Rött blod som kräks upp kommer oftast från området ovanför magsäcken. Det kan till exempel vara ett åderbråck i matstrupen som har brustit.
Utomkvedshavandeskap kan ge inre blödning
En graviditet utanför livmodern kallas för utomkvedshavandeskap. Då har ett befruktat ägg fastnat i äggledaren. När ägget börjar växa kan du få mycket ont. Äggledare kan till slut brista och orsaka en stor inre blödning.
Vad händer i kroppen?
Vid en blödning försöker kroppen laga sig själv. Det gör den genom att blodet börjar stelna. Det kallas också för att koagulera eller för att blodet levrar sig. Då kan hålet i blodkärlet täppas igen, om det är en liten blödning.
Det här händer i kroppen när blodet stelnar:
- Det skadade blodkärlet drar ihop sig för att det ska blöda mindre.
- Blodplättarna i blodet klibbar ihop sig så att de skapar en propp som täpper igen hålet i blodkärlets vägg. Blodplättar kallas också för trombocyter.
- Ett ämne i blodets plasma bildar ett nät, ett så kallat fibrin. Fibrin förstärker proppen av blodplättar under tiden som skadan läker.
Proppen och nätet är grunden för kroppens eget system för att laga sig.
Vid en kraftig blödning kan inte blodplättarna bilda någon propp, vilket gör att såret inte kan börja läka. Det är bra om du själv kan stoppa blödningen genom att till exempel trycka mot såret tills det slutar blöda. Kroppen kan sedan fortsätta med läkningen själv.
Blodpropp och nät bildas inte heller som vanligt om du äter blodförtunnande läkemedel.
En stor blödning kan leda till chock
Vid en stor blödning kan det bli för lite blod som cirkulerar i blodkärlen. Hjärtat försöker då kompensera genom att snabbare pumpa runt blodet som är kvar. Ibland räcker inte det och då kan du få en så kallad blödningschock. Då får vävnader och organ inte tillräckligt med syre och skadliga ämnen rensas inte ut från kroppen. Du kan bli medvetslös om hjärnan inte får tillräckligt med syre.
En del blöder lättare
En del börjar blöda lättare och blöder längre än andra. Det kan bero på flera saker, till exempel en blodsjukdom, en behandling med läkemedel eller en infektion.
Blödarsjuka är en ärftlig sjukdom som gör att du blöder lättare. Sjukdomen beror på att du har brist på något eller några av de ämnen som behövs för att blodet ska stelna.
Blödningar kan också uppkomma lättare om du tar blodförtunnande läkemedel. En del smärtstillande läkemedel räknas också som blodförtunnande.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.